Studien ger en bild av hur Ryssland under Putins ledning har genomgått en konstitutionell och funktionell tillbakagång sedan 2003. Resultaten av den ryska politiken under åren efter Sovjetunionens fall i början av 1990-talet analyseras.

Positiva trender, som ekonomisk utveckling, frånvaro av våld och politisk stabilitet tas upp tillsammans med frånvaron av demokratiskt betydelsefulla ingredienser som rättsäkerhet, korruptionskontroll, effektiv maktutövning och ansvarsutkrävande.

–Mycket av det positiva förtas av Rysslands sätt att hantera sitt rättsväsende och genom Putins ageranden för att på olika sätt begränsa de demokratiska rättigheterna i landet, säger Jan Leijonhielm, projektledare för Rysslandsstudierna på FOI.
”Ryssland - en suverän demokrati” knyter an till andra aktuella FOI-rapporter som behandlar de ryska valen, de politiska maktinstrumenten, befolkningens omvärlds- och hotuppfattning samt de ryska ledarnas uppfattning av sin omvärld.

- Studien kompletterar ett viktigt område som inte är detaljstuderat tidigare vid FOI, och som har avgörande betydelse för den ryska framtida inrikes- och utrikespolitiken, säger Jan Leijonhielm och fortsätter:
- Kärnfrågan är i vilken utsträckning en nation har rätt att söka sina egna vägar till demokrati? Är begreppet demokrati över huvud taget delbart? Studien visar att Rysslands ”suveräna” demokratiska politik under Putins ledning i själva verket har minskat den ryska statliga styrelseförmågan, i stället för att öka den, samtidigt som grundläggande demokratiska värden i ett västperspektiv har eroderats. Hans auktoritära ledarstil har haft en avgörande betydelse för tillbakagången i dessa avseenden.