- Idag lägger den politiska ledningen i Sverige för stort fokus på de försvarspolitiska implikationerna av Lissabonfördraget. Arbetet inom EU för att förebygga och hantera storskaliga naturkatastrofer och katastrofer som orsakas av människan kommer att påverkas minst lika mycket, till och med än mer av Lissabonfördragets ikraftträdande, säger Teresa Åhman forskare vid FOI.

Lissabonfördraget innebär att det s.k. civilskyddssamarbetet (civil protection), som redan har utvecklats dramatiskt de senaste åren, formaliseras och blir ett politikområde för delad kompetens mellan EU och medlemsstaterna.

Detta kommer att innebära att det blir viktigt för Sverige att agera tidigt i formulerandet av ny politik på området och bygga allianser med andra medlemsstater.

- Sverige måste utveckla en tydlig politik inom civilskydd för att inte riskera att köras över av andra medlemsstater som har tydliga ambitioner på området eller kommissionen.

En solidaritetsklausul introduceras i Lissabonfördraget som i det långa perspektivet kommer att driva på ett fördjupat samarbete på civilskyddsområdet. På grund av klimatförändringarna och den ökade risken för naturkatastrofer bör den politiska ledningen ge mer uppmärksamhet till samarbetet inom EU.

- Naturkatastrofer är ett större hot mot Sverige och EU än ett militärt angrepp. Istället för att endast stirra sig blind på de försvarspolitiska konsekvenserna av Lissabonfördraget är det nu dags att den politiska ledningen uppmärksammar hur det redan väl utvecklade samarbetet på civilskyddsområdet kan komma att fördjupas ytterligare, som en konsekvens av Lissabonfördraget, säger Teresa Åhman.

Gemensamma EU-resurser för att förebygga och hantera naturkatastrofer är en fråga som Sverige kommer att behöva förhålla sig till. 

Läs Teresa Åhmans rapport: The treaty of Lisbon and Civil Protection in the European Union