EU och Kina försöker att minska sitt beroende av sina traditionella energileverantörer, samtidigt som de letar efter alternativa energikällor. Dessa ansträngningar kommer att få säkerhetspolitiska konsekvenser framöver, hävdar forskarna Alexander Atarodi och Jerker Hellström i en ny rapport från FOI.

De två FOI-forskarna menar att den ökande energikonsumtionen i världen och konkurrensen om energiråvaror kommer att påverka den globala säkerhetspolitiken. Fokus i studien är EU:s och Kinas import av energi samt energikonsumtion. För närvarande domineras EU:s gasimport av Ryssland och Norge. Utmaningen för både EU och Kina är att lyckas diversifiera importen av olja och gas. För EU skulle detta bland annat kunna ske genom gasimport från andra regioner såsom Nordafrika och Kaspiska regionen. Dessutom finns det möjlighet att i framtiden importera gas från Arktis, när ägarförhållandena i regionen är lösta. 

- EU:s inhemska gasproduktion är på väg att ta slut. Men problemet är att EU:s totala energiförbrukning ökar. Dessutom pågår en energiomställning från kol till gas. Kombinationen av de här faktorerna gör att EU måste importera mer naturgas, säger Alexander Atarodi.

Kinas energidiversifiering har en annan dimension. Sedan lång tid tillbaka domineras landets energikonsumtion av miljöskadlig kolförbränning. Detta vill Kina ändra på, bland annat genom att öka användningen av naturgas från Centralasien. Idag är dock olja en långt mer betydelsefull energikälla än gasen. Främst kommer denna olja från Mellanöstern och Afrika, vilket skapar utmaningar för Peking ifråga om leveranssäkerhet.

- Kina har haft en rekordsnabb ekonomisk tillväxt, och det har varit särskilt tydligt sedan slutet av 1990-talet. Det har i sin tur lett till mycket hög efterfrågan på energiråvaror från industrin och transportsektorn. Idag står Kina för hela 18 procent av världens energikonsumtion, jämfört med en tiondel 2001, säger Jerker Hellström.

Kinas energibehov ökar i rask takt, vilket leder till en växande global konkurrens på världens energimarknader. I rapporten lyfter de båda forskarna fram EU:s splittrade hantering av energifrågan. De menar att EU behöver föra en gemensam energipolitik för att bemöta framtidens globala utmaningar. Detta skulle bland annat kunna innebära svensk delaktighet inom energisäkerhet. Exempel på möjliga gemensamma åtgärder är skydd av anläggningar, järnvägar och hamnar från sabotage och terrorattacker.
 
- Sverige påverkas inte direkt av den globala konkurrensen. Men däremot påverkas EU på grund av sitt beroende av importerad gas. Det kan ha indirekta konsekvenser för Sverige, säger Alexander Atarodi.

 

Läs Alexander Atarodis och Jerker Hellströms rapport: Säkerhetspolitiska aspekter på ökat externt beroende av olja och gas: EU och Kina som exempel.