Det vapenembargo som EU har tillämpat mot Kina i tjugo år är endast en rekommendation, som dessutom tolkas på olika sätt av medlemsstaterna. Frankrike och Storbritannien anser till exempel att embargot inte omfattar icke-dödliga vapen. Sådana tolkningar har bidragit till att vapenexporten från EU till Kina i stället har ökat sedan 1989. Under 2006 exporterade EU-länderna vapen till Kina för minst 134 miljoner euro, varav Frankrike stod för huvuddelen, enligt officiell EU-statistik. Sverige har valt att inte tillåta någon export av militär utrustning till Kina.

- Sverige har däremot sålt mycket små mängder av vapen till polisväsendet i Hong Kong. Det har tillåtits eftersom Hong Kong inte tillhörde Kina 1989, när embargot antogs. Men mer anmärkningsvärt är att svenska företag fortfarande kan sälja programvara till Kinas försvarsindustri. Det beror på att så kallat tekniskt bistånd inte omfattas av den svenska krigsmaterielförteckningen, säger Jerker Hellström, forskare vid FOI.

Med de system för vapenexportkontroll som idag tillämpas är embargot i huvudsak en symbolfråga för alla inblandade parter. De som anser att EU bör behålla embargot, i synnerhet USA, hänvisar till Kinas brist på respekt för mänskliga rättigheter och risken för att en starkare kinesisk militär kan komma att äventyra säkerheten i Östasien. Motståndarna till embargot ser situationen som något av en anomali och menar att sanktioner mot Kina -- en strategisk partner till EU -- förhindrar jämbördiga handelsförbindelser. De poängterar även att Kina har gjort viktiga sociala framsteg sedan 1989.

Under 2005 såg det ut som att EU var på väg att häva embargot, men sedan dess har frågan i princip försvunnit helt från agendan i Bryssel. Uttalanden om embargot riskerar att leda till omedelbara reaktioner från Peking och Washington, vilket effektivt förhindrar eventuella försök att diskutera det. Det är heller inte sannolikt att frågan kommer att drivas av EU:s nya ledarduo, Herman van Rompuy och Catherine Ashton. EU hävdar att det idag finns en politisk vilja att arbeta mot ett hävande av embargot. Mest troligt är dock att frågan kommer att undvikas vid det tolfte toppmötet mellan EU och Kina den 30 november. 

Läs Jerker Hellströms rapport EU:s vapenembargo mot Kina ur ett svenskt perspektiv