I studien Delar av ett nytt Arktis - utvecklingar av dansk, kanadensisk och isländsk Arktispolitik, hävdar forskaren Niklas Granholm att de tre ländernas Arktispolitik kommer att påverka det säkerhetspolitiska mönstret i Sveriges norra och nordvästra närområde. Ett nytt Arktis är på väg som Sverige har att förhålla sig till.

- Danmark, Kanada och Island är tre av de viktigare aktörerna i Arktisregionen och deras agerande kan ha betydelse för svensk säkerhetspolitisk utveckling. Analysen av Danmark/Grönland, Kanada och Island bidrar också till en bättre grund för svenska ställningstaganden. Sverige, som har en stor del av sitt territorium i Arktis, påverkas av dessa förändringar, säger Niklas Granholm, forskare vid FOI.

Enligt studien befinner sig alla tre länderna i situationen att de på olika sätt börjat hantera de frågor som dynamiken i Arktis ger. De har olika förutsättningar, varierande handlingsutrymme och skilda ambitioner i Arktisområdet. Grönland har nyligen nått ökat självstyre, men de ekonomiska och politiska banden till Danmark är fortfarande starka. Grönland strävar på sikt mot full självständighet. Grönland har därför förhoppningar om att ökade inkomster från sjöfart, fiske, turism samt olje- samt naturgasutvinning ska skynda på självständighetsprocessen.

För Kanada är relationen till USA central och påverkar på flera sätt landets Arktispolitik. Kanada har också att väga av mellan USA-relationen och egen försvarsutveckling med avseende på deltagandet i Afghanistan,  samt sin egen ekonomiska utveckling. Dessutom finns en inrikespolitisk dimension där Arktis har en stark symbolisk betydelse för Kanadas självbild.

Island har drabbats av flera kriser samtidigt. Den finansiella krisen har slagit hårt och kommer att ta lång tid att komma över. Island har också en försvarspolitisk lösning som inte längre står i överensstämmelse med landets förändrade säkerhetspolitiska läge. Islands snabba utveckling sedan andra världskriget har också i delar av samhället skapat en känsla av att landet är på fel väg. De tre samtidiga kriserna samverkar och kan komma att påverka Islands ansökan om EU-medlemskap.

- Det nya Arktis kommer att fungera annorlunda än hittills. De möjliga utvecklingarna kan gå i flera olika riktningar. Från ett positivt scenario, där regionen utvecklas mot bakgrund av gemensam insikt om dess globala betydelse, till ett betydligt besvärligare scenario med stora friktioner pga. motsättningar om resurser, genomfart och territorium. Sverige har att förhålla sig till detta nya Arktis, säger Niklas Granholm.


Under den pågående Klimatkonferensen i Köpenhamn uppmärksammas Arktis, en av de platser där klimatförändringarna konsekvenser anses tydliga av vissa forskare. Hur påverkar det ökade intresset kring klimatfrågorna Arktisområdet?

- Oavsett vilket resultat det blir av klimatkonferensen i Köpenhamn så kommer vi att få ett nytt Arktis. Förändringarna där är redan på väg. Beslutsfattarna i Arktisländerna väntar inte på säkra prognoser om hur klimatet utvecklas, de agerar redan nu på olika sätt. För staterna kring Arktis är det mycket som står på spel: olja, gas och mineraler, sjöfart, överlappande territoriella anspråk, militärstrategisk utveckling, urbefolkningarnas ställning o.s.v. Den dynamiken är redan igång, säger Niklas Granholm.

Läs Niklas Granholms rapport: Delar av ett nytt Arktis - Utvecklingar av dansk, kanadensisk och isländsk arktispolitik

Läs även rapporten: Arktis - Strategiska frågor i en region i förändring