Anna Jänis arbetar med genusforskning vid FOI.                      Foto: Ann Ek.

Vid FOCUS forskar man kring innovativ användning av sensorer och sensornätverk. Där finns en könsstruktur som är tämligen vanlig inom teknisk forskning. Bara 13 procent av forskarna är kvinnor, om de tar sig till nivån förste forskare och projektledare. Men de högre chefposterna går för det mesta till män, och ju större projekten blir, desto större andel manliga projektledare. Att det går nästan sju manliga forskare på en kvinnlig är inte riktigt så illa som det låter, men illa nog.

– Vi borde minst ha en lika stora andel som rekryteringsunderlaget, som är 17-18 procent, säger Hans Frennberg.

Sedan ett år driver Frennberg ett genusforskningsprojekt vid FOI finansierat av VINNOVA och med stöd av docent Martha Blomquist från Centrum för genusvetenskap vid Uppsala Universitet.

Målet är att när det 3-åriga projektet är avslutat så ska FOCUS och FOI:s Informationssystemavdelning ha flera kvinnliga forskare och att fler kvinnor ska söka högre tjänster. Det ska leda till bättre forskning och fler kunder, än en mer enkönad organisation.

– Vi arbetar med att formulera och lösa forskningsproblem och det säger sig själv att det blir högre kvalitet på arbetet med fler infallsvinklar. Med fler kvinnliga forskare och chefer kommer vi också att få nya nätverk och verka trovärdigare mot våra kunder, framförallt nu när vi siktar på att växa på den civila marknaden, säger Hans Frennberg.

Anna Jänis hade arbetat tio år vid FOI som forskare och projektledare när hon förra året utsågs till chef för Enheten för delsystemfunktioner. Nu är hon en av de två kvinnor som ingår i ledningsgruppen för avdelningen för Informationssystem. Hon vill att genusprojektet utmynnar i konkreta åtgärder.

– Det får inte bli ännu en jämställdhetsplan som inte följs upp, En åtgärd som jag tycker är angelägen är att karriärstrukturen tydliggörs med tydliga karriärvägar. Med otydliga karriärvägar blir det vanligt att chef- och projektledarjobben stannar inom en och samma personkrets. Jag vill också att vi tittar på mjukare frågor, som vilket miljö vi har på fikarasterna, om det exempelvis är fritt för alla att framföra sina åsikter, säger hon.

Hans Frennberg säger sig ha goda förhoppningar om nå långt, något han bland annat grundar på det intresse som projektet möts av.

– Man skulle kunna tro att det fanns grupper som kände sig hotade när vi försöker ändra kulturen. Men trots att vi är en organisation tränad i att ifrågasätta har vi bara mötts av nyfikenhet och entusiasm.