Studien Militärt stöd vid nationella civila kriser i de nordiska länderna visar att de övriga nordiska länderna har mer civil-militär koordinering och samverkan än Sverige. Rapporten ger en övergripande beskrivning av likheter och skillnader mellan Sverige, Norge, Danmark och Finlands organisering av nationella krishanteringsfunktioner. I rapporten beskrivs ländernas indelade ansvarsområden och roller utifrån den nationella nivån, räddningstjänst, polis, gränsbevakning samt militärt stöd vid kriser.

Gemensamt för de studerade länderna är att Försvarsmakten är skyldig att stödja det civila samhället i kris. Det innebär bland annat att bistå räddningstjänsten och delta i räddningsverksamhet. Den civil-militära samverkan får dock inte äventyra Försvarsmaktens huvudsakliga uppgift. Gemensamt är också att samtliga länder har någon form av ansvarsprincip: den som normalt har ansvar för en verksamhet har även ansvar under extraordinära händelser och kriser.

Men det finns också skillnader:

- I jämförelse med de andra länderna är koordineringen av civila och militära resurser otydliga i Sverige. Studien tyder på att det inte finns tillräckliga samverkansstrukturer vare sig på central, regional eller lokal nivå. Eftersom det ofta är kommunal räddningstjänst som behöver Försvarsmaktens stöd vid kriser finns även ett behov av civil-militär samverkan i våra 290 kommuner, säger Ann Ödlund, forskare vid FOI.

En skillnad mellan Sverige och övriga länder som rapporten lyfter fram är försvarets delaktighet i de civila krishanteringsstrukturerna. Norge har t.ex. två huvudräddningscentraler där det norska Försvaret ingår som en aktör, och i Danmark finns en nationell operativ stab som ska stärka koordineringen mellan försvar, polis och andra civila myndigheter vid kriser. Sådana koordineringspunkter är inte utvecklade i Sverige.

Sverige skiljer sig från Finland genom att ha infört en relativt centraliserad försvarsorganisation medan Finland har behållit en geografiskt täckande militär struktur med civil samverkan på samtliga administrativa nivåer. Försvarets uppgifter är mer åtskilda från det civila i Sverige. I Finland, Norge och Danmark har Försvaret bredare civila uppgifter som t.ex. gräns- och sjöbevakning.

Läs rapporten: Militärt stöd vid nationella civila kriser i de nordiska länderna, av Ann Ödlund.