Sveriges Radios programserie handlar om vetenskapen och etiska dilemman. En av frågorna som ställdes i programmet var om forskare överhuvud taget ska ägna sig åt att ta fram nya vapen? Roger Roffey, analytiker från FOI, som forskat och varit ansvarig för FOI’s verksamhet när det gäller skydd mot biologiska vapen beskrev bakgrunden till den svenska forskningen som (i Alva Myrdals anda) bl.a. arbetat för att få till stånd internationella kontrollmekanismer för konventionen* som förbjuder utveckling, produktion och innehav av biologiska vapen.
Ett viktigt skäl för den svenska forskningen för skydd mot kemiska och biologiska massförestörelsevapen var att Sverige behövde ha egen kunskap om den här typen av vapen för att kunna vara pådrivande i frågorna om nedrustning och kontroll. Inom försvarsforskningen fanns, även tidigare en medvetenhet om riskerna med exempelvis utvecklingen inom biotekniken vilket också beskrevs för statsmakterna, enligt Roger Roffey. Frågan var hur långt man kunde gå inom internationell försvarsforskning när det gäller att skapa nya hot - för att sedan kunna träna sig i att skydda sig mot dem?
- Vi hade etikdiskussioner, där ett ställningstagande både individuellt och som forskargrupp, var att all experimentell forskning skulle vara öppen för granskning av forskarsamhället. Men ett problem är att det trots konventionen* som 175 stater skrivit under mot biologiska och toxinvapen så saknas fortfarande ett kontrollinstrument som ser till att konventionen efterföljs, säger Roger Roffey, FOI.
Roger Roffey hävdar att riskerna med den nya biotekniken inklusive syntetisk biologi måste diskuteras betydligt mer inom forskarsamhället. Dessutom kan sjukdomsalstrande organismer, biotekniska produkter och DNA köpas från olika företag, vilket han menar eventuellt kan missbrukas av individer eller stater. Även utrustning som är fullt civil kan användas till att framställa biologiska vapen. Därför måste Sverige även vara uppmärksam på till vem man exporterar sådant. Roger Roffey har varit engagerad internationellt med att stärka internationella avtal och se över förslag till exportkontroll, liksom vilka regler som bör gälla. Han menar att ett annat problem, förutom försvarsforskningen, är att den kommersiella forskningen i många länder kan vara sluten och helt sakna insyn.
Lars Stenholm, internationellsamordnare vid FOI, har en bakgrund som astrofysiker. Han anser att försvarsforskning behövs för ge staten möjligheten om det är nödvändigt, på ett framgångsrikt sätt försvara vår fri och rättigheter. Lars Stenholm menar att forskarna har ett stort etiskt ansvar att tala om risker och möjligheter med den forskning som görs. Lars Stenholm arbetar med att utveckla ett bättre samarbete internationellt och tror att Sverige kan spela en viktig roll som företrädare för de etiska frågorna kring forskning.
- Det finns ett kontrollsystem i Sverige som ska se till att svensktillverkade vapen inte hamnar på fel ställe. Det är viktigt att Sverige driver den här frågan exempelvis i det europeiska samarbetet, säger Lars Stenholm.
Både Roger Roffey och Lars Stenholm tycker att den akademiska världen har för få etiska diskussioner i dagsläget. De tycker att forskarsamhället själva behöver ta ställning och att den enskilda forskaren har ett ansvar.
Hör programmet ”Forsknings och samvete” i Sveriges Radio:
* Konventionen som förbjuder utveckling, produktion och lagring av biologiska och toxinvapen från 1975, se http://www.unog.ch/80256ee600585943/(httppages)/04fbbdd6315ac720c1257180004b1b2f?opendocument