ASEK

Atlantisk säkerhet och europeisk krishantering, ASEK, är ett flerårigt projekt på FOI som finansieras av Försvarsdepartementet.

Exempel på frågeställningar som vi arbetar med är:
 
-         Utvecklingen av EU:s gemensamma säkerhets- och försvarspolitik, GSFP.
-         NATO:s framtida utveckling.
-         Relationerna mellan EU och NATO.
-         USA:s (nya) utrikes- och försvarspolitik.
-         Enskilda europeiska staters försvars- och säkerhetspolitik med
          avseende på EU och NATO.

USA:s president Barack Obama i möte med sitt National Security Council.

EU - en krishanteringsaktör i förändring
Vilken typ av krishanteringsaktör har EU utvecklats till de senaste tio åren? Denna rapport analyserar EU:s utveckling och sätter den i relation till de visioner, motiv och reaktioner som framkom då Frankrike och Storbritannien tog initiativ till en europeisk krishanteringsförmåga i S:t Malo i december 1998. I rapporten konstateras att EU varken har utvecklats till den stormakt som några önskade vid tiden för S:t Malo eller till den konkurrent till Nato som andra befarade. I stället argumenteras för att EU och Nato ska ses som kompletterande organisationer. EU:s styrka som krishanteringsaktör ligger främst i dess politiska legitimitet och dess breda uppsättning av instrument som inkluderar såväl civil och militär krishantering som diplomati, bistånd, handel och utvidgningspolitiken. 

The Baltic Approach: A next step? Prospects for an Arms Control Regime for Sub-strategic Nuclear Weapons in Europe.
Vad krävs för att bli av med de taktiska kärnvapnen i Europa? Fyra FOI-forskare belyser i denna rapport de säkerhetspolitiska aspekter på substrategiska (taktiska) kärnvapen och analyserar förutsättningarna för en rustningskontrollregim i norra Europa. Forskarna diskuterar amerikanska, ryska och andra europeiska, men även kinesiska, perspektiv och presenterar en möjlig rustningskontroll- och nedrustningsregim för substrategiska kärnvapnen med fokus på Östersjöområdet.

Nytt strategiskt koncept ger NATO nytt ramverk
NATO presenterade ett nytt strategiskt koncept den 19 november 2010. Denna analys sätter konceptet i relation till tre andra centrala dokument: deklarationen som antogs av NATO-medlemmarna i Lissabon; NATO:s gamla strategiska koncept från 1999; och expertgruppsutlåtande från i våras, den s k Albright-rapporten. Detta memo innehåller en genomgång av sju särskilt intressanta frågor och konstaterar bl a att kollektivt försvar betonas bland NATO:s uppgifter, att Ryssland beskrivs som en vital utmaning och partner för NATO, och kärnvapen fortsatt beskrivs som viktiga även om avskräckningsprinciperna omtolkas. Vidare konstaterades i rapporten att NATO står inför ett intensivt år med frågor som berör partners och Sverige.

Ett stabilt ankare i Europa - Tysk säkerhets- och försvarspolitik under Merkel.
I rapporten  "Tysk säkerhets- och försvarspolitik under Merkel - ett stabilt ankare i Europa" argumenterar författarna för att den nya smalare koalitionen skapar nya förutsättningar för den tyska säkerhets- och försvarspolitiska linjen som under senare år framstått som otydlig/passiv. Författarna uppmärksammar även att samarbetet inom Weimartriangeln verkar ha återuppstått vilket kan förändra förutsättningarna inom EU-samarbetet, något som Sverige måste  vara beredda på. Även om Weimartriangeln kan bli ett intressant forum för nya initiativ inom GSFP kan det ifrågasättas huruvida stormaktssamarbetet är odelat positivt för EU:s mindre medlemsstater då det exempelvis kan bli svårt att bilda koalitioner emot denna starka trio i frågor där synsätten skiljer sig åt.

Små steg mot en ny värld? Några säkerhetspolitiska perspektiv på den nya amerikanska kärnvapenpolicyn och det nya START

QDR 2010 - En initial analys av USA:s nya försvarsöversyn

Storbritannien och Europa - Brittiskt engagemang i EU och ESFP före och efter valet 2010