”Intellektuella kapitalet är försvarets framtid”

Av Jan-Ivar Askelin

När försvaret köper en lastbil så betalar man vad lastbilen kostar. Det håller inte att säga till Volvo att ”vi kan naturligtvis inte betala vad näringslivet betalar”. Det argumentet används dock när det kommer till människor. Försvaret släpper iväg duktiga officerare till näringslivet som betalar bättre.

Kanske ser näringslivet något annat i officeren än det som försvaret ser?

Den svenska värnplikten framhålls ofta som överlägsen ett försvar grundat på yrkessoldater. Ett argument brukar vara att man inte bara får ett gäng soldater utan också elektriker, frisörer, atomfysiker och annat nyttigt. En kille fixar fram en byggfläkt och elektrikern kopplar in den på en belysningsstolpe och så slipper man kamin och eldvakter. Värnpliktiga har tydligen något extra, men få inom försvaret intresserar sig för officerarnas extra kunskaper.

En av de få är majoren Magnus Jörgel som vid Försvarshögskolans chefsprogram skrivit uppsatsen Hur ska försvarsmakten kunna synliggöra sitt intellektuella kapital, IK.

- Vi måste se på personalen som något annat än bara en del i ett bokslut. Intellektuell kapital är osynliga resurser. Trädet med grenar, blad och frukter är den ekonomiska redovisningen. Man räknar hur många äpplen trädet gav och skriver historien över året som gått. Rotsystemet är framtiden. Det är det intellektuella kapitalet. Här syns vilka utvecklingsmöjligheter företaget har. I försvaret har vi inte tittat på trädets rötter, men vi borde kunna göra det och det är det som min uppsats handlar om. Jag har tagit en modell som används i näringslivet och överfört den till vår verksamhet, säger Magnus Jörgel.

- Genom att dela upp IK och visa vad det består i kan vi få igång en diskussion. Men för att nå dit måste vi synliggöra det intellektuell kapitalet. Man måste ha ett gemensamt språk och ta fram indikatorer och metoder, hitta en teknik för att sprida kunskap och veta hur vi ska ta hand om det intellektuella kapitalet.

Tar 20 år att få fram en brigadledning
-Vad är egentligen en brigad? Frågar sig Magnus Jörgel. I årsredovisningen är den ett antal överstar, ett antal stridsvagnar, ett berg med ärtsoppsburkar osv. Brigaden har kostat så och så många miljoner under året uppdelade på olika poster. Men är det brigadens marknadsvärde? Knappast. Vi får inte reda på hur många språk som talas i brigaden, vilka nätverk och kontakter som finns, vilka resor (privata och i tjänsten) som gjorts, vilka främmande kulturer som man är bekant med osv. Och dessa exempel är bara en del av vad som ingår i det intellektuella kapitalet. Och ändå är en brigad en ganska stor investering som svenska folket har gjort. Det tar 20 år att få fram en brigadledning tex.

Samma räknande som 1494
- Skattebetalaren har samma rätt att ställa krav på sitt försvar som kunden har på sitt företag och det är de anställda som ska skapa morgondagens värde hos Försvarsmakten. Företagen har insett att mjuka värden är konkurrensmedel som i sin tur skapar mervärde. Hierarkier med centralt beslutsfattande och standardiserade arbetsuppgifter är ingen grogrund för mervärde, säger Magnus Jörgel.

I näringslivet är det ett paradigmskifte vad gäller intellektuellt kapital. Det har talats om detta i många år, men det är först de senaste fem åren som det blivit riktig fart. Skandia och WM-data här hemma gör det och utomlands är det mycket vanligare. Luca Pacioli lade 1494 grunden till det redovisningssystem vi använder fortfarande. Plus och minus. Svarta och röda siffror. Men allt fler inser att det här inte längre täcker in företagets eller organisationens verkliga värde. Det säger inget om utveckling och framtid och därför är det inte så konstigt att kunskapsföretagens börsvärde ofta många gånger överstiger dess marknadsvärde. När vi nu går från industrisamhället till informations- och kompetenssamhället så krävs nya verktyg och det gäller även för försvaret som nu heter kompetensförsvar och lämnar industriskedet.

- För varje officer som slutar gör försvaret en kompetensförlust, menar Jörgel och frågar om vi har tillräckliga verktyg för att behålla personalen.

Kritik mot trista kommunbudgetar
Det gamla uttrycket det militära slöseriet har i kunskapssamhället fått en ny innebörd. Riksrevisionsverket har kritiserat försvaret för att misshushålla med resurserna. En officer stannar så kort tid på en tjänst att när man väl kan jobbet så är det dags att flytta. 100 miljarder har investerats i officerskårens utbildning.

- Långt ifrån alla dessa miljarder utnyttjas, säger Magnus Jörgel. Att utbildas på FHS med speciell inriktning är ingen garanti för att Försvarsmakten sedan placerar en på en tjänst där dessa kunskaper utnyttjas på bästa sätt.

Magnus Jörgel menar att vad gäller intellektuellt kapital så är skillnaden mellan kommersiell och icke-kommersiell verksamhet mindre än man kan tro. Kommunernas årsredovisningar kritiseras bl a för att de inte tar upp det intellektuella kapitalet.

Modellens vaghet är dess styrka
Intellektuellt kapital är förpackad användbar kunskap. Det brukar definieras som de samlade osynliga resurserna och dess flöden och processer. Det är alla resurser som kan skapa mervärde och som företaget kontrollerar. Man brukar kritisera modellen därför att IK är ett för vagt begrepp, men Magnus Jörgel menar att detta samtidigt är dess stora styrka. IK är speciellt för varje verksamhet. Man kan se forskning som ett inflöde av resurser och gammal kunskap som ett utflöde.

Syftet med en IK-redovisning är att hitta nyckelkompetenser och att hitta outnyttjad nyckelkompetens och behålla denna kompetens.

Fler svarta katolska tjejer på HKV!
- Högkvarteret vimlar av vita protestantiska män i 40-50 årsåldern. Det verkar som om vi officerare gillar att omge oss med personer som liknar oss själva, säger Magnus Jörgel. När jag säger ”släng in en svart katolsk tjej i projektgruppen så skulle ni få se på andra infallsvinklar” så säger de flesta att det är nog rätt tänkt, ”men du vet att…” Och så handlar det om att ”hemma på mitt regemente skulle det inte fungera. Fast visst har du rätt.”

Mångfalden är nämligen en mycket viktig del av den intellektuella kapitalet. Förre ÖB Bengt Gustafsson har engagerat sig i detta i det sk mångfaldsinstitutet. En del amerikanska företag har tom en mångfaldsdirektör i styrelsen.

När Magnus Jörgel i början av 1980-talet utbildade officerare på Karlberg så kom de från alla möjliga bakgrunder. Den bredden saknar Magnus idag:

- Idag kommer de direkt från skolan. Det är välartade superduktiga ynglingar. Men väldigt lika.

Magnus Jörgel själv liknar ingen annan. De militära rötterna finns i den skånska myllan hos det som nu heter P 7, södra skånska regementet. Det inofficiella pansarmottot ”fort, men fel” har för Magnus haft den innebörden att det varit tillåtet att pröva nya saker och misslyckas. Intentionen har varit viktigare än resultatet. En annan förklaring till egenskapen att kunna se saker på ett annorlunda sätt tillskriver Magnus sin internationella barndom.

- Jag är uppvuxen i Egypten, Frankrike och Italien. Och jag har gått på amerikansk officersskola.

Höststudier i London
I höst studerar Magnus säkerhetspolitik vid Londons universitet, King´s College. Bakgrunden är att en av forskarna där, Christopher Dandecker, som samarbetar med ledarskapsinstitutionen vid FHS, ville träffa några yngre svenska officerare.

- En av dessa råkade bli jag och vi fick kontakt direkt. Dandecker, som är en av hjärnorna bakom det brittiska försvarets ominriktning, uppmanade mig att ta en masterexamen vid King´s College. Jag får tillgodoräkna mig tiden vid FHS så jag klarar av det på ett år. Därefter ska jag tillbaka som lärare vid strategiska institutionen här på FHS.

Slumpen kan styra mycket. Så var det också med Magnus Jörgels uppsats som utsågs till en av de fem bästa och som uppmärksammats även utanför skolan. Under ett studiebesök träffade han Leif Edvinsson vid Skandia Future Center och därmed förstod Magnus att uppsatsen skulle handla om intellektuellt kapital. Edvinsson är pionjär på detta område och har varit en stor inspiratör och hjälp för Magnus Jörgel som använt Edvinsson modeller för att studera hur försvaret skulle kunna redovisa sitt intellektuella kapital.

- Det pratas mycket om att personalen är försvarets viktigaste resurs. Men man visar inte att man menar något med det. Jag tror verkligen att människan är viktigast. Jag är en djupt rotad humanist och det är därför jag skrivit den här uppsatsen.

Från FOA-tidningen nr 5-2000 - www.foi.se/framsyn