De mjuka frågorna måste lyftas fram

Färre ska göra mer, pressen blir hårdare, sensorerna sover aldrig och ungdomen betraktar värnplikten som en möjlighet av flera.

Det är ingen brist på utmaningar för nye överbefälhavaren Johan Hederstedt.

I denna intervju som handlar om människan i försvaret säger han att det inte bara får vara generalerna i högkvarteret som bestämmer hur det nya försvaret ska se ut. Nu ska alla få komma med idéer när man prövar sig fram.

Av Jan-Ivar Askelin

Färre ska inte bara göra mera utan också annorlunda. Det blir mer diversifierat än tidigare vilket är en stor svårighet därför att samtidigt som vi utvecklar ett modernt tekniskt försvar så måste vi kunna hantera det mest basala i krishantering som handlar om att ta hand om människor på marken, säger Johan Hederstedt.

- Man kan använda teknik där också. Men för att kunna skilja på ett uppretad folkhop i Serbien måste man använda sitt mänskliga förstånd och sin mänskliga förmåga. Det är ett problem att både utveckla en officer, militär ledare för att kunna leda i ett nätverk i en modern stridsmiljö och samtidigt utveckla en förmåga att leda människor i de här andra svåra situationerna. Det är inte lätt att skapa en officer som ska vara civilingenjör och diplomat i samma person.

- Det blir en hårdare press i en värld där sensorerna alltid är vakna. Vi måste vara mer varsamma med hur vi utnyttjar människorna så att vi hittar de där pauserna då vi kan vila. Vi ska använda tekniken för att bevaka och bevara den defensiva biten som gör att vi slipper agera och sedan koncentrerar vi mycket mer tydligt när vi ska vara aktiva. Det där har vi inte funderat ut hur det ska fungera och det blir en svår nöt att knäcka.

I artikeln om amfibiesoldaterna säger bataljonschefen Hans Granlund att värnplikten i praktiken är frivillig och att de som rycker in ser utbildningen som ett steg i karriären där de kräver att de ska fåt ut något av det. Annars gör de hellre något annat.

- Vi måste i framtiden konkurrera på den civila arbetsmarknaden om de värnpliktiga. Värnplikten är så viktig för oss att vi måste se till att den blir så attraktiv att manliga , och kanske kvinnliga, ungdomar tycker att det är mycket bra för dem själva att göra värnplikten. Och då måste de ha en utomordentligt bra utbildning. Vi har inte råd att förlora någon värnpliktig. Vi behöver ta ut värnpliktiga på nästan lika bra sätt som vi tar ut piloter så att vi är säkra på att de klarar av det mentalt och fysiskt. Genom att vi gör detta så får vi en ökad kvalitet. De värnpliktiga måste få bra betalt och då talar jag inte om några tior mer per dag för de kommer att jämföra med sina kamrater på ett tydligare sätt i framtiden. De ska också ha ett avgångsvederlag som en morot. Och detta är speciellt viktigt de närmaste åren när det blir konkurrens på arbetsmarknaden, inte minst ungdomar. Då måste vi ha ett bra alternativ.

Distansutbildning och simulatorer
- Vi måste utveckla formerna för värnplikten. Det är kolossalt viktigt att vi då har en pedagogik som innebär att vi har en bra stegringsföljd så att vi inte knäcker dem i början, så att de inte skadas och så att de tycker att det är roligt. När vi har förbandsövningar på slutet ska vi verkligen kunna utnyttja de värnpliktiga så att de kan användas för internationell tjänst och insatsförbanden.

-Vi måste använda nya olika utbildningsformer, distansutbildning, simulatorer på ett helt annat sätt än vad vi gjort tidigare vilket innebär effekten blir mycket större och då kan vi lära ut betydligt mer än vad vi kunnat tidigare. De värnpliktiga är på sätt och vis bättre förberedda för den nya tekniken i försvaret genom att de redan från början jobbat med datorer, dataspel osv. Däremot är de kanske inte lika väl förberedda fysiskt. Samhället har förändrats. Det finns inte lika många kroppsarbetare längre.

Kan försvaret leva upp till de värnpliktigas krav om de unga duktiga officerarna försvinner till den civila marknaden?

-Jag vill inte säga att det är en officersflykt. Vi har en del spontanavgångar, men vi har ganska bra grepp om vilka det är som slutar. En del vill vi att de ska sluta för att vi ska minska. Det finns en del som vi tycker att de borde vara kvar i försvaret, men med dagens högkonjunktur och med officerarnas attraktionskraft är det svårt att stoppa dem. Men vi måste bli bättre på att behålla personalen. Det sägs i artikeln om det intellektuella kapitalet, som jag tycker är alldeles utmärkt, att vi måste behålla den intellektuella kvaliteten och kapaciteten. Ja, det måste vi göra. Försvaret måste vara attraktivt. Det ska vara en stimulerande arbetsplats. Men vi måste också utnyttja de kvaliteter som finns och utnyttja specialisterna bättre och noggrannare planera deras karriärer än vad vi gjort tidigare. Vi ska inte göra alla till generalister utan utnyttja specialkunskaperna.

- Vi måste ha ett mer differentierat karriärsystem. Vi måste se till att en del unga nya kan gå snabbt igenom systemet och bli ledare och chefer. Och vi måste även se till att unga och nya specialister snabbt går igenom systemet. Men de ska ha en annan karriär och få betalt för den biten. Nu är det liksom stopp för specialisterna. Det krävs idag en chefskarriär för att kunna åka upp. Och det tycker jag är fel. För specialisterna behövs när många delar av försvaret blir så specialinriktat. Om vi inte utnyttjar specialisterna kompetens bättre blir det snömos av det hela. Det har vi inte råd med.

Eftersatt forskning
- Det är många andra saker som ska göra försvaret mera attraktivt och det jobbar vi på nu. Vi har ett projekt, med att införa ny teknik och nya stridsmetoder. Det handlar självklart om de hårda sakerna som omstruktureringen. Men det handlar även om de mjuka frågorna. Att skapa delaktighet, att få en mer bottom up-filosofi, att se till att människorna får tycka till och komma med idéer. Det är inte minst viktigt nu när vi ska testa mycket av konceptet kring RMA, DBA osv. Då behöver vi få in mer idéer från hela organisationen så att inte vi som sitter högst upp säger att så här ska ni göra.

- Vi ska använda försök och forskning. Forskningen kommer att spela en stor roll för framtiden - inte minst på humansidan. Ett annat viktigt forskningsområde är internationella insatser. Den forskningen tycker jag idag är helt eftersatt. Ser man på världens forskning utgör den bara några procent, men ändå satsar de större organisationerna i övrigt stora resurser på krishantering. Det är det som är i huvudet på Nato och EU och har alltid funnits hos FN.

- De här mjuka frågorna måste lyftas fram. Det är viktigt att utnyttja mångfalden. Jag läste precis boken Mångfald i organisationer som Utvecklingsrådet gett ut, dvs att utnyttja hela kapaciteten i form av officerare, civilanställda, kvinnor, män, oliktänkande. Och det är inte så lätt för det finns så mycket fördomar. Men här gäller det att bryta fördomarna och starta nya nätverk. Vi har en utmaning här, men jag tror att vi på rätt väg om än i startgroparna.

Fler svarta katolska tjejer på högkvarteret, föreslår majoren Magnus Jörgel lite provokativt?

- Ja, varför inte?

Färre soldater som får en mycket bättre utbildning och som väljs ut med större precision. De stannar kvar fyra, fem år i insatsförbanden och sedan är det dags för nya. Kommer vi att få en slags kontraktsanställda reservsoldater som en motsvarighet till reservofficerarna? Hur går det då med den folkliga förankringen om det bara är blivande raketforskare som gör värnplikten?

- Jag tror att vi behöver den stora kvaliteten som de värnpliktiga har och vi behöver värnpliktiga från alla samhällskategorier. Vi kan inte bara välja de som ska bli raketforskare och civilingenjörer. Utan vi måste också få in de som ska bli lärare och inte minst riksdagsledamöter. För tänk om vi får en riksdag där ingen har gjort värnplikten. Så är det i England idag. De som var med i kriget har dött ut. Och vad blir det då när ingen har en känsla för försvaret? Kanske inte har tillhört hemvärnet osv. Det tycker jag är en stor risk att våra beslutsfattare inte känner för det här försvaret. För det var ju en fördel tidigare.

- Den folkliga förankringen är mycket mer än värnplikten. Den kan inte mätas i hur många som gör värnplikten. Folklig förankring är frivilligrörelsen, att vi övar, att vi syns, att vi deltar. Folklig förankring är när hemvärn och andra militärer tillsammans med den civila räddningstjänsten tar bort vattenmassorna i Arvika.

Människan i centrum har ju alltid varit en gångbar fras. Men börjar det inte bli mer innehåll i frasen nu. Med den tekniska utvecklingen framträder väl människan som en sorts gränssättare och frågan blir väl hur man ska kunna öka människans förmåga ytterligare?

- Vi tog fram ett bra försvarsbeslut där vi koncentrerar på nytt. Men det är två bitar som inte är klara i det. Och det är personalförsörjningen som handlar både om antal och hur vi ska se ut. Och det andra är pliktutredningen. Det är oerhört viktigt att de här delarna passar in på ett bra sätt i det nya försvaret.

Och här har vi ett jobb att göra.

Från FOA-tidningen nr 5-2000 - www.foi.se/framsyn