Vi skapar hål i materielplanen för att få plats med demonstratorerna

FMVs roll är att se till att det finns materiel som passar framtidens försvar

Av Jan-Ivar Askelin

För en tid sedan slutade en man på FMV. Arne Hedén, som började som chef för FMVs analysavdelning i augusti frågade honom vad hans första jobb hade varit på FMV.

- Han hade varit projektledare för en generator på en stridsvagn.

Det säger mycket om hur förändringen nu griper tag i det stora materielverket som skulle hålla ordning på prylar till invasionsförsvaret. Då skulle man vara duktig på skruv och mutter. Nu ska man kunna systemens system, nätverkscentrerad krigföring och komponentbaserade produkter. Komponenttänkandet innebär att tex en sorts radar finns på flera plattformar. Tidigare skulle varje plattform ha sina egna grejer. I framtiden minskar plattformarnas egen betydelse. Det är kraften i nätverket som gäller.

- Jag kan tänka mig att Gripen upptäcker målet och att en arméstab leder ett fartyg till insats, säger Arne Hedén. Han är brigadgeneral och fd chef för vid krigsförbandsledningens planeringsavdelning och ser framför sig det stora nätverket med Försvarsmakten, försvarsforskningen, FHS, näringslivet, högskolor, regeringen m fl. Och det nätverket är i sin tur kopplat till utländska nätverk.

- När vi alla sitter i knät på varandra är det viktigt att vi alla känner våra roller och vet våra befogenheter. FMV liksom FOA ska stödja Försvarsmakten. Det är inte FMVs sak att ange målen för försvaret utan vi ska se till att det finns materiel som passar Försvarsmakten på vägen mot målbilden 2010 och försvarsmaktsidén 2020.

Gripenprojektet banbrytande
I detta arbete kommer demonstratorer och simulatorer att spela en stor roll, men Arne Hedén understryker att vi inte är där ännu.

- Vad gäller simulatorbaserad anskaffning så vet vi att det ska vi ha, men vi har knappt börjat krypa ännu. Vi vet dock åt vilket håll vi ska springa i skogen. Demonstratorer och simulatorer tillhör framtiden av flera skäl säger Arne Hedén. Hotbilden, och tekniken är de viktigaste.

- Demonstratorer har helt enkelt inte varit möjliga tidigare. Själva tänkandet att man skulle kunna inteckna ny teknik kom först i försvaret med Gripen. Det var då banbrytande och det visade sig att man sparat mycket pengar på att datorkraften blev mycket billigare än vad man då kunde tro.

- Idag är det inget märkvärdigt. Jag var nyligen på Wasamuseet med mina barn och där kunde de leka skeppsbyggare. De kunde på datorn skapa sin egen ”Wasa” och se direkt vilka konsekvenser för sjövärdigheten olika idéer fick, säger Arne Hedén.

FMVs ledstjärna sammanfattas av Arne Hedén i tre punkter:

• Ömsesidigt beroende
• Internationellt materielsamarbete
• Främjandet av svensk export.

- Detta är grunden för att vi ska kunna stödja Försvarsmaktens ominriktning. Det som ska betala demonstratorerna är de hål vi kan skapa i materielplanen. När vi bedömer dagens materiel efter måttstocken 2020 hamnar den i en av tre kategorier.

• Det som passar direkt
• Det som passar efter justering
• Det som inte lönar sig att justera.

- I den sista gruppen är frågan när vi kan avveckla materielen. Den kan ju fortfarande behövas en tid till. När den är avvecklad har vi fått ett utrymme för demonstratorerna. Hedén betonar att det inte är FMV som ska göra dessa prioriteringar utan det är Försvarsmakten som ska prioritera utifrån bl a FMV underlag.

Arne Hedén ser tre typer av materielprojekt i framtiden:

• Bara demonstrator
• Demonstrator och en prototyp
• Demonstrator, prototyp och serietillverkning.

- Den mesta kraften kommer att läggas på demonstratorer, men det är i den sista gruppen som vi ska visa upp våra bästa sidor. Här ska vi vara så bra att andra länder blir beroende av vårt kunnande och våra produkter.

- Det är på dessa guldägg vi ska leva. Man kan kalla det spjutspetsar, kunskapstorn eller något annat. Genom att ha något som andra vill ha, kan vi få andra att fylla luckorna i de två första grupperna. Det är en av tankarna i den sk anpassningsfilosofin.

- Vi kan inte klara oss med att bara göra demonstratorer. Vi måste ha något att byta med också, säger Arne Hedén.

I det internationella samarbetet är harmonisering ett nyckelord. I framtiden kommer serier att vara så små att inget litet land klarar detta. Men om flera slår sig samman kan serien bli tillräckligt stor. Då uppstår nästa problem, att var och en vill ha sin egen profil. Då ska man kunna kompromissa och harmonisera produkten. Det är arbetet som pågår i bla projekten ubåten Viking och jaktroboten Meteor.

- Att harmonisera är nödvändigt men inte lätt, säger Arne Hedén. Vi har knappt lärt oss att harmonisera mellan försvarsgrenarna. Ska ett litet land som så länge hållit sig på sin egen kant klara sig bland de internationella bjässarna? Arne Hedén tror att just vår litenhet kan vara vår styrka.

- I Sverige håller inte så många på med dessa saker. Vi känner varandra och kontaktvägarna är korta vilket kan vara en styrka. Men vi får som sagt inte glömma våra roller i detta spel.

Från FOA-tidningen nr 6-2000 - www.foi.se/framsyn