Ballonger, mönster, döljande kjolar testas i teknikdemonstrator

Nu blir det viktigare för ett stridsfordon att kunna gömma sig

Av Jan-Ivar Askelin

Det blir viktigare att gömma sig än att skydda sig på det framtida slagfältet. Det hävdar det amerikanska företaget Saic i den studie som nyligen presenterades för Försvarsmakten. Enligt principen att det som upptäcks också kommer att träffas och slås ut så är det klokast att inte upptäckas alls. Det gäller att få en låg signatur i olika avseenden. Metoden för att nå det målet brukar kallas signaturanpassningsteknik, SAT.

Stealth tycks vara framtiden. Kommer då flygplan, fartyg och fordon att se ut som det amerikanska smygplanet F 117?

Det tror inte Ola Dickman vid FMV som är uppdragsledare för projektet SAT/mark, som har pågått i fyra av fem år. Inom delprojekt Teknikdemonstrator, som Anders Grop svarar för, har det tagits fram en teknikdemonstrator1 (TD1), baserad på pbv 401 (rysk pansarbandvagn), och det pågår framtagning av teknikdemonstrator2 (TD2), baserad på det svenska stridsfordon 90.

- Tidigare har man för stridsfordon satt det ballistiska skyddet främst, säger Ola Dickman då sensorhotet inte varit lika omfattande som idag och i framtiden. Nu talar man istället om det vidare begreppet överlevnadsförmåga som innefattar ballistiska skydd, varnar- och motmedelssystem och signaturanpassning. Därmed får vi en bättre balans mellan dessa olika teknikområden.

Signaturanpassningen har förr bestått av ett berg av granruskor. Det kan vara nog så effektivt, men det tar tid att täcka en stor stridsvagn. Nu signaturanpassas dock fordonsarvet med tilläggsmaskering som minskar signaturen inom flera våglängdsområden. Efter försöken med TD2, kanske man kan slippa granruskorna och tilläggsmaskeringen, i alla fall i vissa lägen.

- Signaturanpassning ska ses i relation till andra krav, säger Anders Grop. Om man kräver en viss inre volym i ett fordon så kan det innebära en yttre form som upptäcks lättare med radar, men det viktiga är att man känner till konsekvenserna och gör ett medveten val. Det är ett effektivt sätt att höja kompetensen när man ställs inför praktiska problem vid konstruktion av materiel som ska användas i verkligheten.

Delprojekt teknikdemonstrator har två huvudsyften:

• höja kompetensen för signaturanpassningsteknik hos FMV, FOA, industrin och Försvarsmakten. Under arbetet med demonstratorn skapas nätverk där teknik och olika krav diskuteras.
• visa på en mångfald av säkra och nya, osäkra tekniklösningar och dess konsekvenser.

Framåt sommaren är TD2 klar och då testas teorierna i verkligheten. Skrovets ytor är vinklade för att reflektera bort radarvågorna i ofarlig riktning, dvs bort från mottagaren. Är man belyst av en multistatisk radar där sändare och mottagare är på olika platser hjälper inte denna teknik fullt ut. Då ska man ha ett material som även absorberar radarstrålningen. Denna metod är testad i TD1.

Hotbilden mot ett fordon är mer komplex än mot ett flygplan men fordonet har en fördel genom att det har en bakgrund att gömma sig i. Man kan också taktikanpassa sig genom att visa upp den sida som ger lägst signatur. Fiendens sensorer finns runt omkring oss när vi befinner på marken, medan hotriktningen är lättare att peka ut för tex ett flygplan som därmed kan konstrueras med denna förutsättning.

FMV har dragit upp riktlinjer som mer ska tolkas som önskemål än direkta krav för TD2 industrigrupp: Hägglunds Vehicle (systemsammanhållande), Bofors Defence, Saab Barracuda och SaabTech. TD2 ska vara fältmässig och vara svårupptäckt i det elektromagnetiska våglängdsområdet. TD 2 som är betydligt mer avancerad än sin föregångare kommer till slut att kosta cirka 30 miljoner kronor. Det är mycket pengar, men bortsett från bottenplatta, motor, transmission och bandställ som kommer från stridsfordon 90 så är demonstratorn nästan handgjord.

När vagnen rullar ut på vitsippängarna nästa år är den inledningen på en studiefas som kan vara i flera år. Signaturerna kommer registreras och utvärderas under kommande år. Vad som sedan ska hända kommer Ola Dickman snart att börja planera för.

- Många frågor kommer vi att få svar på, men det blir säkert ingen brist på nya frågor, säger han.

I princip skulle man kunna göra en datormodell av TD 2 och köra den i simuleringar, och detta kommer eventuellt att genomföras längre fram. TD2 är just en demonstrator av tekniklösningar och inte ett nytt stridsfordon. Ett sådant kan komma att se annorlunda ut och ha andra tekniklösningar baserat på erfarenheterna som framkommit i projektet.

Listan över nyheter som ska prövas är lång. Här följer några av de viktigaste:

• Bandkjolar döljer radarreflexer och termisk signatur från bandstället.
• TV-kameror, elektrooptisk utblick. Besättningen ser omgivningen på bildskärmar. Detta är en typ av tekniklösning för att skydda besättningen från laser.
• Pyramiden. Den är förberedd för radargruppantenner.
• Sensorkula. Panorerande lågsignatursikte (PLSS). Den är en signaturriktig attrapp. Kulformen ger minsta ändring av signaturen vid panorering.
• Skrovlig yta. Pansaret beläggs med en strukturerad yta för att minska ljusreflexer och kontrast mot bakgrunden. Tex en helt plan svart yta kan framstå som ljus vid vissa vinklar, sk flackt infall vilket ger oönskad kontrast.
• Färg och mönster. Färgvalet ska vara anpassat till svensk terräng. Mönstret är av s k fraktaltyp vilket innebär att man försöker efterlikna naturens mönster. Ju närmare man kommer naturen/bakgrunden desto fler och mindre mönster ser man. Först ser man skogsbrynet, sedan trädet, lövverket och bladets struktur. Maskeringsfärg målas normalt i fläckar. Nu gör man nya mönster inne i fläckarna. Genom att efterlikna naturens mönster hoppas man att upptäcksavståndet kan minskas.
• Termisk kontroll av ytteryta. När ett fordon stått i solen blir solsidan varmare än sin omgivning och därmed syns vagnen. Sensorer känner av temperaturen på skrovet och i bakgrunden vilket styr hur ytans temperatur ska regleras. Kylning sker via temperaturreglerat vatten som går i kanaler under ytan, ungefär som i kylaren på en vanlig bilmotor.
• Navkapslar. Genom att täcka hjulen med en kapsel döljs den värme som bildas i kullagren när hjulet snurrar. Radarsignaturen reduceras också.
• Eldröret sitter inne i ett sk eldrörsskydd för att minimera signaturen.
• Avgaserna leds i den sk bandhyllan och släpps ut längst bak så att gaserna riktas horisontalt rakt bakåt. Gaserna får inte riktas nedåt eller uppåt. Varmluft ger i sig ingen IRsignatur om den inte innehåller partiklar. Det är när luften värmer något, t ex marken, som det blir farligt. Via avgasutsläppet släpps också kylluft från motorn ut.
• Snabbmaskering. Vid stillastående kan ballonger blåsas upp. Dessa ballonger bryter upp den kantiga kontur som bildas av vagnens former.
• Formen speglar bort radarstrålning, s k facettering. Skrovet är helt slätt. Exempelvis finns inga synliga luckhandtag.
• Kaviteter signaturanpassas.

Från FOA-tidningen nr 6-2000 - www.foi.se/framsyn