346 flyktingar flydde undan terror när marinen övade i Blekinge

Och allt registrerades av FOAs datorer - och kunde övervakas och analyseras

Av Magnus Morin och Mirkko Thorstensson

Flyktingströmmar följer i spåren efter krig och etnisk rensning. Detta är en realitet för försvaret när man övar för internationella operationer. Chefer och soldater måste lära sig att samverka med humanitära organisationer för att ta hand om stora flyktingskaror. Mot denna bakgrund var den flyktingevakuering som övades i Karlshamn ett centralt moment i årets marina slutövning SamMarin 2000 i höstas, som till huvuddelen genomfördes som fredsbevarande FN-operation.

I övningen spelade gymnasieelever och pensionärer flyktingar från Betaland. Utsatta för olika former av trakasserier, hot och etnisk rensning i Alfaland hade flyktingarna sökt sig till Röda Korsets flyktingläger i hamnen i centrala Karlshamn för att få tak över huvudet och beskydd. Marinens personal ingick i en FN-styrka och svarade för bevakning och skydd av lägret och för sjukvård och förnödenheter. Sedan lägret beskjutits bedömde den militäre chefen att läget var ohållbart. I samråd med Röda korset beslöt han att lägret skulle utrymmas. Med fartyg och helikoptrar evakuerades samtliga flyktingar under eftermiddagen.

Hur följer man upp en övning där 700 flyktingar evakueras sjövägen från ett flyktingläger av marinen? Det var frågeställningen när FOAs Mind-grupp prövade metoder för datainsamling och visualisering i anslutning till evakueringsövningen. Syftet var bl a att testa metoder för att skapa en detaljerad bild av hur flyktingarnas situation varierade över visuatiden. Den detaljerade uppföljningen av flyktingarnas öden på individnivå kompletterades med en översikt av händelseutveckling i stort som referensram.

Metoden för individuppföljning bygger på att de som spelar flyktingar, figuranterna, observerar sin egen situation. Med klocka, penna och ett speciellt uppföljningskort noterar de när de passerar viktiga punkter i omhändertagandet. I samverkan med marinens övningsledare identifierades fyra sådana punkter: när flyktingen kommer till lägret, när flyktingen lämnar lägret, när flyktingen påbörjar transporten och när flyktingen kommer fram till den nya platsen. Dessutom skulle figuranterna notera om de skadades under övningsförloppet.

På morgonen den 12 september samlades figuranterna för genomgång. I grupper om 50 informerades de av övningsledaren Stefan Palmqvist från KA2 om uppläggningen av övningen. Mirko Thorstensson från FOA instruerade figuranterna hur de skulle fylla i uppföljningskorten. Björn Nilsson från Statens räddningsverk berättade om sina erfarenheter från verklighetens flyktingsituation i Bosnien 1995. Sammanlagt utrustades 346 figuranter med uppföljningskort innan de begav sig mot lägret till fots och på bilar och traktorkärror.

Efter övningen samlades uppföljningskorten in tillsammans med digitala fotografier och positionsdata från satellitnavigeringssystemet GPS. Informationen kompletterades med positionsloggar från marinens fartyg. Information sammanställdes i programmet MIND-Marin och visades i samband med en genomgång efter övningen för förbands- och fartygschefer i Karlskrona två dagar senare.

Fältövningen i Karlshamn visar att metoder för individuppföljning fungerar i stora övningar med många personer inblandade. Det krävs dock noggranna förberedelser och gott om tid för att dela ut uppföljningskort och instruera figuranterna om vad de ska notera och hur de ska fylla i korten.

Försöket bekräftar iakttagelsen från liknande försök i Alvesta , Orlando i Florida och Stockholm att manuella insamlingsmetoder genererar viktig information som utgör ett nödvändigt komplement till automatiskt insamlade data.

Från FOA-tidningen nr 6-2000 - www.foi.se/framsyn