Amerikansk dröm om att lösa problem med ny teknik

Det amerikanska försvarets framtid utreds nu av Bushregeringen. Oavsett vilken väg man väljer är resultatet av stor betydelse för andra länder. Traditionellt finns en förtjusning i USA över ny teknik. Problemet är att de traditionella plattformarna kostar pengar på den framtida teknikens bekostnad.

Av Jan Foghelin

USA har världens överlägset största försvarsutgifter. Det finns en tradition i det amerikanska försvaret att betona teknisk förnyelse. Utvecklingen av USAs försvar är av avgörande säkerhetspolitisk betydelse i flera avseenden:

• Val av prioriterade uppgifter. (Typ av militära operationer, geografiska regioner, försvar av hemlandet - operationer utanför USA, operationer på egen hand eller i koalition)
• Synen på icke-konventionella vapen.
• Graden av förnyelse som planeras inom försvarsmakten. (Förnyelsen kan påverka möjligheterna till operationer tillsammans med andra länder - interoperabilitet i vid mening).

Det har förekommit flera revolutioner i krigföringen.1 Det amerikanska revolutionsbegreppet (RMA), som myntades i början av 1990-talet, är intressant då det väsentligen var framåtsyftande. En revolution ansågs vara nära förestående. De som började använda begreppet RMA såg det både som något önskvärt som man ville driva fram och som en prognos.

Åsikterna om det amerikanska RMA-begreppet går starkt isär2:

• Den tekniska utvecklingen av betydelse för försvaret innebär ingen revolution. Modern informationsteknologi förändrar successivt krigföringen men inte dramatiskt.
• Vi befinner oss i början av en revolution där man endast kan ana vad den kan komma att innebära. Modern teknologi, särskilt IT, har en avgörande inverkan.
• Revolutionen har redan inträffat. Gulfkriget var det första kriget efter revolutionen. Komponenter i denna revolution var bla moderna spaningsmedel (delvis rymdbaserade), kommunikation med modern IT, precisionsstyrda vapen.

Andrew Marshalls, som började RMA-debatten i USA, och som har ett stort inflytande i Bushadministrationens försvarsöversyn, har följande kriterier för en revolution:

• Revolutionerande nya teknologier.
• Stora förändringar i (militär)doktriner.
• Nya organisationsmönster som tydligt påverkar stridens förande.
• Teknologiområden som särskilt har pekats ut i samband med RMA är:
• IT som främst innebär stora förändringar för funktioner som spaning, ledning, samband och informationsbehandling i allmänhet.
• Precisionsvapen
• Militära rymdsystem

Dessa teknologier har haft stor militär betydelse för utvecklingen av USAs försvar. Utvecklingen har pågått länge och fortsätter. Om enbart den redan timade utvecklingen på teknologisidan ska anses vara en revolution kan lämnas åt eftervärlden.

I RMA-visionen som den formulerades i mitten av 1990-talet låg en omfördelning inom materielbudgeten (forskning, utveckling, anskaffning) från traditionella plattformar till de ovan nämnda teknologierna. En större andel skulle dessutom ägnas demonstratorer, prototyper etc. Det är inte lätt att analysera den amerikanska försvarsbudgeten så att särskilda RMA-satsningar kan särskiljas, men man kan ändå konstatera att forskning och utveckling har fått en större andel under 1990-talet. Det främsta skälet till detta är dock att anskaffningen minskat efter Reaganåren.

RMA-verksamheten har legat på en relativt konstant nivå under senare delen av 1990-talet. Huvuddelen av utvecklingsmedlen har gått till traditionella plattformar. Debatten i USA indikerar följande vad gäller de närmaste årens materielbudget3:

• Materielanskaffningen behöver ökas. Arvet efter Reagan rostar.
• De flesta plattformar i budgeten har rötter i det kalla kriget. Ska alla plattformar fullföljas med planerade volymer finns det inte plats för så mycket radikalt nytt om inte försvarsbudgeten höjs avsevärt. En viss höjning är trolig men inte en radikal. För att rymma mer revolutionerande system krävs senareläggningar och volymminskningar av de planerade plattformarna. Exempel på system som tycks vara i fara är Crusader (artilleri), Comanche (helikopter), DD 21 (jagare), V 22 (vertikalstartande flygplan för marinkåren), F 22 (jaktflygplan) och joint strike fighter, JSF, (attackflygplan).
• Det behövs utrymme i budgeten för RMA-projekt, såsom IT-tunga system och helt nya plattformskoncept. Det kan innebära att man hoppar över en generation. Det är dessutom önskvärt med mer medel för demonstratorer och försöksförband.

Försvarsgrenarna, plattformsindustrin och regionalpolitiker slår vakt om långt gångna projekt. En kombination av vissa volymminskningar och senareläggningar samt en viss ökning av materielbudgeten kan dock rymma lite flera ”radikalt” nya objekt.

Efter det kalla kriget och Gulfkriget bestämde sig USA provisoriskt för att kunna klara två medelstora krig nästan samtidigt. Ett medelstort krig är ungefär så stort som Gulfkriget. Scenarierna tog upp Iran och Irak eller ett krig mellan Nord- och Sydkorea. Ett av skälen bakom tvåkrigstanken var att en inriktning mot ett krig skulle kunna locka en aktör att börja krig då USA blivit involverat i ett krig.

Inriktningen mot två medelstora krig har kritiserats av flera olika skäl:

• Det är tillräckligt att kunna genomföra ett medelstort krig. Uppstår en konflikt i någon annan del av världen kan man fördröja.
• Det behövs mindre styrkor för att klara Gulf- och Koreakrig beroende på att Nordkorea och Irak är avsevärt svagare nu än för tio år sedan.
• Det behövs resurser för smärre militära operationer.
• Andra besparingar som föreslagits är:
• Minskad truppnärvaro på tex Okinawa.
• Att överlåta uppgifter till Nato i Europa som flottnärvaro i Nordostatlanten och Medelhavet.
• Att stänga fler militärbaser utomlands och lita till att man kan sätta in trupp på långa avstånd.
• Att successivt sänka ambitionsnivån i Europa och höja den i Asien. Ryssland anses inte längre vara ett hot, men Kina kan bli det.

Traditionellt har försvarsplaneringen varit inriktad på operationer utanför USA. Sårbarheten hos USA har dock uppmärksammats efter ett antal terroristaktioner. Det finns därför en ambition att stärka försvaret av hemlandet - som dock bara delvis bekostas av försvarsmedel - främst inom följande områden:

• Försvar mot ballistiska robotar som kan kombineras med en ensidig minskning av den amerikanska robotstyrkan.
• Försvar av kritisk infrastruktur inklusive försvar mot ”cyber” eller ”information warfare”,
• Skydd mot BC-terrorism.

Ny teknik en amerikansk profil
Betoningen av operationer som berör mer än en försvarsgren har inte lett till några omfattande och tydliga organisatoriska förändringar. Organisationsmönster i övrigt är traditionellt plattformsstyrt. Armén betonar något mer brigaden än divisionen jämfört med tidigare.

Men när det gäller teknik är USA framstående och även om huvuddelen av budgeten går till konventionella plattformar finns resurser för att utveckla radikalt nya system.

USA har en förkärlek för att lösa sina problem med ny teknik. De största problemen för USAs försvar blir asymmetrisk krigföring. Även med en lyckad RMA måste USA vara berett till mer konventionell krigföring i vissa fall.

Sverige och övriga Europa bör noga följa den amerikanska utvecklingen. Viss försiktighet med att ta över idéer anbefalles dock då USA har:

• Andra uppgifter och därmed delvis behöver andra medel,
• Andra ekonomiska resurser. System som är kostnadseffektmässigt goda i USAs försvar behöver inte vara det i Sveriges.
• Andra möjligheter och restriktioner vad gäller val av medel mm än tex Sverige.

Detta sagt finns det goda skäl för Sverige att försöka få information om försök med nya system och förband, särskilt inom ”RMA”-områden.

USAs val av medel för hemlandsförsvar är också av stort intresse för Sverige att låta sig inspireras av.

Det är dock viktigt att vi inte förleds till en övertro på att tekniken ordnar allt. Vi måste kunna klara angelägna uppgifter även om det inte går med ny teknik.

Jan Foghelin är chef för FOIs avdelning för försvarsanalys

Fotnots:
1) van Creveld: Technology and War. From 2000 B.C. to the Present. The Free Press, New York 1991;

T. de Montbrial et J. Klein (Sous la direction de): Dictionnaire de Strategie. puf 2000. pp. 470-490;.

2)För en sammanställning se Murawiec L.: La Guerre au XXIe Siècle. Editions Odile Jacob. 2000. pp. 240-244.

3)Carlucci F, Hunter R., Khalilzd Z., Co-shairs: Taking Charge. A Bipartisan Report to the President-Elect on Foreign Policy and National Security. Transition 2001. RAND. 2001.;

O’Hanlon M.: Defense Policy Choices for the Bush Administration 2001-05. Brookings Institution Press. Washington D.C. 2001.;

Williams C. (Ed): Holding the line. U.S. Defense Alternatives for the Early 21st Century. The MIT Press, Cambridge, Massachusetts_London, England. 2001;

Intervjuer i Washington: Se Foghelin och Dörfer: Kortfattad reserapport från besök i USA (Washington och New York) 2001-02-26—03-02. FOI-R—0092—SE. April 2000.

Från Framsyn nr 3-2001 - www.foi.se/framsyn