Vem ska få bli militär?

Förr skulle försvaret beväpna folket. Idag gäller det att hitta rätt folk till materielen. Framtidens militär är en specialist. Den stora utmaningen blir att locka ”rätt” personer till uniformen. Mycket talar också för att det bara är en tidsfråga innan vi får lika ”värnpliktsregler” för män och kvinnor.

Av Jan-Ivar Askelin

”Vi kan inte ha kvinnliga officerare och samtidigt hävda att det finns så stora skillnader mellan män och kvinnor att vi ska ha olika värnpliktsregler för män och kvinnor”

Vem vill bli militär? Och en minst lika viktig fråga: Vem passar att bli militär?

- Rekryteringen av personal kommer kanske att bli den viktigaste frågan för Försvarsmakten framöver.

Det tror Karl-Henrik Henriksson som är operationsanalytiker vid FOI och arbetar med personalförsörjnings- och grundorganisationsfrågor i perspektivplaneringssektionen.

- Marginalen för felrekryteringar har blivit ännu mindre. Varje utbildad måste användas och dessutom kostar utbildningen allt mer.

Karl-Henrik Henriksson säger att det är en sak att Försvarsmakten, trots de bistra tiderna, framhåller att många söker sig till officersyrket och en annan sak hur många av dessa som är rätt person för det framtida försvaret.

Specialister nya trenden
En annan viktig fråga är vad personalen ska göra. Vad är det för slags människor som det framtida försvaret söker? Förr skulle den försvarsanställde vara generalist och kunna lite av varje. Idag är trenden att försvaret behöver specialister. Dagens officer började som värnpliktig och vandrade sedan från kasern till kontor. I morgon kanske vi ska ha ett försvar där den vägen inte är lika självklar för alla. Och en stor fråga är hur försvaret kan ta tillvara civila experter och ge dessa en position i den militära hierarkin.

Hur ska framtidens försvar kunna rekrytera rätt personer med rätt kompetens? Karl-Henrik Henriksson betonar att yrket måste vara tilltalande. Det ska vara lockande att vara officer. Han eller hon ska kunna vara ”mästare inom sitt skrå” utan att behöva betala ett pris i form av sämre lön, lägre status eller något annat.

Vilken intellektuell nivå ska den framtida officeren ha? Igår fattade officeren beslut utifrån ett knapphändigt informationsunderlag och hade relativt gott om tid på sig. I morgon kommer officeren att ha ett överflöd av information och en ständig brist på tid.

- Då kan inte våra ledningsstaber fungera efter dagens modell och det kanske inte bara behövs andra staber utan också andra sorters kompetens. Staben kanske blir ett ”de fyra vises råd”, säger Karl-Henrik Henriksson.

Radikal förändring
Förr skulle försvaret beväpna folket. Nu ska det bemanna materielen med rätt sorts människor. Det innebär en radikal förändring när Sverige går från en massarmé, där nästan alla gjorde en militär grundutbildning, till något annat som varken fått form eller namn ännu. I ramarna från försvarsdepartementet anges att utredarna ska studera ”alternativa organisations- och utbildningsprinciper”.

Värnpliktsfrågan är het, men vissa fakta går ändå inte att komma ifrån.

- Erfarenhetsvärden har visat att 7-10 procent av årsklassen är att räkna med för de internationella förbanden. Med en begränsad värnpliktskull kommer inte personalmängden att räcka för alla åtaganden som Sverige har. Då måste vi lösa personalförsörjningen på något annat sätt.

Värnplikt eller yrke?
Karl-Henrik Henriksson beklagar att alternativet till värnpliktsförsvar i många sammanhang kallas för yrkesförsvar då detta leder tanken till livstidsanställningar. Betoningen ligger egentligen på att vi ska ha ett försvar med fler specialister. En avvägning mellan utbildning och nyttjande av personalen måste också göras för att få kostnadseffektivitet i utbildningen och en önskvärd tillgänglighet på våra förband.

Den avgörande frågan för hur försvaret ska utforma sin personalförsörjning är
hur hela försvaret ska se ut i framtiden.
En försvarsmakt kan indelas i tre delar:

• insatsen
• utbildning och utveckling
• reserven

Det svenska systemet har varit uppbyggt för att förvandla en civilist till soldat och sedan skicka hem honom, det vill säga ner i reserven. Civilisten kunde, förutom vid repövning, endast förvandlas till soldat om han blev mobiliserad.

Om vi ska ha ett försvar där insats, beredskap och kompetens betonas och där lagerhållandet kommer i skymundan så innebär det att synen på hur personalen ska rekryteras och utbildas kommer att skilja sig mycket från dagens.

Vägen till det senare försvaret kanske går via en kvinnlig värnplikt. Det är åtminstone vad överstelöjtnant Göran Pettersson tror. Han är chef för perspektivplaneringssektionen och menar att det bara är en tidsfråga innan vi har den kvinnliga mönstringen.

- Det kanske tar tio år, men det är ofrånkomligt att det blir så. Vi kan inte ha kvinnliga officerare och samtidigt hävda att det finns så stora skillnader mellan män och kvinnor att vi ska ha olika värnpliktsregler för män och kvinnor. Då kommer vi att öppna dörren för alla befattningar.

Vem vill avstå en årslön?
Idag plockar försvaret in cirka 30 procent av den manliga årsklassen. När kvinnor mönstrar innebär det att 15 procent av årskullen gör värnplikten och det är då saken ställs på sin spets.

- Kan vi då förvänta oss att dessa 15 procent frivilligt ska avstå en årslön till staten? Och kan staten hävda pliktlagen och hämta några av dessa 15 procent med polis? Och om inte staten driver kravet på att detta är en lag kommer värnplikten då att uppfattas som en plikt?

- Då måste värnpliktiga ges helt andra förmåner än idag och snart kommer vi upp i något som motsvarar en lön. Kan vi då hävda att det inte är frågan om ett jobb? Kan vi ha frivilliga värnpliktiga med 15 000 kronor i månadslön?

Många myter om militärer
Göran Pettersson tror, som Karl-Henrik Henriksson, att försvaret med rätt åtgärder får de ”yrkessoldater” som det vill ha.

- Det finns mycket myter kring det här. Bilden av en svensk värnpliktig som en äppelkindad svärmorsdröm som talar två främmande språk är ett exempel. Han visas upp vid högtidliga tillfällen för försvarsministern som kan förledas att tro att alla värnpliktiga ser ut så där. Andra myter är att den som är anställd på kanske fem år är en vapendyrkande tatuerad fascist, eller att den som jobbat 30 år i försvarsmakten är en respekterad medborgare med social kompetens och goda ledaregenskaper. (Se grafik pdf-fil.)

-Vad jag menar är att det går att styra vilket humankapital som rekryteras. Om staten visar soldaten sin uppskattning och Försvarsmakten står för goda värden i samhället så är nog detta viktigare än lönen för att få rätt personer. Idag styrs försvarets personalförsörjning mer med metoden än med målet. Om försvaret ska kunna rekrytera bra folk krävs att Försvarsmakten kan erbjuda meningsfulla och stimulerande befattningar. Följaktligen måste ”latrinposterna” tas bort. Det går bara att erbjuda jobb som folk är intresserade av och det är en stor omställning i synen på personalen.

Göran Pettersson understryker att han inte är motståndare till värnplikten som idé. Den är suverän, men ska användas när staten och försvaret verkligen behöver den.

Jan-Ivar Askelin är redaktör för Framsyn.

Från Framsyn nr 3-2002 - www.foi.se/framsyn