FHS blir en del av Europafamiljen

En modern officer måste kunna improvisera och tycka om förändring. Han eller hon måste också behärska främmande språk och acceptera oliktänkande. I framtiden är det inte den som har flest stjärnor eller kronor som fattar besluten utan den som vet bäst.

Av Jan-Ivar Askelin

Den som tror att framtidens officerare sitter och övar på gårdagens kustinvasion är ute i ogjort väder. Det menar Hans-Göran Olsson, överstelöjtnant och programchef på Försvarshögskolan (FHS) vilket betyder att han är ansvarig för de militära utbildningsprogrammen.

- Den som inte har varit här på fem år skulle inte känna igen sig idag, säger Hans-Göran Olsson. Förr övades krig mot en icke namngiven fiende - ofta kallad Stormakt Gul. Idag övar vi på hela konfliktskalan från fred till krig och det är inte Sverige mot något annat land utan två eller flera fiktiva stater.

Bakgrunden är Försvarshögskolans internationalisering. Officerarna utbildas inte bara för att föra ett krig i Sverige utan även för att kunna ingå i internationella staber. Svensk standard står inte längre i främsta rummet. Nu är det Natorutiner som gäller.

Utvecklar chefsrollen
En svensk officer måste kunna föra befäl över personer som kommer från främmande länder och kulturer, likväl som att vara underställd en officer från ett annat land. Och han måste vara utbildad för detta.

- Därför lägger vi ned en femtedel av tiden under chefsprogrammet på just att utveckla själva chefsrollen. Vi kallar det för chefsutveckling, säger Hans-Göran Olsson. En viktig del av detta är att lära andra språk och känna till andra kulturer samt att acceptera oliktänkande. En modern officer måste kunna tänka i förändringar och välkomna nyheter. Ledstjärnor inom chefsutvecklingen idag är bland annat målmedvetenhet, beslutsamhet och vilja att ta ansvar.

Krav ställs också på att officerarna kan anpassa sig till helt nya förhållanden, att de kan improvisera och finna nya metoder för att lösa problemen. Vidare ställs krav på ett etiskt och moraliskt förhållningssätt som överensstämmer med svensk lagstiftning, internationell rätt och de grundläggande mänskliga rättigheterna enligt FN-stadgan.

Övar för framtiden
Det nätverksbaserade försvaret som många talar om, men som få har sett som annat än bilder på väggen, är redan en verklighet vid övningarna vid Försvarshögskolan.

- Våra övningar ligger ofta fem år fram i tiden. Vi övar på taktik och med materiel och system som vi tror ska finnas då. En viktig del är naturligtvis övergången till nätverksförsvaret, säger Hans-Göran Olsson.

I det försvaret är det inte längre den som har flest stjärnor och kronor som fattar alla beslut utan den som vet bäst. Och det är en helt annan sak.

- Förr måste man ju fråga chefen om minsta bagatell och i morgon är det den som är mest lämpad som löser uppgiften.

Utbildningen i chefsprogrammet syftar till att få fram officerare med kompetens, kunskap, insikt och färdigheter för att kunna tjänstgöra och utvecklas i befattningar på högre nivå under fred, kris och krig. Vidare ska officeren kunna tjänstgöra i och leda staber såväl nationellt som internationellt över hela konfliktskalan. Kompetensen ska vara framåtriktad och giltig under lång tid. För att skapa sådana personer krävs att många olika egenskaper utvecklas. Det gäller att tycka om att leda, men att leda på rätt sätt.

En del av Europas försvarsfamilj
Resultatet av två års utbildning är enligt Hans-Göran Olsson påtagligt.

- Det är som när farfar klappar sina barnbarn på huvudet och säger att de har vuxit sedan förra julen. Våra studerande växer också med ett huvud på så sätt att de vågar bära huvudet högre än när de började utbildningen.

Mycket har hänt på FHS på fem år. Vilken förändring kommer dagens elever att lägga märke till om fem år?

- Jag tror att internationaliseringen har ökat. Vi kommer att ha fler utländska studerande på skolan och flera svenska ute på andra försvarshögskolor. FHS kommer att ha ett mycket större samarbete med skolor i andra länder. Vi kommer att vara en del i en uppkopplad europeisk försvarsfamilj.

Jan-Ivar Askelin är redaktör för Framsyn.

Från Framsyn nr 3-2002 - www.foi.se/framsyn