Tekniska framsteg inte alltid av godo

Militären behöver mer än bara nätverk. Svårigheten är att hitta balansen mellan för mycket och för lite information.

Av Per Wikberg

Internet framställs ofta som ett ideal. Vi är vana vid att söka information på nätet. Rimligtvis borde också ett militärt informationssystem vara uppbyggt på detta sätt. Så enkelt är det emellertid inte. Den militära organisationen är, och måste vara, hierarkisk - bygga på koordination av insatser istället för fri inhämtning av information som ju är det typiska för nätverket. Därmed inte sagt att militären ska säga nej till nätverket, det gäller att förena det bästa av två världar. Men man får inte låta sig förföras av tekniska framsteg. Ett tekniskt steg framåt kan vara ett steg tillbaka i annat avseende. Följande historia brukar användas som exempel på detta:

När telefonen kom gick folk till telegrafstationen för att telefonera. Man klädde upp sig och telefonsamtalet var i praktiken offentligt. Så kom telefonen till hemmet. Den hängdes upp i hallen. Sladden till luren var kort. Man behövde inte klä upp sig för att telefonera, men samtalet var fortfarande offentligt om än inom husets väggar. Med längre sladdar och fler jack blev telefonen verkligt privat. Man kan ligga naken i badkaret och prata i telefon. Vem man pratar med och vad som sägs är obekant för övriga familjen. Så kommer bildtelefonen - ett verkligt tekniskt framsteg - som blir en flopp. Varför? Jo därför att bildtelefonen i praktiken skulle innebära att telefonen hängdes upp på hallväggen igen.

Till detta civila telefonerande finns en militär parallell. Med första världskriget kom trådtelegrafen. Generalerna kunde sitta långt bakom fronten och skicka brigader kors och tvärs på järnvägsnätet. Informationen gick från skyttegraven in till högsta staben. Andra världskriget innebar ett genombrott för den taktiska radion. Chefen är inte bunden vid en speciell plats. Med sin radio kan han i princip nå alla han behöver. I dag får vi ett datoriserat ledningssystem. Det innebär att chefen är bunden till utrustning med en sämre rörlighet än åttiotalets taktiska radiosystem. Dagens moderna chefer har alltså tagit steget tillbaka till sina kolleger från första världskriget på samma sätt som bildtelefonen placerade telefonen i hallen igen.

Vem talar med vem och hur?
Ledningen ska med hjälp av IT på ett effektivare sätt skapa sig en helhetsbild av verksamheten. Så lyder ofta förhoppningen om att IT ska lösa problemen med informationshantering.

Ett IT-system förväntas uppfylla ett administrativt behov av informationshantering samtidigt som en organisation består av individer. Detta får minst två konsekvenser för valet av informationssystem.

Informationsstrukturen: Vem kommunicerar med vem? En kompanichef måste veta vad hans plutonchefer anser om läget. Därmot har han i allmänhet inget intresse av att veta vad alla plutonchefer i brigaden anser. Vill han ha den informationen så ska han kunna söka den, men får han den automatiskt blir han dränkt. Därför måste rätt information styras till rätt ställe. För att det ska ske måste informationsstrukturen vara rätt utformad. Syftet är att samordna enheter. Informationsstrukturen speglar den organisatoriska strukturen.

Kommunikationsformer: Hur går information från sändare till mottagare? Syftet är att maximera individens möjlighet att lösa sin uppgift.

En militär chef vill inte bara att underställda ska lyda order utan också handla i chefens anda. Beroende på vilken kommunikationsform som används överförs detta mer eller mindre effektivt. Bra lösningar har dock ett pris i tid och resurser och därför krävs en avvägning. Den bästa lösningen är ofta samtalet mellan fyra ögon. Men det kostar tid eftersom förmodligen en person måste transporteras fram och tillbaka till en annan. En IT-version av detta samtal är att man sitter på var sitt håll och tittar in i en kamera. Men det kostar IT-resurser i form av bandbredd osv som kanske i det läget kunde användas bättre.

En billigare lösning är att skicka en vanlig order på vanligt sätt. Mottagaren lär förstå ordern, men kanske missuppfattar intentionen därför att han inte är i kontakt med sändaren.

Ett informationssystem måste således ta hänsyn till såväl organisation som individ. Vi ska i denna artikel behandla de funktionaliteter som kännetecknar

• informationsstrukturer, det organisatoriska perspektivet
• kommunikationsformer, det individuella perspektivet.

Organisatoriskt perspektiv
Organisationens struktur bör speglas i informationsstrukturen - vilka som kommunicerar med andra. Inom IT finns två strukturer för informationshantering, hierarki och nätverk.

Hierarki. Många tekniska lösningar fungerar som ett traditionellt hierarkiskt informationshanteringssystem. Informationen går stegvis genom organisationen och tekniken ska främst påskynda bearbetning och vidarebefordring av information. Utgångspunkten är att människor bedömer informationen innan den går vidare. Problemet är att filtrera informationen och att det går långsamt.

Nätverk. Beslutsfattare hämtar information utifrån sina behov. Detta ska jämföras med den hierarkiska strukturen där individen serveras bearbetad och analyserad information. En förutsättning är att beslutsfattaren vet vad han vill veta. Andra problem är att informationsbehovet är svårt att bedöma, att sökverktygen är trubbiga och säkerheten låg.

Individuellt perspektiv
Inom IT finns tre former för att överföra information: dialog, artificiell intelligens och modellerad information.

Dialog. I många fall ska informationstekniken underlätta dialogen mellan individer. En stor del av det mänskliga informationsutbytet sker bäst i den direkta dialogen. Dialogen kännetecknas av att mottagaren kan reagera på informationen. Karl XII var hänvisad till brev och kurirer, vilket knappast svarar mot det moderna krigets krav.

Artificiell intelligens. Data bearbetas och beslut fattas utan mänsklig inblandning. Strävan är att minska belastningen på beslutsfattare genom att automatisera de beslut som är möjliga att automatisera.

Systemen blir dock aldrig bättre än beslutskriterierna. Mycket återstår innan en maskin kan resonera som en människa. Artificiell intelligens bygger i princip på formell logik som utgår ifrån att givna premisser är statiska, något som knappast överensstämmer med vår verklighet.

Modellerad information. Information översätts till ett gemensamt presentationsspråk så nära informationskällan som möjligt. Detta är samma princip som ligger bakom ekonomiska styrsystem där man strävar att översätta all verksamhet till ekonomiska termer. Med IT kan man i realtid översätta händelser till andra representationer än nyckeltal. Virtuell verklighet, eller virtual reality, är en samling tekniker som lättförståeligt kan visa komplexa händelseförlopp. Sensorinformation kan t ex ge en tredimensionell representation av det verkliga händelseförloppet.

Det går att syntetisera kvalitativt skilda informationsbitar till ett i förväg bestämt presentationsformat av nyckeltal eller andra presentationsmedia. Denna information kan sedan utgöra bas för beslutsfattande. Uppgiften för tekniska applikationer blir därmed att översätta rådata till dessa nyckeltal eller presentationsmedia. Utveckling av sensorer, språk för ledningsarkitektur och presentationsformer är kännetecknande för denna kommunikationsform.

Olika informationskällor kan översättas till en gemensam virtuell presentation. En militär chef som har ett sådant informationssystem kan lättare överblicka läget. En stor nackdel är dock att information endast presenteras på ett i förväg definierat sätt.

Ledning och informationsstruktur
I en försvarsmakt som är strukturerad för traditionellt militärt försvar är chefer beroende av andras lägesanalyser. Dessa analyser bör i så fall distribueras, eller hämtas, efter något uppgjort system, något som utmärker ett hierarkiskt system. En renodlad nätverksstruktur kan visserligen ge chefer specifika informationsbitar, men risken är att vidarerapportering och ordergivning fortsätter att ske med gammal teknik. Därför måste man satsa på ny teknik som inte bara är informationssökning utan även fungerar i en hierarkisk organisation där information ska skickas mellan olika nivåer. Ytterligare en risk är att chefer på en högre nivå kan förlora sig i informationssökning på mikronivån. För att Försvarsmakten ska effektiviseras, givet att nuvarande organisationsstruktur bibehålls, krävs en hierarkisk informationshantering. Samtidigt ger fri information naturligtvis avsevärda fördelar och lösningen torde vara att kombinera de olika strukturerna.

Kommunikationsform och ledarskap
Den teknik som finns bakom modellerad information och artificiell intelligens utövar i viss mening ledarskap och operationskonst. I forskning kring användandet av intelligenta agenter brukar dessa jämföras med “kinkiga” besättningsmedlemmar som inte nödvändigtvis fattar beslut i enlighet med den ansvarige chefens intentioner. Det finns således en risk att chefen blir bunden till sin stabsplats eller sitt stabsfordon med en dålig kontroll över vilka analyser som ligger bakom lägesbilden och utrustad med ett system som han inte fullt behärskar.

Militär ledning kräver datorstöd, men det är människor som leder. Ett informationssystem måste alltså tillföra funktionalitet, och inte bara funktioner till chefen. Precis som i fallet med informationsstruktur kommer varje informationssystem att ha både positiva och negativa konsekvenser för individens förmåga att lösa uppgiften. Huvudproblemet är att finna den rätta blandningen av kommunikationsformer. En chef som är bunden till en dator kanske förstår budskapet bättre men det innebär inte att han leder på ett bättre sätt. Följaktligen är det nödvändigt att lägga restriktioner på vissa funktioner i ett informationssystem eftersom de stjälper istället för hjälper när det gäller att stötta individerna som utövar ledning.

Att låta mänskliga behov styra tekniken och inte tvärtom visar sig i praktiken dock orimligt. Hur beskrev en läkare sitt informationsbehov innan röntgenbilderna kom? Tekniken definierar vilka vägar som är möjliga - något som också gäller ledningssystem. Tekniken får dock inte ensamt definiera hur ledning ska utövas. Ett effektivt kommunikationssystem är bara ett medel av flera för att genomföra en operation eller insats. Organisationsutveckling består således av mer än utveckling av nya kommunikationssystem som t ex nya metoder för att leda, ny taktik, ny utbildning. Möjligen är inte huvudproblemet att välja mellan möjligheterna som IT-tekniken erbjuder. Utmaningen kan istället vara att definiera vilka restriktioner som ska införas i systemet.

Från FOA-tidningen nr 4-1999 - www.foi.se/framsyn