Nr 1 Folkrätt
Rätten till krig och rätten i krig
När detta skrivs talas det inte om utan när kriget mot Irak startar. När Framsyn kommer ut om några veckor kanske amerikanska soldater strider på Bagdads gator. Vägen fram till det eventuella kriget har handlat mycket om ett lands rätt att gå i krig. När kriget väl har brutit ut skiftar fokus till med vilka medel och metoder som ett krig utkämpas.
Sedan den 11 september 2001 har det talats mycket om folkrätt. Men det är nog inte så många som vet vad folkrätt egentligen är, varför den finns och varför den hotas.
I Framsyn skingras dimmorna av en grupp folkrättsexperter som utgör Folkrättscentrum på Försvarshögskolan. Detta nummer av Framsyn är till stor del dessa folkrättsexperters förtjänst som med stor entusiasm gripit sig an verket att sprida kunskap om folkkrätten. Mer om FHS och folkrätten blir det i vår på Hugo Grotius-dagen. Hugo Grotius räknas som folkrättens fader. Han verkade på 1600-talet och var bland annat svensk ambassadör i Paris.
I detta nummer räckte inte det vanliga mittuppslaget till. Folkrätten krävde ett större utrymme. Den som tror att folkrätten är något nytt påfund med marginell betydelse lär få tänka om.
För några år sedan var folkrätten ett ämne som snabbt passerades i den militära karriären. Under invasionsförsvarets tid kunde folkrättsfrågor lösas med det som kallades den militära nödvändigheten. När försvaret nu engagerar sig internationellt i fredsinsatser duger inte denna inställning längre. Folkrätten har blivit en grund på vilken en operation vilar.
Juridikstudenten passerar snabbt igenom det lilla rum som är folkrätten och vandrar vidare i salongerna för att så småningom få välbetalda anställningar. Några få studenter hittar tillbaka till folkrättsrummet och ser vad som finns bakom dörrarna. Då öppnas en fascinerande värld som inte ger skattejuristens välstånd men väl andra värden.
Folkrättsprofessorn Ove Bring berättar att det inte bara handlar om ett liv med bland dammiga luntor. Under Gulfkriget 1991 kallades han hastigt till Saudiarabien för att förhandla om det svenska fältsjukhuset. Resan dit var inte utan risk och väl framme i Riyadh blev det ännu värre. Ove Bring såg i den arabiska natten hur spåren av Scudrobotar och amerikanska antirobotrobotar. När det blir akut så är folkrätten med.
Hur folkrättsaspekten kommer in när nya vapen studeras berättar överstelöjtnant Anders Callert. Det kalla krigets tunga vapen löser inte morgondagens problem. Nu gäller det inte att skjuta så mycket som möjligt utan att skjuta med måtta så att inte oskyldiga drabbas.
Och hur det nya försvaret kan komma att se ut visar försvarets tankesmedja perspektivplaneringen. Nu står försvaret inför ett vägval där den traditionella värnplikten får svårt att överleva. Antalet som kommer att uttas för militär utbildning har nu närmat sig den nivån att högvakten och militärmusiken är en faktor i beräkningarna.Ett årligt intag av 5 500 motsvarar ungefär dagens sjuksköterskeutbildning.
Jan-Ivar Askelin är redaktör för Framsyn