Nr 3 Irakkriget
Krigen efter kalla kriget
Framsyn vill skildra nya trender, men har ingen ambition att vara en nyhetstidning. Denna gång har vi dock hamnat i nyhetsströmmen vilket innebär att en del av materialet kan bli gammalt. Alternativet hade varit att avstå från att göra ett Iraknummer. Den som håller denna tidning i handen inser att det skulle ha varit fel väg.
I går, den 22 maj, hävdes FN-sanktionerna och ännu finns inga spår vare sig av Saddam Hussein eller hans massförstörelsevapen. När denna tidning når läsaren kanske läget är annorlunda.
Speciellt roligt med detta nummer är att Anders Mellbourn, chef för Utrikespolitiska institutet och under många år i ledande befattningar på Dagens Nyheter, har skrivit inledningen.
Han konstaterar att terrorbalansen hade en avkylande effekt på krigiska statsledningar. Nu efter kalla kriget har västvärldens krig blivit fler.
Det var många frågetecken inför kriget. Skulle det bli krig? Hade USA rätt att angripa Irak? Vilka var de verkliga krigsorsakerna? Tänkte USA rita om Mellanösternkartan? Nu när Bagdadregimen är störtad har nya frågor dykt upp. Hur ska Irak styras? Vem bestämmer över oljan? Drar sig USA tillbaka och ägnar sig åt presidentvalet eller kommer kriget mot terrorismen att resultera i nya militära angrepp?
Ett stort frågetecken är fortfarande hur den militära operationen gick till. Innan USA har dragit sina militära läxor från detta krig kan inte Sverige göra det. Men det blir en debatt även i Sverige om vilka lärdomar man ska dra av kriget, tror Johan Kihl, chef för Högkvarteret.
En militär läxa är dock att det är en sak att i en blixtkrigsanfall störta en regim och en annan att ta kontroll över ett helt land. Det kräver andra typer av förband och soldater. Framför allt kräver det fler soldater. Markoperationen består av fyra överlappande faser. Hur det går till beskrivs av Martin Eks grafik på sidan 14-15.
Kritiker av kriget har ofta hävdat att det ytterst handlade om att USA ville kontrollera den irakiska oljan. Det finns en koppling mellan USA och den irakiska oljan, men den ser inte ut som kanske många tror, skriver Ingolf Kiesow, fd diplomat med erfarenheter från området. USA är inte intresserat av oljan för eget bruk. Att kriga är dessutom ett mycket dyrt sätt att köpa olja på.
Iraks informationsminister hävdade in i det sista att segern var nära. Dagen efter hade Bagdad-Bob lämnat scenen, men gick till historien på internet där han fick en egen hemsida. Slaget om opinionen har gett forskarna material för åratal framåt. Hela spelet fram till krigsutbrottet var ett drama inför världens medier. Under kriget hade inte längre västmedierna monopol på skildringen. De arabiska tv-stationerna hade slagit sig in på marknaden. Och bakom kulisserna bedrevs ett psykologiskt krig där irakiska befälhavare bombarderades inte bara från luften utan också med sms-meddelanden.
Anfallet mot Irak sades vara ett led i kampen mot terrorismen även om USA inte officiellt gjorde kopplingen mellan Saddam Hussein och al-Qaida. Vem vågar idag säga om hotet från terrorismen har ökat eller minskat efter kriget? Det har varnats för att radioaktiva ämnen i Irak kan ha fallit i terroristernas händer under det kaos som följde på kriget.
Det är många frågor och ingen lär sitta inne med de rätta svaren. Därför handlar en del artiklar om samma sak, nämligen USA:s roll. Försöker Washington att skapa en ny världsordning och hur ser den då ut? Till frågan om världen står inför en nyordning år vi återkomma i höst. Till dess tillönskas Framsyns läsare en skön sommar.
Jan-Ivar Askelin är redaktör för Framsyn