Nr 4 Kriser
Krishantering ”den stora grejen just nu”
Krishantering är ett tacksamt temaämne. Tidningen kommer att kännas aktuell. I sommar blev det inga stora översvämningar i Europa, men väl den torraste sommaren på, säger schweiziska forskare, 500 år. I Frankrike beräknas torkan i kombination med myndigheternas dåliga beredskap har krävt 11 000 döda. New York och stora delar av nordöstra USA drabbades av ett omfattande strömavbrott som varade i dagar. Någon bra förklaring kunde inte ges. Dock skulle något sådant inte kunna ske i Sverige, försäkrades det. Och när denna tidning är på väg till tryckeriet har en miljon hushåll i Sydsverige och delar av Danmark blivit strömlösa. Någon råkade trycka på en knapp i kombination med olyckliga omständigheter.
Så de oväntade kriserna är väntade. Det som skedde på NK i Stockholm den tionde september och chockbeskedet på morgonen dagen efter var till en början ofattbart. Chock och sorg blandas snabbt med handling och tidningen måste delvis göras om. Samma tidning i vilken Anna Lindh var intervjuad i årets första nummer. Bilden här är från det tillfället.
Utrikesministermordet har än så länge inte lett till någon kris. Snarare verkar mordet den dag som detta skrivs vara på väg att klaras upp. Parallellen till Palmemordet drogs dock genast. Hanteringen av den krisen gav den svenska samhället ett oläkt sår. Estoniakrisen är av samma slag. Medan branden på Hisingen, som krävde så många unga människors liv, räknas som en lyckad krishantering. Det blev ett trauma som fick ett värdigt slut.
Kriser kan alltså hanteras bra eller dåligt. Det har inget att göra med hur stor olyckan är som utlöste krisen. Med rätt kunskap, utbildning och övning ökar chansen att krisen inte förvärras.
Det är bättre att vara bra förberedd än att inte vara det, säger Försvarshögskolans rektor Henrik Landerholm. Och därför ska man forska och utbilda i ämnet krishantering. Vid FHS görs detta av gruppen Crismart som till stor del bidragit med material till denna tidning.
Vi har fått en ny myndighet, Krisberedskaps myndigheten. Överdirektör Lars Hedström menar att det svenska krishanteringssystemet kan bli en exportvara. Generaldirektören Michael Sahlin som leder en ny minimyndighet, Folke Bernadotteakademin, säger att internationell krishantering är ”den stora grejen just nu”.
Henrik Landerholm håller med om att det finns lite av mode i ordet krishantering. Det är delvis gamla hot som flyttats upp på listan när det stora hotet om tredje världskriget försvunnit. Men nu när hoten ligger högst på listan är det samhällets ansvar att skapa en beredskap för att möta dem.
En nations förmåga att kunna hantera sina kriser har en säkerhetspolitisk dimension, skriver Bengt Sundelius som leder Crismart. Ett robust samhälle skapar förtroende hos andra för att vi kan bidra till hela Europas fred och säkerhet.
Jan-Ivar Askelin är redaktör för Framsyn