Nr 1 Terror och sårbarhet
"Har inte hänt och kan därför inte hända"
En av Nasas forskningschefer, Dennis Bushnell, skildrar i en föreläsning vad som väntar USA och världen inom 25 år. Den 113:e och sista bilden är en service till skeptikerna och en lista över de vanligaste invändningarna till Bushnells varningar:
- Eftersom det inte gjorts kommer det inte att göras.
- De kommer inte att göra det.
- Vi hoppas att de inte kommer att göra det.
- Varför oroa sig för sådant man inte kan försvara sig mot.
Det som många hade varnat för hände den 11 september i New York och Washington och sedan dess har experter diskuterat när och om det kommer att hända igen.
Detta nummer av Framsyn handlar om olika aspekter av händelserna den 11 september och samhällets sårbarhet.
Håkan Juholt som är försvarsberedningens ordförande säger att -samhällets sårbarhet är vår största säkerhetspolitiska utmaning-. När vi inte längre kan betrakta samhället som att det antingen råder krig eller fred kommer gamla sårbarheter som man tidigare kunde bortse från i ett nytt ljus.
En sådan sårbarhet är området vid Centralen i Stockholm. 450000 individer passerar varje vardag en fyrkant som rymmer cirka 15 fotbollsplaner. Då ska man veta att det finns knappt 900 000 förvärvsarbetande i hela Stockholms län.
Men vi har andra sårbarheter som inte är lika självklara. Satelliter har för länge sedan blivit en del av vår vardag och det är nu svårt att tänka sig att samhället skulle fungera utan väder- och kommunikationssatelliter. Denna viktiga del av vår infrastruktur ligger helt oförsvarad, påpekar FOI:s Lars Höstbeck i en artikel.
FOI har under vintern analyserat olika vinklar på terrordramat. Magnus Norell konstaterar att dåden har blivit färre, men att terroristerna inte längre argumenterar för sin sak och försöker vinna uppmärksamhet, utan att dåden är en del av kampen som går ut på att döda sina motståndare. Kerstin Castenfors skildrar hur den akuta krisens krav på handlingskraft kan göra ont värre och leda till en kris efter krisen. Svenska exempel är Palmemordet, u-båtsjakterna, Estonia m fl. Och Kerstin Castenfors väcker frågan hur vår krisberedskap skulle ha klarat ett attentat mot världens ledare vid EU-mötet i Göteborg i somras.
Två FOI-forskare tar upp vad terrordåden betyder för Europas säkerhetspolitik och krishantering och som EU-land lär den utvecklingen inte gå spårlöst förbi i Sverige.
Den icke oviktiga frågan vad Sverige ska ha ett försvar till har undersökts av forskaren Thomas Jordan som intervjuat beslutsfattare och hittat olika föreställningsvärldar i svensk försvarspolitik. Ska vi försvara Sverige vid gränsen eller människovärdet i stort?
Om vi nu ska ha ett försvar återstår en annan fråga - hur ska det se ut? Jan Foghelin, chef för FOI:s avdelning försvarsanalys skriver att försvarets uppgifter i dag verkar lättare än förr, men att vi har svårare att lösa dem. Han varnar för att titta för mycket långt fram i tiden och glömma att det faktiskt finns en vardag för Försvarsmakten med problem som ska lösas här och nu.
Jan-Ivar Askelin är redaktör för Framsyn