Nr 3 Det nya försvaret
Försvaret är mer än prylar
Vad är ett försvar? För många har nog försvaret varit fartyg, flygplan och stridsvagnar. Ju fler desto bättre och helst skulle de komma från de svenska verkstäderna och ge svenskar jobb. En jämfört med andra länder betydande andel av försvarsbudgeten, nästan hälften, investerades i materiel och en stor del av denna ställdes i förråd i skogen.
Därför är det kanske inte så konstigt att en del av diskussionen om det nya försvaret, reformen och förändringstakten handlar om materiel. Om det avvecklas för mycket eller för lite, hur många flygplan som är lagom och varför det pratas så mycket om det nya försvaret när man ser så lite av det i form av fartyg och flygplan.
En av de bärande tankarna i det nya försvaret var en svensk motsvarighet till Revolution in Military Affairs, RMA. Till en början tolkades RMA som en teknisk revolution och man glömde nog bort att det mer borde handla om RMA-tänkande och mindre om RMA-prylar.
För att det ska bli en revolution som är värd namnet måste alla länkar som tillsammans utgör försvaret i grunden förändras. Denna tidning vill visa hur långt detta förändringsarbete har kommit.
Sverige får till sommaren sin första militära doktrin, på utbildningssidan har verkligheten redan kommit ikapp framtiden, den som inte har varit på FHS de senaste fem åren skulle idag inte känna igen sig, folkrätten blir i det nya försvaret ett viktigt ämne för officerare, inom tekniken ersätts tungt och långsamt av lätt och snabbt.
Dessa exempel visar att väldigt mycket har hänt och är på väg att förändras i den reform som bara är några år gammal. Det är alltid svårt att förändra, skriver Eva Haldén som studerat förändringen som fenomen. Det ligger i människans natur att värja sig mot förändringar.
Michel Moore inleder med en artikel där han besvarar de frågor som han ofta möter när han som försvarsministerns rådgivare är ute och talar om den reform som han kallar en radikal förändring av försvaret och som han är en av de drivande bakom. Att samtidigt lägga om kursen och dessutom rätta till brister från invasionsförsvaret är inte lätt, skriver han. Det är fråga om att vilja. Vi borde betrakta reformen som ett fälttåg som ska vinnas.
Det nya försvarsbygget (läs mer här) kan ses som ett trevåningshus med en insatsvåning högst upp och under denna skolan och fabriken och längst ner lagret. Idag har vi knappast några som bor på insatsvåningen medan det fortfarande dignar på hyllorna i källaren. För att kunna möblera de övre våningarna krävs en källarrensning och då räcker det inte med att grejer är bra att ha för att sparas utan vi måste också ha användning för dem.
Som en öppning på detta nummer visar vi hur informationssamhällets digitala drake på bara några år slukade stora delar av samhället och först på slutet började nafsa lite på försvaret.
Till sist tillönskas alla läsare ett skönt övningsuppehåll. De som inte vet vad detta är får hålla tillgodo med en vanlig skön semester.
Jan-Ivar Askelin är redaktör för Framsyn