Nr 6 Nätverk och samhällsskydd
Det nätverksbaserade samhällsförsvaret
Inte flest, men bäst. Om vi kan slå Kina i pingis så kan vi väl också bli världsbäst i NBF. Det säger Staffan Näsström från FMV i öppningsartikeln i detta NBF-nummer. Göran Frisk vid FHS är inne på samma linje. Vi kan aldrig bli störst, men vi kan bli smartast. Den svenska NBF-utvecklingen tycks väcka internationellt intresse. NBF-pionjären Johan Kihl vid Högkvarteret har nominerats till ett amerikanskt pris för den svenska NBF-utvecklingen och i vår blir det en stor internationell NBF-konferens i Stockholm. En helhjärtad satsning på NBF i stil med när man byggde ut telefonnätet skulle kunna leda till en betydande tillväxt och kanske skapa ett ”nytt Ericsson”. Men för att detta ska ske krävs en nationell strategi. Och den saknas, säger Staffan Näsström.
Visionärerna på hemmaplan har det svårt. Nya idéer bromsas av verklighetens detaljerade planering. Det är inte lätt att få loss ett fartyg i ett NBF-försök för dessa är inplanerade år i förväg. En av de ansvariga för metodutvecklingen håller med professor Bo Dahlbom när han beskriver Försvarsmaktens attityd till förändringen som inkapsling. Man tar välvilligt hand om förändringen och begraver den.
Denna motsättning mellan internationell uppskattning och tröghet hemma är en iakttagelse som är lätt att göra för en spanare i NBF-landet. Här kommer några fler:
För ett år sedan talade alla om det nätverksbaserade försvaret. Nu ser man istället framför sig det nätverkbaserade samhällsförsvaret där försvarets del ingår i den stora helheten. På Gotland pågår ett försök som kan leda till ett permanent samarbete mellan öns myndigheter. På en ö är känslan stark hos alla att man måste hålla ihop därför att snabb hjälp utifrån är inget att räkna med. De gotländska kriserna ska hanteras i en ledningscentral som förmodligen blir en variant av den Rolf-stab som nu utvecklas vid FHS. Det viktigaste bordet är dock inte krisledningsbordet utan vardagens kaffebord. Vilket leder över till nästa iakttagelse.
Det största problemet är inte att få de tekniska nätverken att fungera. Det kommer till slut ändå att fixa sig. Det avgörande är att bygga de sociala nätverken. När jag lägger mitt liv i någon annans händer måste jag veta att jag helt kan lita på den personen, säger Göran Frisk. Nätverket består av sensorer, vapen och människor, skriver Berndt Brehmer vid FHS. Att åstadkomma en gemensam lägesbild är något annat än att nå en gemensam lägesförståelse. Nätverket är ett nätverk av människor och för att det ska fungera krävs tilltro.
Kommersiella krigsspel ska vara roliga att spela. Militärens krigsspel måste vara realistiska. Finns det en brygga mellan militära simuleringar och dataspel? Kan dataspelen få viktiga försvarstillämpningar? Det studeras nu vid FHS av Anders Frank som har visionen om ett NBF som ett dataspel. Först kanske inom försvarets krets och sedan som ett kommersiellt spel. Då skulle man kanske kunna lösa ett av de stora problemen med NBF, nämligen att förklara vad det är och vad det ska vara bra för. På K 4 i Arvidsjaur har FOI-forskare redan använt dataspel för att simulera hur jägarbataljonen leder sina insatser. Andra FOI-forskare studerar om det går att simulera hela förband.
I nätverket finns datorer. Och datorer går att störa. Frågan är hur lätt det är. Den diskussionen tas upp på den dvd som medföljer denna tidning. Nu är det nya tider. Morgondagens hot är inte gårdagens och morgondagens FOI-rapporter kanske redan är här. I varje fall är det första gången som en dvd medföljer Framsyn.
En ambition med detta nummer är att betona människans roll i nätverket. Genom tidningen dyker Markus upp som en seriefigur. Han är detta nummers omslagspojke och har med tiden blivit en galjonsfigur för hela försvaret. Det är 91:an Karlsson i IT-åldern. En viktig fråga är fortfarande obesvarad. Hur ska Markus få strömmen att räcka?
Jan-Ivar Askelin är redaktör för Framsyn