Nr 5 Miljö och konflikter
På tröskeln till det okända
Nyheter om klimatförändring kommer nästan varje dag. Klimatförändring leder till resursbrist och resursbrist kan leda till konflikter. Därför är det inte likgiltigt för oss i Sverige om det regnar mer i Bangladesh. Konflikten i Sudan kan delvis ses som en följd av att öknen breder ut sig.
Klimat och konflikter är ett ganska nytt forskningsområde. Centrum för tvärvetenskaplig miljöforskning vid Stockholms universitet arbetar med detta och har bidragit till detta temanummer.
Hur illa är det då ställt? Professor Kevin Noone leder ett stort forskarnätverk som bevakar förändringar i den globala miljön. Han säger att över en lång period är det naturligt att klimatet varierar, men att klimatet strävar efter stabilitet. Om vi fortsätter med att släppa ut växthusgaser i nuvarande takt är risken stor att vi passerar en tröskel där klimatet kan tippa över och hitta ett - för oss människor ogynnsamt - nytt stabilt läge. Vi vet inte hur nära vi är tröskeln för vi har aldrig varit här förut.
Christian Azar är professor i fysik vid Chalmers i Göteborg. Han varnar för att möta koldioxidutsläppen med mer kärnkraft. Han ser en koppling mellan civil kärnkraft och en ökad risk för kärnvapenspridning. Iran är ett aktuellt exempel på detta.
En vanlig föreställning är att kampen om vatten leder till konflikter. Över en miljard saknar säker tillgång till dricksvatten. Även om det är ett stort problem så borde vattnet kunna räcka till alla om det hanterades bättre, framhålls i detta nummer. Till och med i Mellanöstern förenar vattnet mer än det skiljer.
Om brist på vatten kan leda till konflikter vad ska man då inte säga om brist på energi? Ingolf Kiesow vid FOI skriver att kampen hårdnar om gas och olja. Kina är en av de stormakter som nu försöker att säkra sin energitillgång. Kina slukar nu energi i en ohållbar takt. EU ger sig också snart in i spelet om energin och därmed är också Sverige indraget.
Det talas ofta om att vi alla kan bidra till att bekämpa klimatförändringen. I Sverige går en tredjedel av energin åt att värma upp bostäder och lokaler. En FOI-studie visar att vi kanske får välja mellan att bo trångt och vistas mycket på lokal eller att stanna hemma om vi har gott om plats. FOI-forskaren Annika Carlsson-Kanyama skriver att mycket beror på hur vi använder vår ökade köpkraft. Lägger vi pengarna på långresor så hjälper det föga att vi sorterar avfallet här hemma.
Även stater har sina livsstilar. Folkrättsjuristen Cecilia Hellman menar att folkrätten inte är tandlös i försvaret av miljön. Problemet är att det är mycket lättare för stater att skriva under avtal än att leva upp till dess förpliktelser.
Jan-Ivar Askelin är redaktör för Framsyn