Nr 6 Maskinen och människan
Oss människor emellan
Det här numret handlar om människan och tekniken. Men också om att samhället kan ha något att lära av försvaret. Ofta tänker man då på civil nytta med militär teknik. Mycket av Ericssons civila framgångar har sin grund i företagets militära del. Men även området försvaret och människan kan vara värt att studera.
Göran Tode berättar i inledningen av detta nummer hur flygvapnet kom till rätta med en förfärande haveristatistik. Idag är det svårt att tänka sig att för inte så länge kunde militära dödshaverier bli notiser i tidningen. Flygvapnets väg till en bättre flygsäkerhet var ett helt paket med åtgärder. Det revolutionerande var synen på människan. Piloter gjorde misstag, men det var inte detsamma som att de gjorde fel. Det kanske var tekniken som inte var anpassad till människan. Olämpliga hade valts ut till piloter. Flygelever levde i skräck för att kuggas och skickas hem.
Flygvapnet angrep problemet på en bred front. I detta nummer tittar vi på hur dagens forskning ser ut längs denna front. Mycket handlar om interaktionen mellan människa och system (MSI). En del av detta område är förhållandet människan och maskinen. I ett stridsflygplan ställs MSI-frågorna på sin spets. Det är en förklaring till att mycket i detta nummer är flygrelaterat. Men frågorna är allmänna och gäller inte bara flyget.
Kristina Pollack har stor erfarenhet av flygpsykologi. En flygpsykolog ska bland annat kunna se vilka som passar till piloter. I det nya försvaret med tyngdpunkt på internationella insatser blir urvalet nästan av flygkaraktär. Det gäller att sortera bort de olämpliga.
Förändringens vind sveper också in över soldatutbildningen. Saab Training Systems är mycket större utomlands än i Sverige. En anledning kan vara att soldater som kan hamna i strid vet att deras liv kan hänga på att de är välövade. I framtiden kanske det inte blir försvarets sak att utbilda soldaterna utan försvarets uppgift blir att sätta samman utbildade i förband och skapa förmågor.
Simulatorer och dataspel blir allt viktigare i utbildningen. FOI och FHS utvecklar dataspels-liknande pedagogiska verktyg för att lära ut så olika saker som bykultur i Liberia till marina handlingsregler. I flygvapnets jaktstridssimulator som utvärderas av FOI kan piloter duellera och mitt i striden kliva ur planet, analysera situationen, backa bandet och göra ett nytt försök.
I FOI:s MSI-institution utvecklar teknik för tredimensionellt ljud och så kallade taktila västar. En sådan väst använder människans hud som sensor. Västen talar om varifrån hotet kommer. Tekniken är utvecklad för militärt bruk, men FOI-forskaren Otto Carlander ser stor civil nytta med tekniken. Den kan vara till hjälp för såväl rök-dykare som synskadade.
Området människa-teknik har ändå sin tyngdpunkt hos människan. En flygingenjör varnar för vådan av teknikhysteri. Människan måste få ha kontroll över systemet, säger han. Tilliten till tekniken är viktig, men tilliten till andra människor är kanske viktigast.
Tillit har blivit ett hett ämne inte minst mot bakgrund av att de människor som rycker ut i ett krisområde inte känner varandra sedan tidigare. På slagfältet kan tillit vara ett vinnande vapen. Ingen teknik i världen kan hjälpa människor som inte kan lita på varandra.
Så till slut är den en fråga oss människor emellan.
Jan-Ivar Askelin är redaktör för Framsyn.