Nr 2 På väg framåt
Ny vind från verkstadsgolv och gammal fläktfabrik
Försvarsreformen måste ledas uppifrån, men det nätverksbaserade försvaret (NBF) ska byggas på verkstadsgolvet. Det säger generalmajor Michael Moore, som är chef för strategiledningens utvecklingsstab vid Högkvarteret. Insatsförbanden och NBF-utvecklingen har länge gått på två parallella spår där NBF varit något i fjärran. Nu har vi fått spåren att gå ihop. NBF ska också vara något här och nu.
Men det långsiktiga finns fortfarande kvar försäkrar Per Nilsson från det nybyggda ledningslaboratoriet i Enköping.
-Hjulen har stannat i den gamla fläktfabriken. Nu blåser kunskapens vind, säger Per Nilsson som inte har svårt att se symboliken.
I Enköping byggs ledningssystemet för det nätverksbaserade försvaret. Staberna ska samverka bättre och snabbare. Det kräver nya verktyg och nya metoder. Hur det går med det utvärderas av FOI.
Det svenska nätverkstänkandet är fortfarande hårdvaluta. Det tillsammans med vårt totalförsvarskoncept och vårt goda rykte för internationella insatser har gett oss en plats bland de stora. Man vill få rätt effekt av insatsen. Det räcker inte med att vinna kriget. Freden ska vinnas också. USA:s svårigheter i Irak börjar redan ge bränsle för en omprövning. Tankesmedjan Rand konstaterar att nätverkets information stannade kvar på den höga nivån. De stridande förbanden visste inte mycket om motståndaren. De tunga stridsvagnarna kompenserade bristen på lägesbild.
Det finns en kritik mot NBF för att vara för tekniktungt och toppstyrt. Men det finns också en annan bild av försvaret. Det är mycken påhittighet på verkstadsgolvet. Och det knyts lokala samarbeten mellan forskare och militärer.
När försvaret övar i Norrköping prövas nya idéer i liten skala. Små radiostyrda spaningsfordon samsas med 60 ton tunga stridsvagnar med kamera på eldröre, som gör att besättningen kan se runt gathörnet. Norrköping finns i en tredimensionell datormodell som FOI skapat. FOI och Markstridsskolan i Kvarn utvecklar ett ledningssystem för kompani.
NBF består av många små projekt ledda av entusiastiska officerare. En del tycker sig uppleva en ny vår efter decennier av rutinarbete. De får också en grundläggande utbildning i vetenskapliga metoder som de lär sig med distansundervisning. Eller snarare nätverksbaserad undervisning. Läraren är inte van vid så motiverade elever. De övar på sin egen verklighet.
Verkligheten känns också nära när soldaterna övar. Det är lätt att märka att man inte längre lär sig för att göra befälet lagom nöjt. Man lär sig därför att kunskaperna kan behövas i verkligheten.
Denna verklighet kan möta svenska soldater utomlands. Robert Nylén menar att det är lika viktigt att rädda en saknad soldat som en saknad stridsflygare. Det är lätt att glömma bort människan i allt tal om teknik och stridsgrupper, säger han. Bakom allt detta är det ju ändå människor och för dem har försvaret ett stort ansvar.
-Riktigt stora svenska förluster är något som vi inte har upplevt. Men om det händer, vad händer då? Det frågar sig Torsten Björkman, professor vid Försvarshögskolans ledarskapsinstitution. Han tror att risken för förluster är större vid FN-operationer än vid en EU-insats. FN-förbanden håller inte EU-förbandens militära klass och FN tenderar mer och mer att gå i strid.
Och så slutligen något om hoten. Vid en stor internationell konferens på Försvarshögskolan menade terroristforskare att vi vet väldigt lite om terrorismens drivkrafter och undrade om man forskade på rätt saker.
Terrorismen har tagit över hotet från öst som den stora faran. Men FOI:s forskare oroas över utvecklingen i Ryssland. Den negativa utveckling som funnits i flera år förstärks. I praktiken har Ryssland återgått till att vara en enpartistat, säger Jan Leijonhielm.
Jan-Ivar Askelin är redaktör för Framsyn.