Jaktess i Ulvsunda

Av Jan-Ivar Askelin

Jaktflygplanen rusar fram över den små ländska himlen. Piloter spanar i sina radarskärmar efter fienden. Robotvarnare larmar om att fiendens robotmålsökare har hittat sina mål. Istället för tal kommer det bara ett tjut i hörlurarna och i bergrummen sitter radarjaktledarna maktlösa vid sina utstörda radarskärmar. Över södra Sverige jagar militära flygplan varandra i en duell där alla förare inte kommer att se solen gå upp nästa dag.

Så här hett kommer det snart att gå till i Ulvsundas industriområde vid Bromma flygplats. I april invigs hos FFA, Flygtekniska försöksanstalten, en stor simuleringsanläggning, bekostad av flygvapnet.

-Det här blir på sätt och vis verkligare än verkligheten själv, säger Lennart Pettersson, överstelöjtnant vid flygvapnet och nu ansvarig för utvecklingen av Simcenter som anläggningen kallas.

- Idag ser vi simulatorer som ett komplement till flygningen, säger Lennart Pettersson. Jag är övertygad om att vi snart kommer att se flygningen som ett komplement till övningarna i simulatorn. I Simcenter, och det som kommer därefter, kan vi öva komplexa luftstridsscenarier. Ur denna massa kan man sedan ta en liten bit och åka upp med riktiga flygplan och pröva om det stämmer. Om den lilla biten fungerar så kan man vara rätt säker på att hela övningen i simulatorn också gör det.

Lennart Pettersson är så övertygad om Simcenters betydelse att han tror att flygvapnets främsta taktiker kommer att vara de officerare som driver övningarna i simulatorn:

- De kommer att bli de verkliga ”krigarna”. Taktik på den här nivån övas sällan ute på förbanden. Den riktiga flygverksamheten måste dessutom ta hänsyn till en massa restriktioner som gör att vi sällan kan öva krigsfallet med riktiga flygplan. Vi måste ta hänsyn till civilflyg, fåglar, master, minkfarmar och mycket annat. Det slipper vi i simulatorn.

Inget flygkrig utan telestörning
Lennart Pettersson hoppas också att Simcenter ska väcka alla som inte ”förstått telekrigets betydelse”.

- Det är absolut nödvändigt att man får in telekrigsfunktioner i anläggningen, säger han. All erfarenhet av modernt luftkrig visar att telekriget används som vilket annat vapen som helst. Man måste vara beredd på att bli telestörd, veta hur man undviker det och kunna störa motståndaren.

Under sin tid som divisionschef vid F 13 i Norrköping genomförde Lennart Pettersson ibland speciella telekrigövningar. Resultaten var obarmhärtigt avslöjande.

- Utan telestörning på övningarna ansågs våra jaktplan vara mycket segerrika. Med olika verkliga och fingerade motmedelsinsatser från motståndarplanen blev det betydligt glesare mellan träffarna och vi hade dessutom en del egna förluster.

Idag övas telekrig och motmedelsinsatser i betydligt mindre omfattning i och med att målflygdivisionen i Linköping lades ned.

Lennart Pettersson hoppas att när högre chefer kommer till Simcenter och får se resultat av genomförda telekrigövningar, så kommer det att bli ett genombrott för telekriget i flygvapnet.

Simcenter är en fjärrstridsanläggning. Det handlar om avstånd över 15-20 km. På modern militärprosa kallas det beyond visual range, BVR, där piloterna inte ser motståndaren. Här övas luftförsvar, dvs jaktflyg och stridsledning. Med tiden ska man kunna öva med tolv piloter och fyra radarjaktledare samtidigt. Piloterna kan delas upp på två lag och alla möjliga varianter kan övas som t ex där två egna plan möter tio fientliga eller tvärtom. Med tiden torde Simcenter kopplas samman med andra simulatorer som kan stå på svenska flottiljer eller kanske utomlands.

Nästan som ett vanligt dataspel
- Man kan tänka sig att göra flygvapnets höstövning i simulatorer redan på våren och sedan öva på riktigt under hösten. Eller att inför internationella insatser öva med andra flygförband som ska ingå i styrkan, säger Lennart Pettersson. Begränsningen för simulatorer är egentligen mest fantasin och kanske tillgång på människor som kan programmera datorerna.

Simcenter skiljer sig till det yttre inte så mycket från vad man kan köra hemma på sin dator. Och det är också meningen. Det är inte i Ulvsunda som piloterna lär sig att flyga Gripen. Det har man gjort på simulatorn hemma på flottiljen. Här ska de lära sig taktik och att uppträda i större förband.

- Vitsen med Simcenter är att använda det som finns färdigt så mycket som möjligt, säger Lennart Pettersson. Visserligen är spelindustrin drivande i utvecklingen och man kan tycka att det bara var att köpa ett vanligt dataspel. Men det går inte, för vi måste kunna styra de modeller som bygger upp spelet. I ett dataspel kan vi inte göra detta. Simcenter är uppbyggt av modeller av flygplan, robotar osv som industrin redan har gjort som som FMV har godkänt. Och vi måste verkligen vara säkra på att den simulerade Gripen exakt uppför sig som en verklig. Särskilt gäller det när man flyger nära gränsen av planets förmåga för det är i det området som luftstriderna ofta avgörs.

Flygvapnet betalar under en femårsperiod 60 miljoner för anläggning, drift och utveckling. Det är billigt - bara en miljon i månaden. En Viggentimme kostar cirka 70 000 kronor. Förutom flygtaktik ska Simcenter användas för att ge underlag när försvaret ska besluta om materielköp eller när gammal materiel ska utvecklas.

Bakgrunden till Simcenter är köpet av den amerikanska radarjaktroboten Amraam. Valet stod mellan olika robottyper och tester gjordes i utländska simuleringsanläggningar. Flygvapnet insåg efteråt att det skulle ha blivit både billigare och bättre med en egen anläggning. Och nu är den i sin första form snart invigningsklar.

- Vårt mål är faktiskt att vi ska bli lite ledande på det här, säger Lennart Pettersson. Åtminstone i Europa.

Det finns flera anledningar till att FFA valdes som värd för Simcenter. Här finns stor kunskap om simuleringar, det är lätt att ta sig till Stockholm och det anses vara en fördel att det är kunden som har anläggningen och inte industrin. Det bör öka Gripens exportchanser om presumtiva köpare kan göra simuleringarna hos en annan kund och inte den som byggt flygplanet. Med Simcenter hoppas också flygvapnet att kunna ta tillbaka lite av den mark som man släppt till industrin och kunna ställa krav istället för att tvingas att reagera på erbjudanden.

Dagens flygare är som elitidrottsmän
Slutligen, kommer framtiden stridsflygare att likt tolvåringar sitta dagarna i ända i flygsimulatorn? Var det inte det luftens frihet och allt sådant som lockade till yrket?

Lennart Pettersson med 30 år i flygvapnet och 2700 flygtimmar bakom sig säger att dagens flygare skiljer sig från gårdagens. Han liknar dem vid elitidrottsmän, en jämförelse som är naturlig att göra för den som själv varit elitidrottsman och som också varit förbundskapten för landslaget i modern femkamp med bla deltagande i tre olympiska spel.

- De här killarna vill alltid göra sitt bästa. Om de vet att de blir bäst av att flyga simulator kommer de att göra det. De har lättare att se sin egen roll som en del av något större än sina företrädare.

-I ett ännu längre perspektiv kanske inte flygarna kommer att få flyga alls. Men dit är det fortfarande mycket långt, säger simulatorchefen Pettersson med en viss förtröstan i rösten.

Från FOA-tidningen nr 1-1998 - www.foi.se/framsyn