Ett nytt försvar växer fram

Av Olle Hjelm

Krigsförloppsspel är en viktig del i studier och planering på 10-20 års sikt på försvarsmaktsnivå. Spelen genomförs av Högkvarterets strategiavdelning med deltagande från försvarsgrensledningar, milostaber, FMV, FOA, ÖCB mfl. FOA stöder processen genom operationsanalytiker placerade på strategiavdelningen och försvarsgrensledningarna. Den vanligaste typen av spel har innehållit ett väpnat angreppsscenario. Scenariot definieras med sina parter, i vilken miljö det utspelas samt vilken plan och vilket syfte respektive part har. Spelet genomförs i drag som omfattar en viss tid och ett antal händelser. Varje drag diskuteras och slutsatser om vad som händer ligger som grund för nästa drag.

Modeller används vid spel. De hjälper till med att:

• presentera en konkret samlad bild av läget under spelet
• hålla ordning på förband och system
• avdöma utgången av stridssituationer
• underlätta dokumentation
• genomföra analys, variation och dokumentation

Utvecklingsnivån på spelstödet har varierat mellan olika områden.

Spel med försvarsmaktens nya uppgifter - nya typer av väpnade angrepp, hot i fred, kriser samt internationella insatser - leder till situationer som inte kan avdömas på samma sätt som tidigare. Spelen präglas mer av diskussioner och resonemangsbedömningar. Modellen blir därmed mer inriktad mot presentation och dokumentation och mindre mot avdömningar. Detta kan givetvis förändras med nya erfarenheter.

Spelen för dagen är upplagda med spelledning, två parallella operativa grupper som tittar på samma frågeställningar samt en specialistgrupp. Spelet är uppdelat i drag. En hel- eller halvdag ägnas varje drag. Modellstöd används för presentation av utgångsvärden, scenario och frågeställningar. Varje grupp kan använda informationen och lägga in slutsatser och åtgärder. Dessa presenteras i plenum efter varje drag. Spelledningen resonerar sig fram till ett läge och presenterar nästa drag osv.

Varje grupp består av cirka tio personer, varav en eller flera operationsanalytiker och en sekreterare. Operationsanalytikern svarar för uppföljning av metod och arbetsprocess samt hanterar modellen och de anteckningar som görs i denna.

I årets perspektivstudier används modellen Milplan som är gjord av Hinnerdata AB, på uppdrag från FMV. Modellen är från början tänkt för taktiska ledningsspel och har bla utnyttjats inom Rolfprojktet (se sidan 28) Modellen medger att alla typer av förbandssymboler kan läggas in på en karta och förflyttas över tiden. Förbandsinnehåll, stridsvärde och förflyttningar bokförs. Förbandens aktiviteter vid olika tidpunkter kan även presenteras på en tidslinjal. Man kan lägga in annat än förbandstecken på kartan, knutet till olika händelser eller tidsavsnitt. Exempel på detta är bilder, videosekvenser och textrutor.

Den specialgjorda spelmiljön består av tre grupprum, samlingssal och spelledningsrum med datorer, nätverk och presentationsutrustning.

En vision innefattar även andra typer av modeller som kan integreras i denna spelmiljö. Såväl simuleringsmodeller som krishanteringsmodeller är intressanta. Man kan tänka sig simulering av helt andra typer av frågor, som t ex förbandsproduktion.

Det är rimligt att tänka sig simuleringen i ett datornätverk och det första som kommer är en databas med beskrivningar av förband och system. Ett studiebibliotek planeras med avklarade studier och det är naturligt att ha liknande bibliotek för scenariebeskrivningar och genomförda spel. Internet är givetvis också en möjlighet. Det lockar att komma åt nätets information, samtidigt som man måste beakta säkerheten.

Närmast kommer olika försvarsmaktsstrukturer att studeras och scenarion kompletteras med mer inslag av väpnade situationer. Därigenom blir traditionella avdömningar åter mer intressanta.

Olle Hjelm tillhör FOAs institution för totalförsvarsvärdering och är operationsanalytiker vid Högkvarterets strategiavdelning.

Från FOA-tidningen nr 1-1998 - www.foi.se/framsyn