Duell vapen-skydd går vidare

Framtidens granat släcker datorn

Av Lennart Wennberg och Bo Janzon

Utvecklingen inom området vapen och skydd har av vissa experter påståtts vara långsam. De senaste åren har forskningen minskats såväl utomlands som vid FOA. Man har trott att sensor- och datorteknologi skulle bli helt avgörande, medan forskning inom traditionell vapen- och skyddsteknik inte ansågs lika intressant och ge liten utvecklingspotential. Framförallt kunde robotvapnen utnyttja elektronikens framsteg, men även riktmedlen förbättrades. Tilltron till dessa system var tidvis så stor att t ex tyngre stridsfordon ansågs utdömda.

Skyddet har tagit ledningen
En omvärdering har nu skett och världsomspännande intensiv forskning bedrivs. Omvärderingen har flera orsaker:

• Skyddet exploaterar elektronikens framsteg, ett exempel är det ryska Arenasystemet (se teckning nedan), som hotar främst pv-robotar och lätt pv.
• Reaktivt pansar är ett annat skydd som har utvecklats mot att också kunna skydda mot RSV i tandemstridsdelar.
• Nya möjligheter till pansarskydd uppstår med nya material och kombinationer som i lämplig utformning kan öka skyddsförmågan väsentligt. Ett exempel är extremt fördämd keram, som kan fås att uppträda som en stel vägg mot dagens projektiler.

Detta har lett till en strävan att kraftigt öka utgångshastigheten hos pansarprojektiler och att utveckla långa pilar med okonventionella geometrier.

Mot sensoraktiverad skydd, t ex Arena, kan olika typer av motverkan väntas, som störning och bekämpning av sensorerna.

Elektromagnetiska vapen
Okonventionella verkansformer är ett område där de internationella forskningsinsatserna är intensiva och hemliga. Elektromagnetiska vapen, t ex HPM (mikrovågor), innebär hot mot datorer, elektronik och sensorer hos både skydd och stridsdelar. Elektromagnetiska vapen kan vara monterade på vapenbäraren eller utgöras av robotar, bomber, raketer, eller skjutas ut med artilleri. Vapen av detta slag kan bekämpa plattformar, vapensystem, ledningssystem och civil infrastruktur, och kan radikalt ändra stridens förutsättningar.

De flesta av dagens explosivämnen togs fram redan kring sekelskiftet. Under 1900-talet har bara begränsade förbättringar uppnåtts. Men på senare tid har utvecklingen blivit intensiv. Ett nytt explosivämne som CL-20 innehåller cirka 20 procent mer energi jämfört med oktogen, och kan, kombinerat med nya material i inlägget, betydligt öka RSVstridsdelens penetrationsförmåga.

Med kvantmekaniska simuleringar som grund studerar FOA nya ämnen och nya sätt att framställa sådana. Exotiska molekyler som N4, molekylära kompositer mfl, förväntas ge stora prestandahöjningar. Framtidens explosivämnen har en så stor potential att konventionella verkansformer, där den kemiska energin omvandlas till mekaniskt arbete, kanske inte längre blir effektiva. Nya verkansformer, som HPM, laser eller partikelstrålar, kan bli de dominerande.

Nya högenergetiska material kommer även att få stor betydelse för utskjutning och framdrivning. Krut som ger lätta förbränningsgaser kan kraftigt öka projektilens mynningshastighet, även i dagens eldrör, och utan ökning av rekyl eller slitage. Elektrotermisk-kemisk utskjutning kan ge ytterligare förbättringar.

För raketer kan t ex den nya oxidatorn ADN, tillsammans med lämpligt bränsle, öka prestanda 40 procent jämfört med dagens räckvidder – med samtidig stark minskning av signatur och utan miljöfarliga avgaser!

Pulsdetonationsmotorn
För robotar och UAV är långa räckvidder och höga hastigheter huvudkrav. Ända upp till fem gånger större räckvidd kan uppnås om motorerna utnyttjar luftens syre vid förbränningen. Pulsdetonationsmotorn är ett nytt sådant motorkoncept, som har mycket stor potential vad gäller prestanda, ekonomi och reglerbarhet. Ett annat sätt att utnyttja luftförbrukande motorer är för att minska vikt och volym.

Icke dödliga vapen
Främst i USA växer intresset för vapen som påverkar materiel mer än människor, t ex kolfibergranater, HPM och laser, men också för sådana som har begränsad effekt mot människor, som gummikulor, kletigt skum, chockvapen, tårgaser och pepparspray. Internationella fredsbevarande operationer är ett viktigt behovsområde. Vapnen kan också bli viktiga komplement till de mer konventionella typerna vid bl a strid i ort. De etiska och medicinska aspekterna måste beaktas. Men FOAs forskning kring dessa vapen är ännu i sin linda.

Från FOA-tidningen nr 2-1997 - www.foi.se/framsyn