En ny värld med nya villkor för säkerhet och försvar

Ett sårbarare samhälle skapar nya risker och hot

Det digitala kriget revolutionerar striden. IT-förmågan blir ett anfallsmål.

Det kalla kriget är över. Risken för storkrig och därmed det direkta hotet mot nationell överlevnad har minskat. Det har efterträtts av en värld där mindre konflikter får en mycket mer framträdande roll, och där konflikterna oftare är inom staterna än mellan dem.

Andra länder är de som ingår i stormaktsblocken, och även andra aktörer än stater, får betydelse. Möjligheterna att nå säkerhetspolitiska mål med andra medel än militära kommer i fokus.

Den samlade bilden av hot mot oss breddas och förändras. Vi måste hantera risker som beror på att det moderna samhället är allt mer komplicerat och sårbart.

Medverkan i internationella operationer får större vikt. Vi måste ha metoder och teknik att hantera också små militära insatser. Vi behöver anpassa oss för att kunna möta angrepp, som den tekniska utvecklingen gjort helt annorlunda än vad vi tidigare föreställt oss.

Samtidigt finns hotet om konflikter med inslag av konventionellt krig kvar. Väldiga resurser finns kvar för krig med traditionella medel. När man spekulerar kring framtidens krigsformer får man inte glömma att de flesta krig idag utkämpas med gårdagens vapen och teknik.

Breddat hot - vidgad säkerhet
Det är inte säkert att en konflikt i framtiden inleds med strid. Angriparen kan vilja tvinga fram eftergifter, eller skapa oro, genom att störa det civila samhället - eller genom att skada olika ledningsfunktioner.

IT-systemen, tillsammans med elförsörjningen, är de mest dramatiska exemplen på sårbarheten i dagens samhälle. Attacker mot bankers IT-system eller mot de civila telenäten kan skapa oerhörda problem. Sådana angrepp kan ske dolt. Det kan vara svårt att avslöja angriparen. Attacken kan komma tidigt, innan militära medel satts in, eller samtidigt med ett militärt angrepp för att då lamslå försvarsviktig infrastruktur.

Det finns ännu inga skydd mot kvalificerade attacker mot IT-system. Att hotet uppfattas som allvarligt visas av att man i USA har särskilda förband med IT-krigföring som uppgift.

Sverige är ett IT-utvecklat land och därmed mycket sårbart. Vi försöker öka säkerheten inom särskilt känsliga områden, men utvecklingen går långsamt - särskilt jämfört med den snabba utvecklingen inom själva IT-området.

Framtidens biologiska vapen
Ett annat hot kommer från biotekniken. Dagens biologiska vapen är svåra att använda av flera skäl. Bioteknikens snabba utveckling kan komma att förändra den situationen. B-vapen kan komma att få nya egenskaper.

Det kan t ex bli möjligt att rikta dem selektivt mot bestämda grupper av människor eller individer. De kan sättas in i lönndom och tidsinställas så att de får verkan vid en bestämd tidpunkt. Verkan kan graderas så att offren bara blir sjuka under en viss tid. Vi måste kunna skydda oss om detta skulle bli verklighet.

Kärnvapnen är kvar
Kärnvapenhotet finns kvar. Trots stora ansträngningar för att kontrollera innehavet av kärnvapen finns fortfarande stora lager av laddningar och vapenbärare. Programmen för att förstöra gamla kärnvapen har visat sig få svårt i portföret. Det kommer ibland rapporter om brister i de system i f d Sovjet som ska förhindra att vapnen kommer på drift. Kontrollen av klyvbart material fungerar inte tillfredsställande. Flera fall av smuggling av små mängder har avslöjats.

I värsta fall kan uran och plutonium komma i orätta händer. Fördomsfria diktaturer eller tom terroristorganisationer kan använda detta som utpressningsmedel - t ex genom att hota att sprida ut plutonium, eller försöka tillverka en kärnladdning.

Många slag av hot
I regeringens proposition om beredskap mot påfrestningar på samhället i fred redovisas en bred hotbild. Dit hör störningar i elförsörjningen eller telekommunikationerna, översvämningar och dammbrott, kemikalieolyckor, massflykt av hjälpsökande till Sverige samt terrorism. Även om sådana händelser inte innebär att någon främmande stat vill tvinga på oss sin vilja så kan de hota både den enskilde och samhället.

Internationella operationer
Att vara med i internationella operationer medför ständigt nya och annorlunda krav, trots årtiondens erfarenhet. Vi ska fungera i en främmande miljö med många olika aktörer med motsatta och ibland svårtydda intressen. Vi måste agera i hela spektrum av uppgifter: humanitära, polisiära, militära.

Vi måste minimera riskerna för den deltagande personalen och kunna ge det skydd som krävs. Den psykiska belastningen kan bli stor och kräva åtgärder redan på plats - men också vid hemkomsten.

Nya hjälpmedel som mindetektorer, sensorer för spaning och övervakning och så kallade ickedödliga vapen måste tas fram.

Kraven är nya, men basen är de resurser vi byggt upp för försvaret av vårt eget land.

Militära konflikter - försvar mot väpnat angrepp
Teknikutvecklingen förändrar kriget. Redan de mönster som vi idag tydligt kan se visar sådana förändringar i det framtida kriget att de blir avgörande för vårt eget försvar.

Gulfkriget demonstrerade hotet från fjärrvapen. Ett exempel är kryssningsrobotarna som nådde Iraks centrala ledningsfunktioner. Ett annat är ballistiska robotar, som Scudrobotarna. Hotet från dessa robotar kunde tillfälligt lamslå det israeliska samhället, trots att de hade mycket dålig precision.

Omkring oss finns mängder av vapenbärare som kan utrustas med alla möjliga stridsdelar och med allt högre precision nå vilka mål som helst. Räckvidderna ökas så, att vi kan nås av vapen från stater långt från våra gränser.

Att bygga ett aktivt försvar mot sådana vapen är mycket svårt och mycket dyrt. Under överskådlig tid är det utom räckhåll för det svenska försvaret. Däremot kan man minska konsekvenserna vid en attack.

Digitala kriget
Det så kallade digitala kriget medför en revolution av striden. Man kan t ex samla in data från många olika sensorer, sammanställa dem till ett stridsläge och tom visa enskilda mål, och detta kontinuerligt och under alla förhållanden. Varje aktör, allt från chef på hög nivå till den enskilde soldaten, kan, teoretiskt, få just den information han har behov av - omedelbart, ”on line”.

Det digitala kriget öppnar nya möjligheter för ledning. Man kan bygga upp en lägesbild avpassad för varje nivå. Modern IT gör att man snabbt kan skapa skräddarsydda förband för en speciell uppgift - och så snart uppgiften lösts organisera om dem igen. En enskild pilot eller stridsledningen på ett fartyg kan ha till gång till måldata som bygger på information från andra sensorer än de egna. Genom sådan uppkoppling - ”sensor to shooter concept” - kan stridsförmågan väsentligt förbättras.

Effektivare ledning och snabbare vapeninsatser kan skapa en rörligare strid. Teknikutvecklingen också inom andra områden leder i samma riktning. Nya material och lättare vapen gör stridsfordonen snabbare och rörligare. Nya framdrivningsmetoder gör att vapnens räckvidd och verkan ökar. Bättre styrning och robotik gör att vapnen träffar rätt på längre håll. Genom effektiv ledning kan elden från många vapen koncentreras med hög precision mot mål på stora avstånd.

Större eldkraft
Stridsdelarnas verkan kommer att utvecklas. Nya explosivämnen med många gånger högre effekt per viktenhet innebär att eldkraften kan mångfaldigas. Små stridsdelar kan skapas, som inte bara kan välja mål med hjälp av IT utan också med hög precision söka upp de svagaste punkterna i målet.

Ett allvarligt hot mot ledningsstaber och noder i telenät är vapen med nya verkansformer, framför allt sådana som använder elektromagnetisk strålning. Sådana vapen kan också vara ett sätt att slå ut de allt smartare sensorerna.

Skyddet vidareutvecklas också. Nya kombinationer av material förbättrar det ballistiska skyddet. Även har kan IT påverka situationen. De bättre skydden minskar stridsdelarnas verkan. Vi ser en fortsatt duell mellan verkan och skydd.

Utvecklingen erbjuder både möjligheter och hot. Antag att en angripare har tillgång till sensorer som täcker stridsfältet och samtidigt vapen som bygger på små smarta och högeffektiva stridsdelar som kan söka upp och bekämpa varenda mål. Vad kan vi sätta emot?

Den viktigaste faktorn bakom utvecklingen är IT. Det kommer därför vara viktigt att satsa på elektronisk krigföring, som försöker möta angriparens ITförmåga. Ett exempel är elektromagnetiska vapen som förstör IT-komponenter. Simulering kan effektivisera stridstekniken. Beslutsstöd för motmedel kommer fram.

IT ersätter människan
Det är tekniken som styr den utveckling av det framtida kriget som skisserats. Det är lätt att glömma människan i sådana visioner.

IT kan utnyttjas för att ersätta människan i vissa lägen. Så kallade autonoma system gör att människan inte behöver vara med som operatör i farliga miljöer, utan kan styra systemet - och föra striden - i skydd. Idag används flygande obemannade farkoster, UAVer, för att spana in över fientligt kontrollerade områden. I framtiden kan de, och andra liknande anordningar, användas för många uppdrag där vi idag ser människan som oumbärlig.

Vi måste kunna bemästra samspelet mellan människa och teknik. IT i synnerhet kan ses som en förlängning av det mänskliga intellektet. Vi måste se till att de tekniska systemen verkligen kan utnyttjas av människan.

Vi måste också fråga oss vilken hjälp och information människan behöver för att lösa sina uppgifter i kriget.

Detta synsätt är helt avgörande för hur vi bör utveckla våra lednings- och vapensystem och för hur vi skall välja ut och utbilda människor.

Kan en enskild operatör av ett tekniskt avancerat system fungera då han när som helst kan upptäckas och bekämpas av ett högtekniskt sensor- och vapensystem? Då rörligheten och eldkraften i hans omgivning är oerhört mycket större än idag? Då uppgiften är oklar?

Tekniken, när den fungerar, är en förstärkning av människans förmåga. Vi måste lära oss mer om samspelet mellan människan och de tekniska systemen - misslyckas vi med det, då har vi inte fungerande tekniska system.

Från FOA-tidningen nr 2-1997 - www.foi.se/framsyn