Ledningsduell - en kamp med många osäkra kort

Från taktik till säkerhetspolitik - en strid om kontroll på många plan

Av Bo Tarras-Wahlberg

Ledningsduellen kan beskrivas som ett namn på verksamheter som syftar till att minska en motståndares ledning av sina stridskrafter samt att skydda och utnyttja egen ledningsförmåga.

Ledningsduellen omfattar bl a telekrig, psykologisk krigföring, vilseledning, underrättelseskydd och fysisk bekämpning. Den sträcker sig från ren teknik, via taktiskt utnyttjande av sensorer och störsystem, upp till operativ inriktning av stridskrafter och i förlängningen även till säkerhetspolitiska bedömningar. Ledningsduellen är av största betydelse i början av ett krig då man för första gången möts med sina doktriner och ledningssystem. Eftersom osäkerheterna inom såväl teknik som taktiskt utnyttjande av ledningssystem är mycket stora krävs snabbhet, anpassning och redundans. Detta ställer i sin tur höga krav på utbildning och övning.

Civil utveckling drivande
Drivkraften bakom IT kommer främst från det civila samhället. De senaste decenniet har inneburit ett miniatyrisering av elektronikkomponenter som inneburit att strömsnålare och lättare apparater kommit fram. Presentationstekniken har blivit mer avancerad. Video och ljud kräver hög överföringskapacitet.

Livsstilen har också förändrats. Från att vara bunden vid en arbetsplats kan man ha ”kontoret på fickan”. Infrastrukturen kommer att anpassas till människors rörelsemönster och behov. De civila kraven på telekommunikation ökar med rörligheten. Nya tjänster kan kräva mer av överföringshastighet, säkerhet och anpassningsförmåga i de allmänna näten.

Bearbetningskapaciteten och kraven på informationssystemen har ökat avsevärt. Det är dock idag osäkert om processorkapaciteten går mot en central processorbank eller som med PC-tekniken, mot en distribuerad bearbetningskapacitet.

I takt med att försvarsmakten får mindre resurser kommer färre resurser att kunna vara exklusiva för försvarsmakten utan man måste i större omfattning utnyttja civilt utvecklade komponenter och system även i krig, dual use. Gränsen mellan militärt och civilt blir diffusare i detta avseende.

Försvarsmakten har dock och kommer att ha speciella behov som t ex robusta sambandssystem, krypto och avlyssningssäkra ledningssystem, datakommunikationssystem med låg signatur och ett totalmobilt samband- och ledningssystem.

Spaning och underrättelsetjänst
Eftersom en motståndare säkerligen eftersträvar att vilseleda oss är det viktigt att våra spanings- och underrättelsemedel samverkar för att försvåra dennes ledningskrigföring. Det är också viktigt att spanings- och underrättelsemedlen har en stor yttäckning eftersom angriparen vill hindra insyn på djupet av sitt territorium.

Framtidens spanings- och underrättelsesystem kommer alltmer att bygga på satelliter och UAVer för att ge djuptäckning och bättre överlevnad. Spaningsmedlen täcker hela det elektromagnetiska området från optik till radarfrekvenser.

Beslutstödet måste anpassas till människan så att bedömandet underlättas och möjliggör snabba och korrekta beslut. Metoder för att öva beslutsfattande är ett svårt och viktigt område.

För att spaning och underrättelseverksamhet ska fungera mot angriparens ledningskrigföring måste delsystemen tåla bekämpning och störning. Sambandslänkarna på radio kommer alltmer att arbeta med hoppfrekvens inom stora bandbredder. De markbaserade förbindelserna måste göras robusta genom att trådnät och radio-länknät görs rikt förgrenat och utan sårbara knutpunkter. Spaningssystem måste göras resistenta mot telekrigsinsatser, vapen som ger elektromagnetisk puls (HPM) och mot laservapen. Datorer måste skyddas från intrång.

Informationskrigföring
Vid informationskrigföring kan insatser göras mot många områden i samhället.

• En angripare kan misskreditera det politiska ledarskapet, störa valutaströmmar och infrastruktur eller påverka beslutsfattare att fatta fel beslut.
• Informationskrig i början av ett krig kan vara en kombination av fysisk bekämpning, telekrig samt intrång och manipulation av data.

Överraskande anfall
Beskrivningen är vald med utgångspunkt från inledningen i Desert Storm. Vi antas, till skillnad från i Desert Storm, ha låg beredskap eftersom angriparens syfte är att vilseleda oss om sina avsikter.

• Ingen förändring av normalbilden runt Sverige sker för att undvika tidig upptäckt av anfallet.
• Krigsförband, som kommer att anfalla oss, övas i en i förväg anmäld manöver långt från oss.
• Infiltrering av ledningssystemen genom dataintrång och falsk information samt insmuggling av sabotörer.
• Flygvapnets fredsbaser, knutpunkter i elnätet och telecentraler anfalls med ballistiska robotar.
• Radarstationer i Stril, flygvapnets fredsbaser och elnätet anfalls med kryssningsrobotar och signalsökande robotar.
• Tung attack ur fredsgruppering i vår närhet, anfaller flygbaser.

Taktiska ledningsdueller
Taktisk stridsledning är komplex då flera typer av bekämpningssystem med olika reaktionstider ingår. Det finns även många chefshierarkier inblandade i besluten.

Vapen får allt längre räckvidder, vilket betyder ökad omvärldsuppfattning, snabbare ledningssystem och korrektare bedömningar. Här kan bättre sensorer tillsammans med bra beslutsstöd och effektiv övning ge goda synergieffekter. Beslutsstöd och samband krävs för att samordna aktiviteterna. Viktiga funktioner vid taktisk ledning av luftförsvaret är:

• Tidig upptäckt av fientligt flyg.
• Säker måldataöverföring, ordergivning mm på markbundet samband mellan radarstationer, centraler, flygbaser och luftvärn.
• Säker måldataöverföring mellan centraler och flygplan på uppdrag samt mellan flygplan.

Taktisk ledning
Ledningssystemet måste skapa så goda ledningsmöjligheter att våra stridskrafterkan samordnas under dynamiska och kaotiska förhållanden. Detta kan medföra nya organisationsformer samt ökade krav på kunskap och förmåga inom ledningsområdet.

För att den taktiska ledningen ska fungera måste:

• radarstationerna tåla fysisk bekämpning och telekrigsinsatser. Spaningssystemen bör bestå av flera samverkande tekniker och bärare. Passiva system (signal- och IR-spaning) och aktiva system ( radar), som placeras på marken eller i luften (flyg, UAV, ballonger) bör kunna bilda spaningsfamiljer, som ger tillräcklig resistens mot fysisk bekämpning och telekrig.
• marksambandet klara fysisk bekämpning, bl a genom att nätet görs starkt förgrenat.
• radiosambandet ges mycket hög störresistens. Kommande bredbandsteknik med höga hoppfrekvenser samt nya modulationstekniker ger möjligheter till detta.
• sambandssystem finnas även för mycket små förbandsenheter.
• beslutstödet anpassas till människan.
• utbildningen inom ledningsområdet prioriteras och hålla hög kvalitet. Övningar av beslutsfattare genomföras med kvalificerat datorstöd. Mer tid kan därigenom ägnas åt analys av fattade beslut.
• ett kvalificerat navigerings- och IK-system finnas även på låga förbandsnivåer.

Från FOA-tidningen nr 2-1997 - www.foi.se/framsyn