Stridstuppar i försvarsrådet sinkar nödvändig militärreform

Rysslands militärbudget är nu mindre än Tysklands och Frankrikes

Av Per Olov Nilsson

De tidigare sovjetiska, nu ryska väpnade styrkorna har det senaste decenniet drabbats av chocker som kan jämföras med nederlaget i första världskriget. Det började med Gorbatjovs utrikespolitiska nytänkande som ledde till en minskad militär organisation, truppreträtt från utlandet samt övergång från en utpräglat offensiv militärdoktrin till en extremt defensiv. Sedan följde Warszawapaktens upplösning och Sovjetunionens sönderfall. 85 procent av de sovjetiska styrkorna blev ryska.

Den nya ryska staten fullföljde trupphemtagningen från utlandet. Det mesta av den moderna materielen blev kvar i Östeuropa och Ryssland fick till stor del föråldrad materiel. Till hemvändande soldater och familjer krävdes garnisoner och bostäder. Efter de drastiskt förändrade militärgeogra- fiska förhållandena behövdes också en genomgripande militärstrategisk omplanering – men den kom inte. Inte heller några extra pengar. I stället kom Gajdarregeringens ”chockterapi” med minskade anslag bl a till försvaret. Den mycket strama finanspolitiken har med vissa avsteg fortsatt och medfört ytterligare bantade försvarsanslag.

Stoppade materielinköp
Situationen för Rysslands väpnade styrkor i början av 1997 beskrivs i ryska källor på följande sätt. Anslagen har under 5–6 år minskat från 10–15 procent av BNP till knappt fyra procent. Samtidigt har BNP nära halverats. Detta innebär att Tysklands och Frankrikes militärbudgetar nu realt är väsentligt större än Rysslands. Därtill har i Ryssland inte mer än 70–80 procent av anslagen de senaste åren kunnat betalas ut på grund av bristande likviditet. Samtidigt är de ryska väpnade styrkorna cirka tre gånger större till numerären än de tyska och franska trots att en minskning skett från omkring 3 miljoner till på papperet 1,7 miljoner man sedan 1991.

Materielinköp har praktiskt taget upphört under 1995–96. Endast 30 procent av materielen är modern. Om utvecklingen inte bryts, kommer endast tio procent av materielen att vara modern år 2000. Drivmedelsbrist stoppar större truppövningar och effektiv flygutbildning. Lönerna för de stamanställda räcker inte att försörja en familj. Olika slags bisysslor, ofta inom den grå ekonomin, har blivit en utväg.

Situationen har det senaste året förvärrats genom att lönerna dröjt i månader. Samtidigt har lönemedel använts för annat. En parlamentskommitté har konstaterat att omfattande misshushållning och korruption förekommer och krävt ökad insyn. Allt detta har undergrävt moral och lojalitet och ”krigartjänstens” anseende har sjunkit katastrofalt, inte minst efter Tjetjenienkriget. Framåt ungdomar söker sig bort från försvaret. Risken är stor för okontrollerade händelseutvecklingar.

Trupper utöver de väpnade styrkorna
Till bilden hör även att det finns andra militära förband. Under 90-talet har den ena myndigheten efter den andra organiserat trupp. Nu finns cirka 15 sådana organisationer. Inrikestrupperna och gränstrupperna är de största. Dessa har på grund av sina uppgifter (bekämpning av brottslighet, gränsskydd etc) fått bra villkor. Anmärkningsvärt är att dessa organisationer utvecklats och verkar utan någon samordning. Det har på så sätt uppstått flera arméer i Ryssland med egna ledningsapparater, akademier, skolor och strukturer för materiell försörjning. I 1997 års budgetförslag uppgår anslagen till denna verksamhet till nära hälften av försvarsanslaget.

Jeltsin tar ny sats med militärreformen
Flera ansatser till reformering av de väpnade styrkorna har gjorts under det senaste decenniet, men de har runnit ut i sanden av allt att döma beroende på bristande kompetens och vilja i försvarsministeriet och bristande stöd från president och regering. Jeltsin själv har dock påpekat att en militärreform kräver ökat engagemang från statens sida. Den innebär inte bara en reformering av de väpnade styrkorna utan ska även gripa över hela militärkomplexet. Det är enligt presidenten en uppgift för statsmakten som helhet, inte för en enstaka myndighet. Ett försvarsråd direkt under presidenten har därför tillsatts.

Säkerhetspolitiska utgångspunkter
De säkerhetspolitiska utgångspunkterna för reformarbetet preciserades i en ”presidentepistel” till federationsförsamlingen i juni 1996 (se FOA-tidningen nr 4, 1996). Bl a betonas kärnvapnen som garant för Rysslands nationella säkerhet mot såväl kärnvapenangrepp som konventionellt storanfall. Icke-först användning av nukleära vapen gäller uppenbarligen inte längre. I gengäld eftersträvas inte som tidigare kvantitetsmässig paritet med de ledande staterna i fråga om vapen och väpnade styrkor. En prioriterad uppgift i militärpolitiken är att genomföra ”en komplex militärreform”. Den ska omfatta en militärdoktrin, ett system för civil kontroll över de statliga styrkestrukturerna, ett koncept för militär uppbyggnad, rättsliga grunder för de väpnade styrkornas och andra truppers funktion i freds- och krigstid, optimering av de väpnade styrkornas och andra styrkors struktur, sammansättning och numerär, ett system för materiell och social välfärd som höjer militärtjänstens anseende i samhället etc.

Korrupt försvarsminister tvingades att avgå
I juli 1996 utnämndes chefen för generalstabsakademin Igor Rodionov till försvarsminister i stället för den korrupte, illa ansedde Pavel Gratjov. Rodionov beskrivs som en duglig militär, lojal, hederlig, hårdför – en traditionalist med förmåga till nytänkande, kvaliteter som kan komma väl till användning för att reformera de väpnade styrkorna. Rodionov pensionerades i december, men fick nytt förordnande som ”civil” försvarsminister. Han har hårt drivit sina idéer i intervjuer och artiklar.

Försvarsrådet med tunga namn och uppgifter
Försvarsrådets ska reformera hela ryska militära systemet. Ansvarsfördelningen därvid mellan regering och försvarsråd har preciserats i ett särskilt presidentdekret. Enligt detta ska regeringen före 1 mars 1997 ange ”en garanterad nivå” för finansiering av försvaret, säkerheten och rättsskyddet intill år 2001. En successiv utjämning förutsätts ske av ”disproportioner i utgifter för drift och materielförsörjning mellan de väpnade styrkorna och andra trupper”. Försvarsrådet ska utarbeta ett koncept för militär uppbyggnad intill år 2005 samt föreslå sammansättning, struktur och numerär för de statliga organ och styrkor som ska trygga statens säkerhet. Vidare ska personalstaten för trupper och institutioner, som inte ingår i de väpnade styrkorna minskas med 15 procent under 1997. Sekreteraren i försvarsrådet Ju Baturin ska kontrollera dekretets genomförande, en uppgift som stärker Baturins ställning i reformarbetet.

I försvarsrådet ingår presidenten (ordförande), premiärministern, Ju Baturin, cheferna för de viktigaste styrkemyndigheterna bl a vice premiärministern och chefen för inrikesministeriet A Kulikov, försvarsministern I Rodionov och direktören för federala gränstjänsten A Nikolajev, chefen för presidentadministrationen A Tjubajs, ekonomiministern Je Jasin, akademiledamoten Je Velichov mfl.

Motsättningar om behovet av ny militärdoktrin
Rådet har under hösten haft tre sammanträden som i Jeltsins frånvaro letts av Tjernomyrdin. Aktuella frågor har bl a varit en ny militärdoktrin, ett reformkoncept för de väpnade styrkorna och en ny mobiliseringsplan för den ryska ekonomin.

Sammanträdena har framför allt exponerat meningsmotsättningar mellan Rodionov och Baturin. Det gäller frågan om en ny militärdoktrin där Rodionov hävdat att någon revidering för tillfället inte erfordras, men Baturin menar att den förändrade geopolitiska situationen motiverar en ny doktrin. De underliggande motiven syns vara att motverka respektive tillgodose krav i parlamentet på ökad insyn i hur försvarsanslagen används. En annan kontroversiell fråga är finansieringen av de väpnade styrkornas reformering. Bara för 1997 begär Rodionov för detta 40 procents påslag på försvarsanslaget. Baturin hävdar att inga extra medel bör utgå. Med hänsyn till att möjligheterna att lösa denna typ av konflikter bedömdes obefintliga utan Jeltsins medverkan uppsköt Tjernomyrdin ett till januari planerat sammanträde.

Vissa synbara resultat av höstens arbete är dels ett av generalstaben utarbetat preliminärt reformkoncept för de väpnade styrkorna, dels en försvarsrådsstabsplan för reformering av Rysslands militärapparat (de väpnade styrkorna och andra trupper).

Plan för reformering av militärapparaten
Försvarsrådsstabens reformplan omfattar tre etapper.

• Fram till år 2000 optimeras ledningsstrukturerna. Organisationernas sammansättning och antal minskas. Samtidigt skapas ett enhetligt system för ledning av samtliga väpnade formeringar med gemensam planering av utbildning och militära verksamheter. Den militära personalen i de väpnade styrkorna minskas till 1,2 miljoner och hos övriga trupper med 30 procent.
• Fram till år 2005 förändras strukturen i de väpnade styrkorna och andra trupper varvid dessa bemannas med kontraktsanställda. Samtidigt skapas ett system för utbildning av en mobiliseringsreserv. Vidare införs ett för landet gemensamt system för kaderutbildning. Reorganisering av det militärindustriella komplexet slutförs.
• I den tredje etappen som omfattar fem år sker en massiv upprustning med modern materiel.

Utvecklingen av den militära organisationen och mobiliseringsförberedelserna i näringslivet utgår från följande mål: en lokal väpnad konflikt neutraliseras av den territoriellt baserade förbandsgruppen (styrkorna i ett militärområde); en regional väpnad konflikt neutraliseras av trupperna i 2–3 militärområden; ett begränsat slag från de strategiska kärnvapenstyrkorna sätts in för att kyla ned en väpnad konflikt och förebygga att den övergår i ett storskaligt krig mot Ryssland och dess allierade.

Stridstuppar i försvarsrådet sätter Jeltsin på prov
I väntan på Jeltsins återkomst som auktoritativ medlande kraft tycks nödvändiga principiella beslut om militärreformens inriktning dröja. Under tiden har försvarsministern och hans medhjälpare agerat alltmer offensivt för sin sak och utmålat katastrofscenarier såväl för de väpnade styrkornas utveckling som i fråga om framtida militära hot mot Rysslands säkerhet. I en hemlig rapport till presidenten har Rodionov utvecklat dessa problem. De i massmedia ventilerade motsättningarna i förhållande till Baturin har lett till spekulationer om en allvarlig schism i försvarsrådet. Det har fått Jeltsin att ålägga ”stridstupparna” att tala ut med varandra och sedan hålla en presskonferens för att vederlägga spekulationerna. Detta har också skett. Men motsättningarna kvarstår!

Det behövs en Jeltsin i toppform
Att döma av vad man hittills sett av arbetet i försvarsrådet kommer fortsättningen inte att bli lätt. Rådet har att balansera mellan kraven att ge de väpnade styrkorna rimliga villkor för överlevnad och behovet av fortsatt sanering av ekonomin. De kontroversiella frågorna är legio:

• hotbilden för Ryssland
• generalstabens funktion som ett övergripande samordningsorgan för alla väpnade formeringar
• generalstabens avskiljande från försvarsministeriet
• en civil försvarsminister och ett civilt försvarsministerium
• finansieringen av militärreformen
• omfattningen av de militära strukturernas minskning och minskningstakten.

Det behövs sannerligen en Jeltsin i toppform för att driva arbetet till ett vettigt slut.

Från FOA-tidningen nr 2-1997 - www.foi.se/framsyn