Kirurgernas kalla fakta

Vila, värme vätska. I decennier har svenska soldater drillats i första hjälpen. Att hålla den skadade varm anses vara viktigt.

- Ännu vet vi inte tillräckligt mycket för att sticka ut hakan och ta bort filten, säger Thomas Kjellström vid FOAs krigssjukvård. Men av vad vi sett så här långt finns det saker som tyder på att den skadade i vissa fall mår bäst av att hållas nerkyld.

Av Jan-Ivar Askelin

I projektet hypotermi och trauma studeras påverkan av nerkylning av en indvid som skadats av kraftigt våld, t ex skottskador med höghastighetsvapen. Det finns flera vägar som lett fram till detta projekt som t ex det svenska klimatet, framtidens slagfält med få soldater och det relativt svaga vetenskapliga stödet för att värme i alla lägen är en fördel för den skadade.

Det nordiska ljuset är inget värmeljus. I Kiruna är det bara meteorologisk sommar några få veckor och årsmedeltemperaturen ligger under noll. Med tanke på att övre Norrland betraktats som ett av landets hetaste militära områden så är det norrländska klimatet inte ointressant. Men det behöver inte vara norrländsk vinterkyla för att nerkylningen ska ske.

I det digitala kriget finns inga personalreserver
Framtidens krig, det digitala kriget, det fragmenterade slagfältet. Många namn används för att beskriva det okända som väntar. En sak är dock säker. Massarméernas tid som inleddes med Napoleon är över. Det blir få och mycket välutbildade och välutrustade soldater som sänds ut i kriget.

- Vi måste söka oss fram längs flera forskningsvägar för att kunna ta hand om våra få och värdefulla soldater. I den framtid som vi studerar kommer det inte att finnas några personalreserver. Man får slåss med det man har ”på plan”, säger Thomas Kjellström. Någon tid för att vila upp sig kommer det inte att finnas under kriget. Den månadslånga konvalscensen är avskaffad. Doktorn i det digitala kriget kanske kommer att medicinera sina skadade patienter för att sänka deras ämnesomsättning. Detta för att skona kroppen och påskynda återhämtningen.

Nerkylning hushållar med kroppens energi
Vad är det som säger att det är bra att slänga filten över en skadad? Inte mycket, säger Thomas Kjellström. Man har publicerat patientbeskrivningar, vissa av närmast anekdoktisk karaktär. Dessa patientmaterial har styrts av slumpen, inte av någon vetenskaplig metodik. Hur som helst är den konventionella visdomen att en skadad person blir sämre av att kylas ner.

Mot detta sätter Thomas Kjellström två argument. Läkarvetenskapen använder ibland nerkylning som hjälp och kontrollerade experiment på försöksdjur i flera länder har visat att nerkylningen har en del positiva effekter.

- I hjärt- och barnkirurgi kyler man vid stora operationer ner patienterna för att de ska klara påfrestningarna bättre. Tack vare nerkylningen sjunker ämnesomsättningen till så låga nivåer att kroppen går på sparlåga och hushållar med energin, säger Thomas Kjellström.

Därför kan man t ex stanna hjärtat vid en operation. Barn är bättre på att ”stänga av sig” än vuxna. En barn kan ligga flera minuter på sjöbotten, plockas upp och sedan återhämta sig på någon dag. En vuxen klarar inte detta.

Grisen står oss nära på flera sätt
- Det här var utgångspunkterna för vårt intresse. För två år sedan inleddes ett samarbete mellan FOA krigsjukvård och Akut- och katastrofmedicinskt centrum, DEMC på Södersjukhuset. Andreas Vladis är en ung kirurg vid SÖS som har Thomas Kjellström som forskningshandledare. De har genomfört en serie försök som redan gett intressanta resultat. Man har använt sövda grisar som försöksdjur.

Grisen står oss nära såväl anatomiskt som fysiologiskt, dvs organen sitter ungefär på samma ställen hos människa och kropparna fungerar på ett likartat sätt.

I korthet går försöken till så här. Grisar har utsatts för en av två olika sorts skador - blödning och beskjutning. Därefter får slumpen avgöra om den enskilda grisen ska bli nerkyld eller få behålla kroppstemperaturen.

Vid blödningen, som är omfattande och i sig nästan livshotande, rusar den varma grisens hjärta som ett svar på det minskade blodtrycket. Det är samma reaktion, fast mycket farligare, som i bastun då blodet söker sig mot huden för att föra bort värme från kroppen. Inga muskler klarar att gå maximalt någon längre tid och hjärtat är en muskel. Men det är skillnad på att få kramp i benet än i hjärtat. Den nerkylda grisen får dock snabbt normalpuls efter den första chocken och torde ha större chanser att klara påfrestningar. Hög puls som reaktion på blödning är ett stort problem och det är därför som sjukvårdare ger skadade dropp - för att få in vätska i blodomloppet, höja blodtrycket och lugna ner hjärtat.

Vid såväl blödning som skottskada ger nerkylning en lägre nivå av stresshormoner som t ex adrenalin. Det betyder att kroppen går på lägre varv för att spara energi. I det läget värnar kroppen om sin kärna: Hjärna, hjärta och lungor. Resten får vara till bättre tider.

Försöken ska fortsätta med att kombinera skottskada och blödning För Andreas Wladis är arbetet i projektet en del av hans doktorsavhandling.

- När vi gått vidare och kommit längre i analyserna kanske vi vågar sticka ut hakan och dra bort filten, säger Thomas Kjellström och understryker att denna kunskap ju inte endast är användbar i ett eventuellt krig utan också är av stor betydelse i vardagen.

- Tänk bara på en trafikolycka i Norrland. Där är det både kallt och stor risk för att man får ligga länge innan man blir upptäckt. Eller vid en snöskoterolycka där en ensam skadad förare kan ligga fastklämd lång tid.

Från FOA-tidningen nr 3-1997 - www.foi.se/framsyn