Boktips: Från mongoler till Muren

Den nya världen är komplex, men vi kan lära oss mycket av historien. Framsyns redaktör Jan-Ivar Askelin tipsar här om en trave läsvärda böcker som alla berör globaliseringen på olika sätt.

The Breaking of Nations

Genghis Khan

Collapse

Kollonialismens svarta bok

The Ingenuity Gap

The Breaking of Nations
Robert Cooper
ISBN 0-87113-913-8

Den brittiske veterandiplomaten Robert Cooper, som bland annat varit rådgivare till Tony Blair, har samlat tre essäer i en liten bok som handlar om ordning och kaos i det 21:a århundradet. Det kan bli det värsta i Europas historia. De två stora förstörarna anarki och teknologi kan förstärka varandra och det finns tillräckligt med fanatism kvar i världen för att tillhandahålla motiven.

Världen efter det kalla kriget är mer splittrad, skriver Cooper. För att förstå nuet måste man förstå historien. Valet under antiken stod mellan imperium och kaos. Europa valde med tiden en tredje väg – den lilla, men dynamiska staten. Systemet byggde på maktbalans och att ingen stat växte sig för stark. Med Tysklands enande 1871 föll systemet och ledde till det slutliga sammanbrottet – första världskriget. Tekniken och mass-arméerna gjorde krigen för blodiga. Samtidigt kom det demokratiska genombrottet. Länderna styrdes inte längre av en elit.

Kalla kriget höll dock tanken om maktbalans levande. Efter 1989 försvann en tre sekler gammal ordning. I Europa blev det ett nytt system. Cooper kallar de europeiska staterna postmoderna. Under kalla kriget var de postmoderna, men levde i en värld av maktbalans. Nu är de postmoderna stater på en postmodern kontinent.

Det finns också premoderna stater som Somalia och Afghanistan. De kan vara mer eller mindre misslyckade stater. Så har vi de moderna staterna. Det är den klassiska staten med maktbalans där krig är en möjlighet. Den moderna staten eftersträvar status quo. Synen på internationella relationer är fortfarande präglad av den moderna staten. Faran med premoderna stater är att någon blir för misslyckad och sjunker ned i anarki. Problemet med de moderna är att någon blir för framgångsrik och rubbar maktbalansen.

Cooper varnar för att globaliseringen nu kopplat ihop dessa tre nivåer. Ingen nation är längre än ö. Även den mest misslyckade stat har en internationell flygplats. Cooper skriver att vi kanske rör oss mot ett system med överlappande ansvar och roller. Alla är med, regeringar, institutioner och företag. Men ingen har den totala kontrollen. Kan det fungera? frågar Cooper och svarar – vi får hoppas det.

Ryssland är en modern stat som kan gå åt vilket håll som helst. USA är i viss mån också en modern stat, men står samtidigt som garant för det postmoderna systemet.

I den postmoderna staten har gränsen mellan inrikes och utrikes blivit otydligare. Ingen kan vinna ett val på utrikespolitik. Samtidigt står det klarare att det som sker inne i andra länder också angår den postmoderna staten. Att soldater nu sänds utomlands för att skapa ordning är ett tydligt tecken på denna förändrade syn. Den postmoderna staten undviker krig. Ett lands suveränitet vinns inte på slagfältet utan vid förhandlingsbordet. Men Cooper varnar också för pacifism. Den räddar samveten, men inte liv. I en värld som skapats av våld finns det sällan ett alternativ till våld. Att minska på försvaret är en farlig väg, skriver Cooper.

Spridningen av massförstörelsevapen ser Cooper som det största hotet. Ju fler som skaffar sig dessa vapen desto fler vill ha. Kärnvapen gör att varje land kan bli en övermäktig motståndare. Till detta kommer terrorismen – det privatiserade kriget. Den postmoderna sfären måste kunna försvara sig själv. De närmaste åren får visa om en union av stater är lika bra på att hantera yttre hot som inre konflikter. Men våld får bara vara den sista utvägen och får bara tas till för att skapa mer ordning och legitimitet i världen.

Ett beprövat sätt för att lösa problem är att vidga perspektivet och att betrakta sig själv på ett nytt sätt. Traditionella fiender i Europa lyckades med det och ser sig själva som medlemmar i en större gemenskap. Vi ska inte bara fråga oss hur vi vill ha världen utan också vilka vi vill vara. Ett lands uppfattnings om sig själv är ofta viktigare än landets så kallade intressen.

Cooper diskuterar också imperier. En gång stod de för alternativet till kaos. Det kan inte bli tal om en återgång till den gamla formen av imperium, skriver Cooper. Den nya formen måste bygga på frivillighet och samarbete. Det bästa vore om den europiska succén skulle kunna bli en förebild för övriga världen. Men det är nog att hoppas på för mycket, säger diplomaten Robert Cooper.

Genghis Khan
Jack Weatherford
ISBN 0-609-61062-7

Varje gång vi hurrar bör vi ägna en tanke åt vårt mongoliska arv. Det är från steppens söner hurraropet kommer. Det är inte den enda påverkan vi har från mongolerna.

Författaren Jack Weatherford menar att Djingis Khan skapade den moderna världen.

Krigskonst, matematik, förvaltning och handel utvecklades i det mongoliska väldet. 1260 var det som störst och omfattade en enorm landmassa från Kina till långt in i Europa. Framryckningen stoppade först när det tog slut på stäpper.

Den mongoliska stridstaktiken har spelat en roll även i modern tid. Det var så Röda armén besegrade Hitlers horder – att dra sig tillbaka och sedan slå till när motståndarens led blivit tillräckligt glesa.

Detta globala välde började långt bort i Asien med ett stambråk om rövade kvinnor. Seger lades till seger tills en stor del av världen var erövrad.

Collapse
Jared Diamond
ISBN 0-670-03337-5

Jared Diamond, författaren till den Pulitzerprisbelönade Guns, germs and steel (på svenska Vete, vapen och virus), har granskat varför vissa samhällen går under och andra inte. Och om vi i dag kan lära oss något av våra förfäders misstag.

Jared Diamond har studerat antika kulturers fall och berättar den kanske inte så kända historien om vikingarna på Grönland. De försökte vara européer i en värld som krävde eskimåers överlevnadsförmåga. Till slut hade de förstört sin egen miljö så mycket att de inte kunde överleva. De grönländska vikingarna hann också med en avstickare till det som skulle bli USA. De sista grönländska vikingarna var de rikaste. De satt isolerade på sina stora gårdar omgivna av lyxvaror och svalt ihjäl.

Är detta vad som kommer att hända vår tids giganter som USA och Kina? Jared Diamond beskriver Kinas fantastiska ekonomiska utveckling – och till vilket pris den är köpt. Industrierna bakom det kinesiska undret är moderna miljöförstörare. Miljönotan i Kina är redan gigantisk. I botten ligger en kinesisk uppfattning att naturen är något som ska besegras och utnyttjas. En liknande kultur finns även i Australien där jordarna är förstörda på grund av det stora misstaget att än en gång i tiden satsa på fårskötsel. Australien har, som Jared Diamond kallar det, en gruvkultur. Man tar ut vad man kan av naturen och flyttar till nästa ställe.

Går vi då mot en kollaps? Nej, det behöver inte bli så, säger Jared Diamond som beskriver sig som en orolig optimist. Vägen till avgrunden går att undvika. Men det kräver att vi löser problemen snart annars kommer standarden i världen att sjunka inom bara några decennier. Eller så blir det ännu värre. I spåren av miljöförstöring som leder till att stater kraschar följer folkmord, inbördeskrig och terrorism. Tidigare var dessa stater långt borta. Med globaliseringen har vi i väst knutits samman med dem. Deras problem blir också våra.

Kolonialismens svarta bok
Red Marc Ferro
ISBN 91-7343-060-9

När fröken i folkskolan på 50-talet tog fram världskartan kunde vi se att stora delar av världen ägdes av länder i Europa. Fröken sade inte att det var konstigt. Snarare skulle vi känna en viss stolthet.

I boken Kolonialismens svarta bok ges inga motiv för att känna stolthet över européernas förflutna. Den är en svart historia av knarkhandel, barnarbete, terror, slavarbete och plundring.

Det är franska historiker och antropologer som berättar denna historia.

En historia som Holland, Belgien, Storbritannien, Spanien, Frankrike och andra länder inte talar så mycket om i dag.

Minnet av kolonialismen har försvunnit i Europa – men knappast i de gamla kolonierna.

The Ingenuity Gap
Thomas Homer-Dixon
ISBN 0-375-40246-2

Den här boken handlar om hur vi ska möta utmaningar i en värld som blir allt mer komplex och oförutsägbar. Homer-Dixons tes går i korthet ut på att efterfrågan på påhittighet (ingenuity) nu för första gången i människans historia är större än tillgången. Vetenskap och teknik gör fortfarande imponerande framsteg. Datorerna blir snabbare, mindre och billigare. Men problemen har blivit svårare. Homer-Dixon talar mycket om komplexa system. Klimatet är ett sådant och människan påverkar nu systemet utan att veta hur det reagerar. Den internationella ekonomin är ett annat komplext system. Ingen har riktig kontroll. Institutioner och politiska system är också komplexa. Författarens poäng är att dessa komplexa system i sig är sammanvävda som en följd av att vi nu lever i en ny värld. En störning i det ena systemet kan sprida sig till nästa.

Den här utvecklingen har, enligt Homer-Dixon, smugit sig på och den bild som han presenterar är inte allmänt accepterad. Den allmänna bilden präglas av övermod och triumf. Västvärldens teknik och vetenskap kommer att lösa alla problem.

I sin jakt på sanningen har Homer-Dixon rest på en kunskaps-resa runt världen. Han har bland annat träffat en av världens främsta hjärnexperter och frågat sig om hjärnan klarar av störtfloden av information som väller in i kontoren varje dag. Han lämnar läkaren med en ny kunskap som frontalloberna. Det är förmodligen där som påhittigheten sitter. Här kan vi plocka information från olika håll, lägga till erfarenheter och tänka framåt. Det är så vi skapar lösningar. Med stigande ålder använder vi frontalloberna mer. Det kopplar långsammare längre bak i hjärnan. Visheten sitter längre fram. Men i anlagstester gynnas den med snabba hjärnceller och det är med dessa som det moderna samhället byggs. Det är illa, menar Homer-Dixon. Nu när visheten behövs som allra mest.

Den som vill veta mer kan gå till www.homerdixon.com.

Från Framsyn nr 5-2005 - www.foi.se/framsyn