Tuffare tag mot sjörövare och terrorism till havs

Sjöröveriet på världens hav ökar och terroristnätverk som al-Qaida slår till även till sjöss. För att komma till rätta med brottsligheten till havs krävs kraftfulla konventioner och att stater samarbetar, samt ger sina myndigheter möjlighet att agera även mot morgondagens hot. Globaliseringens nätverk kan ge staterna de verktyg som behövs – men vägen till en säkrare värld är mycket lång.

Av Christopher Werner

Globalisering betraktas av de flesta som en övergång mellan två olika stadier. Stadiet före globalisering kan betecknas som autarki (ej kontakt med omvärlden). Stadiet efter globalisering måste vara ”globaliserad”. Processen har redan nu tagit mer än 1 000 år och den är förmodligen inte avslutad i vår tid.

Globalisering som process är alltså ett gammalt fenomen. Havet medgav att upptäcktsresande och äventyrare kunde upptäcka andra kontinenter. Globaliseringen förde med sig (eller vice versa) stora folkvandringar, att delar av världen kristnades, spridning av sjukdomar likt digerdöden, handel med avlägsna kontinenter. Marinstrategen Amiral Alfred T. Mahan (1840–1914) skrev om USA:s möjligheter att, med en stark flotta, kunna hålla den kommersiella sjötrafiken igång, vilket i sin tur skapade välstånd. Mahan är globaliseringens renässansmästare.

Gårdagens kommunikationsnätverk med fartyg som enda medel har efterhand kompletterats med telegraf, telefon, tåg, bilar, flyg samt nätverk för Internet och e-post. Utvecklingen går nu mycket snabbt. Den engelske militärteoretikern Geoffrey Tills fyra klassiska attribut för havet som medium, bör även kunna gälla för de andra medierna, nämligen att dessa har följande egenskaper:

• Mediet i sig själv är en resurs
• Medium för transport
• Medium för spridande av information och idéer
• Medium för makt

Alla dessa egenskaper kan vara positiva eller negativa.

För- och nackdelar
Medan ordet globalisering inte finns i den nyligen fastställda svenska marina doktrinen, har den militärstrategiska doktrinen beskrivit både för- och nackdelar. Nackdelarna är dock i övervikt och består av:

• Beroende
• Sårbarhet
• Gränsöverskridande problem som folkförflyttningar, sjukdomar och organiserad brottslighet
• Manipulation, avlyssning och utslagning
• Fördelar nämns också som:
• Ökande kommunikation
• Ökande verkansmöjligheter

Havet kunde användas i syfte att utnyttja handelns komparativa fördelar för ett ökat välstånd. I dag går mer än 90 procent av världens transporter på köl. En säker och väl fungerande sjöfart är avgörande för världens välstånd.

Nästan bara elände...
Krig är nog det hemskaste vi kan tänka oss och globaliseringen har bidragit med en massa elände, nu framför allt på lägre konfliktnivåer. Detta är den negativa effekten av globalisering med gissel som sjöröveri, smuggling, terrorism, trafficking och illegal migration. Sjöröveriet expanderar, med toppnotering av 445 fall år 2003.

Terrorism till sjöss är också välfrekvent. 1999 hittade indiska myndigheter ett nordkoreanskt fartyg, Kuwolsan, med en hel vapenfabrik ombord. 12 oktober 2000 sprängdes den amerikanska jagaren USS Cole i Jemens hamnstad Aden. 24 april 2004 attackerades två oljeanläggningar i Irak, två amerikanska sjömän fick sätta livet till. 19 augusti 2005 anfölls amerikanska USS Ashland och USS Kearsarge i Aqaba-viken. Detta är bara några få exempel. Trafficking har sina delbranscher med maskiner för vapentillverkning, vapen och personer (kvinnor och barn) som främsta objekt. Smugglingen finner ständigt nya marknader.

...men också glädjeämnen
Dygnet efter tsunamins härjningar runt Bengaliska viken fanns amerikanska flottan utanför Acehprovinsen i Indonesien, med örlogsfartyg, underhållsfartyg och läkare. U.S. Navy förtöjde fartyg, gick iland med helikoptrar och båtar. Läkare gjorde nytta genom att förflytta operationskapacitet/läkarresurser från fartyg till området iland i Acehprovinsen för att ta hand om tsunamins offer.

Globaliseringen har, som synes, också gett oss fördelar. Den positiva effekten är att den gett oss verktyg för en utvidgad internationell samverkan, ett djupare samförstånd stater emellan. En mängd konventioner har tagits fram för att möta morgondagens maritima hot och de flesta lösningar har ett gemensamt, samverkan mellan stater (co-operation).

Både de gamla och nya hoten och brotten måste kunna hanteras. Brott kan vara relaterade till en stats inhemska lagar eller grövre, i vad som klassiskt betecknas som internationella brott (international crimes). Havsrättskonventionen (Law of the Sea Convention) kan sägas utgöra grunden för en bättre ordning till havs, och därmed en säkrare värld.

Regionala initiativ
Utöver konventionerna (se faktaruta här intill) finns en mängd regionala initiativ. Reginal Maritime Security Initiative (RMSI) i Sydostasien och Baltic Sea Region Border Control Cooperation Conference (BSRBCCC) i Östersjöregionen är bara några exempel. Det är visserligen viktigt att bara öppna en dialog mellan två stater, men för att få resultat måste stater ge varandra mandat till exempel att borda varandras handelsfartyg och genomföra skeppsrannsakan (visit & search).

Konventioner och initiativ stärker det internationella mellanstatliga arbetet och visar påtagligt på globaliseringens fördelar. De visar också på kanske den enda vägen till framgång, där ensam stat inte förmår agera enskilt.

Nyckeln till framgång heter samverkan på multi- eller bilateral basis (co-operation), samt att förbättra staternas egen jurisdiktion, det vill säga rättskipning. Självklart bör då staten ha ratificerat de mest angelägna konventionerna från i första hand FN.

Kuststater bör samverka i större utsträckning, då kan vi få bättre resultat av havsrättskonventionen och SUA-konventionen. Flaggstater bör samverka i större utsträckning, då kan vi få bättre resultat, i fråga om visit & search, av havsrättskonventionen (art 108) och SUA-konventionen. Hamnstater bör samverka i större utsträckning, då kan vi få bättre resultat av ISPS-koden och CSI-initiativet.

Med en kraftfullare nationell jurisdiktion (2000 års Palermokonvention) kan stater få myndigheter att agera även mot morgondagens hot. För detta krävs dock att försvarsmakter, organisationer för kustbevakning, polis, tull, migration över huvud taget ges uppgiften av statsmakten från början.

Kriminella arbetar som vanligt
Då vissa konventioner från FN inte är ratificerade, då vissa konventioner inte implementerats till nationell lag samt vissa uppdrag inte givits till olika statliga myndigheter, kan al-Qaida, sjörövare, narkotikasmugglare, traffickers och hallickar från bland annat det forna östblocket fortsätta att arbeta som vanligt.

Globaliseringen har gett oss fördelar. Rätt utnyttjat kommer globaliseringens nätverk att förse staterna med de verktyg som behövs för att bygga en säkrare värld – men just nu tycks vägen dit vara mycket lång.

Christopher Werner är kommendörkapten, forskningsassistent vid Försvarshögskolans krigsvetenskapliga institutions forsknings- och utvecklingsområde, avdelningen för militära operationer.

Från Framsyn nr 5-2005 - www.foi.se/framsyn