Nr 5 Globalisering
Pandemi och sifferpussel
Fågelinfluensa och sudoku. Båda har skapat hysteri och båda kommer från Asien. Man kan ju säga att detta är två sidor av globaliseringen.
Tomas Ries är ny chef för Utrikespolitiska institutet (UI). Han vill förvandla UI till ett nav för olika forskare, som vill se världen ur ett globaliseringsperspektiv. UI ska bli en hängränna bland stuprören. Att UI nu är granne med Försvarshögskolan i ett nytt hus är inte en slump. Officerarna utbildas för internationella uppdrag.
Tomas Ries vill komma bort från den traditionella synen på säkerhetspolitik. Tidens stora frågor handlar om relationen mellan fattiga och rika länder och vad denna relation betyder för oss. Det handlar om det sårbara samhället ur ett globaliseringsperspektiv och de miljöhot som följer med globaliseringen.
I detta nummer skildras olika aspekter på globaliseringen. Överbefälhavaren Håkan Syrén säger att vi står inför en ny världsordning. Vi har gått från det nationella perspektivet till det europeiska och nu räcker inte ens det. Det är bara att se var vi har våra förband idag, säger Håkan Syrén. Själv hade han som så många andra i försvaret svårt att lämna det nationella perspektivet. Det är inte lätt att överge en modell som varit fastbultad i det svenska urberget.
Hans Rosling, professor i internationell hälsa, menar att världen mår bättre än vad vi tror. Vi släpar på en förlegad bild av att många länder är underutvecklade. De bygger nu sina egna folkhem, fast mycket fortare än vad vi gjorde. Som alla andra svenska 40-talister är Rosling född är Sverige hade en standard som motsvarar Mexikos idag.
Hur ska vi då möta hoten i den globaliserade världen? Bengt Sundelius, forskningschef vid
Krisberedskapsmyndigheten, varnar för att vi blivit för snäva efter terrordåden. Vi har överfört kalla krigets hotbild på dagens värld och tenderar att glömma de hot som inte är styrda av aktörer.
Ett sådant hot är en pandemi. Åke Örtqvist är chef för Stockholms landstings smittskyddsenhet. Han säger att det ska väldigt mycket till för att fågelinfluensan ska spridas från människa till människa. Och om den skulle göra det så är det inget som säger att det blir en upprepning av spanska sjukan. Världen var helt annorlunda då.
Detsamma säger forskaren Jan Joel Andersson vid UI på frågan om det kan bli ett nytt 1929. En världsdepression som får alla hjul att stanna. Världen har lärt sig läxan från 1929, säger han och påpekar att USA står i särklass som världens ekonomiska motor. Det kinesiska undret köps till ett mycket högt miljöpris. På Kinas landsbygd är det inte bara en tyst vår. Det är tyst hela året.
Miljöminister Lena Sommestad varnar också för att den ekonomiska tillväxten i världen ska ske på bekostnad av miljön. Vi måste få en ny respekt för ekosystemen. Även om tiden är knapp för en kursändring så har vi fortfarande en frist.
Kärnvapenkriget kunde ha blivit den stora globala katastrofen. Kalla krigets terrorbalans är slut. FOI-forskaren Mattias Waldenvik påpekar att så länge det finns kärnvapen finns hotet och gårdagens terrorbalans har ersatts av en komplexare hotbild. En av kärnvapenmakterna, Ryssland, vill inte åka med globaliseringståget. Omvärlden ter sig från Moskvas horisont alltför hotande, skriver FOI-forskaren Robert L Larsson.
För kommendörkapten Christopher Werner är det ingen tvekan om vad som är globalisering. 75 procent av jordens yta är hav och 90 procent av alla transporter går på köl. Men sjöfarten är hotad – inte minst av pirater. Sjömän kräver krigstillägg för att segla utanför Somalias kust sedan en lyxkryssare anfallits av pirater med raketgevär. Det var den tjugofjärde attacken i området sedan i mars. Bakom attackerna utpekas krigsherrar i Somalia.
Jan-Ivar Askelin är redaktör för Framsyn.