Nr 1 Underrättelser
Underrättelsetjänst ligger i tiden
En gästforskare misstänks för spioneri. Justitieministern backar om ett förslag om telefonavlyssning. I USA angrips Vita huset just för att man låtit ett av underrättelseorganen, NSA, telefonavlyssna amerikanska medborgare. En socialdemokratisk partifunktionär påstås ha fått ta del av hemliga uppgifter från regeringskansliet.
Alla dessa händelser är aktuella när detta skrivs. I bakgrunden finns hela tiden den stora underrättelsefrågan om massförstörelsevapnen i Irak. Ett ämne som behandlas av Wilhelm Unge och Hans Furustig i detta nummer av Framsyn.
Underrättelser har ofta förknippats med den militära världen. Viktiga underrättelser är av vikt för rikets säkerhet. I dag kan sådana underrättelser vara uppgifter om när den första influensasjuka fågeln landar i Sverige. Kalla kriget kastar fortfarande en skugga över synen på underrättelser. Håkan Pettersson, chefen vid militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (Must) har varit med om fyra omorganisationer för att anpassa Must till den nya tiden. Hans personal är till stor del civila akademiker. Det är slut på att räkna stridsvagnar. Underrättelsetjänsten har helt enkelt fått helt nya uppgifter. Målen har blivit många fler och är mer svårfångade än förr. Det är svårt att se in i huvudet på en terrorist som Johan Tunberger säger. Hoppet är att den möjlige terroristen har lämnat spår efter sig i den digitala världen. Och därmed är man inne på den mycket känsliga avvägningen mellan den personliga integriteten och samhällets skydd mot terrorister.
Jörgen Ahlberg vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) arbetar med bildövervakning. Vi vill inte leva i ett storebrorssamhälle med kameror överallt. Jörgen Ahlberg pekar dock på en möjlig väg där det är händelser och inte personer som registreras. För att nå dit krävs modern teknik och ny forskning.
Underrättelser är i dag så mycket mer än i den gamla militära världen. Något så harmlöst som magsjuka kan slå ut ett förband för en tid. Magsjuka i en främmande miljö är svår att undvika. Det kan nog varje FN-soldat intyga. Underrättelser om medicinska risker kan dock vara en stor hjälp. FOI, Smittskyddsinstitutet och Försvarsmakten arbetar tillsammans för att förbereda internationella insatser ur hälsosynvinkel.
Mycket av underrättelseverksamheten är i dag riktad mot de internationella insatserna. Datafusionsforskarna vid FOI har lagt ubåtar och stridsvagnar åt sidan och försöker nu att få in stämningar i databasen. Tanken är att använda den dolda kunskapen som gör att en beslutsfattare har större chans att göra rätt i en kris. Man ska kunna känna igen mönster och ana när en situation är på väg att spåra ur. Om upploppet inte kan undvikas ska en liknande metod kunna användas för att hantera upploppet på bästa sätt.
Johan Adolphson berättar från fältet hur underrättelser används. Han var som en av flera svenskar med och övervakade fredsavtalet i Sudan. Han säger att underrättelser är helt avgörande för uppdraget. Därför borde underrättelseofficerare utbildas i FN:s regi innan de går ut på uppdrag, skriver han.
Underrättelser må vara färskvara, men ibland behöver man gå tillbaka i historien och då är insamlandet av fakta nog så besvärligt. Paul Ström vid FOI har undersökt faran med minor från världskrigen. Här väntar ett gigantiskt underrättelsearbete. Massor av minor har avskrivits som ofarliga. I december förra året kom några fiskare in med en mina till Göteborg. Det kan ligga ända upp till 180 000 minor utanför de svenska kusterna.
Flera i detta nummer hävdar att dagens hot måste mötas med en kraftfull underrättelsetjänst och har svårt att förstå att denna del av vår beredskap ska skäras ned. Peter Larsson vid Saab har skrivit en bok om vår bristande beredskap. Det var tur att stormen Gudrun inte drabbade Stockholm, menar han. För stockholmarna hade nog inte, till skillnad från kronobergare, kunnat ta vara på sig när strömmen försvann.
Jan-Ivar Askelin är redaktör för Framsyn