Bra psyke ett måste för att klara utlandstjänsten

Bara var tredje värnpliktig är beredd att söka internationell tjänst. Det räcker inte för att Sverige ska få ihop fulla förband. Därför bör de militära kraven sänkas, anser Johan Österberg, beteendevetare vid Försvarshögskolan (FHS). Nu är det viktigare med bra psykiska testvärden än högsta betyg i militärt uppförande.

Av Jan-Ivar Askelin

Johan Österberg vid Försvarshögskolans (FHS) ledarskapsinstitution har undersökt de värnpliktigas villighet till internationell tjänst och säger att det inte räcker med att var tredje är villig att söka.

- De måste vara lämpliga också. Den undersökning som vi gjort här vid Försvarshögskolan visar att man inte får ihop 30 procent utan snarare hälften av detta. Under förutsättning att man tar hänsyn till att människor är mer eller mindre psykiskt lämpade för att klara av den här krävande tjänsten.

Drygt tusen värnpliktiga vid förbanden I 19, P 7 och P 4 har svarat på frågor om personlighetsdrag och värdegrund. Till våren gör Johan Österberg en ny studie, då även Livgardet är tänkt att vara med.

Inte tumma på kraven
Johan Österberg betonar hur viktigt det är att man inte tummar på de psykiska kraven.

- Jag kan visa på hur många studier som helst som säger att de som tagit mentalt stryk under sin tjänstgöring har haft de sämsta psykiska testvärdena. Vid freds­bevarande tjänst kan det vara mellan fem och åtta procent som drabbas av posttraumatisk stress. Vid fredsframtvingande tjänst, som kan vara strid, kan det vara dubbelt så många. Per-Olof Michel redovisar i sin doktorsavhandling liknande siffror som kommer från svenska förband.

Enkelt och kostnadseffektivt
Johan Österberg menar att man nu kanske har ett embryo till ett urvalssystem för internationell tjänst. Det är enkelt och kostnadseffektivt.

- Någonstans måste man minska på kraven för att fylla förbanden, tror Johan Österberg och undrar om de militära kraven inte slår onödigt hårt.

- De militära vitsorden för uppförande, duglighet som soldat och duglighet i befattning har skapats för en annan användning än för att ta ut internationella förband. Om

man inte får tillräckligt högt betyg på sin befattning får man inte söka, vilket verkar märkligt. Av dem vi intervjuade missade var fjärde på de militära vitsorden.

Ändå ville de söka och våra tester visade också att de flesta var lämpliga. Högkvarteret tittar nu på de militära betygen. En tanke kunde vara att få ett internationellt omdöme.

Det som utmärker en sökande är att han:

• har gjort en längre utbildning
• tycker att den varit meningsfull
• har bra värden på personlighetstester
• har uppskattat sina närmaste befäl och att
• befälen ofta haft internationell erfarenhet.

Anledningar till att inte söka är många gånger relaterade till Försvarsmakten. I rapporten varnar FHS-forskarna för att en organisation som förknippas med skandaler kan stöta bort de bra och dra till sig de dåliga.

- Så man kan lugnt säga att det är väldigt viktigt att den första stridsgruppen som bildas också blir väldigt bra. Skulle man få en dålig start får man dras med det under lång tid, säger Johan Österberg.

Jan-Ivar Askelin är redaktör för Framsyn.

Från Framsyn nr 2-2006 - www.foi.se/framsyn