Liberiastyrka under lupp

Vad vet du om landet du ska tjänstgöra i? Frågan ska ställas till 19 soldater och officerare inom Liberiastyrkan LA 05. Före resan, under tjänstgöringen och när styrkan återvänt. Forskarna Louise Weibull och Erik Hedlund från Försvarshögskolans ledarskaps- och managementinstitution håller i projektet.

Av Hans Wigstrand

Vad vet en svensk soldat om det land han/hon är satt att tjänstgöra i? Hur väl utbildad är han när det gäller landets historia, religion och politiska situation?

Svaren på frågorna får vi i höst. Då kan Weibull och Hedlund utvärdera effektiviteten i den utbildning som ges för dem som skickas i väg på mission i utlandet.

Louise Weibull är social­antropolog och finns i Karlstad, medan kollegan Erik Hedlund sitter i Stockholm.

Parets arbete drogs igång förra året.

- Det finns inget fast utseende på den förberedande utbildningen inom det sociala och kulturella området vid Swedint på Livgardet. Ska man resa till Afghanistan har man fått en utbildning. Till ett annat land ser utbildningen annorlunda ut. Mycket beror på vilka som håller i utbildningen. Just nu fokuserar vi på styrkan som åker till Liberia.

Förbandsprästerna i respektive land kan komma att spela en nyckelroll i kartläggandet av erfarenheter i de aktuella sociala och kulturella sammanhangen.
-Lite skämtsamt kallar vi det för ”prästspåret”. Men faktum är att de i många fall har lång erfarenhet från landet det gäller och kan röra sig fritt in och ut ur olika sammanhang.

- En svensk präst som regelbundet deltar i utbildningen vid Livgardet har exempelvis verkat i Liberia i över 20 år, vilket naturligtvis är en fördel.

Att bemöta civil­befolkningen utgör en del av vardagen för delar av skytte­kompaniet.

- Ibland konfronteras här unga människor med en verklighet man i vissa stycken finner obegriplig. Då är det framför allt viktigt att vara medveten om den kultur man själv är en del av och som präglar vår tolkning av omvärlden: att vi också har en kultur med oss. Man kan dock aldrig genom att ge information få någon annan att förstå de kulturella sammanhangen i ett annat land. Att själv vara på plats är A och O.

Handelsresande i kultur
I Louise Weibulls intervjuguide finns frågor om förväntningar och hur man beskriver en bra peacekeeper, fredsbevarare.

-­Det här området växer snabbt i USA just nu och lite cyniskt talar man ibland om en nygammal yrkesgrupp konsulter som kommit att bli någon slags handelsresande i kultur. Ett militärantropologiskt nätverk har också nyligen startats, en grupp som är extremt aktiv. Flera antropologer konsulterade redan under andra världskriget av USA. Framförallt beträffande Japan. Dessa forskare sågs dock med oblida ögon av akademin i övrigt, och betraktades som en sorts kulturella spioner…Och i många fall var det nog så det låg till. Idag finns en helt annan etisk medvetenhet och diskussion kring dessa frågor.

Louise Weibull säger att det är stor skillnad på hur Sverige och USA går till väga när man förbereder sina fredsbevarare.

- Utöver att man i USA satsar mer på specialistbefattningar och generellt har ett högre inslag av högteknologi, har man inte tidigare haft någon tradition av att prioritera kulturell sensibilitet i interaktion med civilbefolkningen. Utifrån den alltmer eskalerande situationen i Irak, har man i högre grad anlitat Mellanösternkännare för att kunna bemästra situationen. Men skillnaden ligger förtås i att detta ytterst syftar till att vinna en militär operation, vinna kriget, snarare än ”freden”.

Problemlösning via nätet
Hon berättar om en internetsajt; companicommand, som blivit en stor framgång bland amerikanska officerare. När de ställs inför problem skickar de i väg en fråga på nätet och får svar direkt.

- Tanken föddes som jag förstått det under Kuwaitkriget. Många officerare och soldater i Irak är Idag uppkopplade mot de här sajterna varenda dag. Grundarna, fyra personer, som startade detta på eget initiativ som svar på ett omedelbart behov, har nu fått anställning av det amerikanska försvaret för att utveckla forumet. Trixet är förstås att skapa ett sätt att förmedla den kunskap som folk verkligen behöver. När de behöver den.

Internet känns förstås som en bra lösning, säger hon, om man ska komma runt problemet med hur finkalibrig information ska komma fram. Risken är annars att högt och lågt kommer med, då verkligheten är komplex och historien sällan upprepar sig på ett identiskt sätt. På sikt är nätsajter säkert ett intressant alternativ även för den svenska Försvarsmakten om man kan göra informationsöverföringen mindre sårbar för intrång från hackers och obehöriga.

Hans Wigstrand är särskild medarbetare i Framsyn.

Från Framsyn nr 2-2006 - www.foi.se/framsyn