Nr 2 Ledarskap
Nu krävs nya soldater - och ett nytt ledarskap
Alla dessa sidor och artiklar. I alla dessa år, nästan 40, som jag hållit på har det alltid funnits någon som har läst. Det har varit ett skarpt läge. Fast det kunde ju ha varit övning. Ungefär så har de flesta inom försvaret haft det. Nu är det ett krig bland människor. Varje soldat kan åstadkomma en internationell kris.
- Den stora skillnaden mellan förr och nu är att vi kommer att drabbas av förluster. Egna soldater, civila och barn. Jag måste kunna motivera varje förlust jag drabbas av. Det kräver ett nytt ledarskap och nya soldater, säger översten Anders Emanuelson, chef för Försvarshögskolans ledarskaps- och managementinstitution.
Anders Emanuelson menar att ju längre ut på linan desto bättre är ledarskapet. Därute ligger Amf 1 i Berga där värnpliktiga befäl läser in tio poäng i ledarskap. De snaggade kustjägarna säger att deras flickvänner märkt en förändring till det bättre sedan pojkarna börjat ledarskapsutbildningen. De har blivit mjuka lyssnare. Man får lära sig att kritik är en gåva, säger en av de nymjuka hårdingarna.
En av lärarna på Amf 1, Stefan Gunnarsson, pekar på kärnan i ledarskapet och pedagogiken.
- Man måste bemöta människor som de själva vill bli bemötta, inte i första hand som man själv vill bli behandlad.
Stefan Gunnarsson säger att soldaterna måste behandlas som blivande kolleger. Nästa gång ska man mötas på ett internationellt uppdrag. Då håller det inte att människor är rädda för varandra.
Det militära yrket förändras. Det diskuteras till vad. En statsman och diplomat? Samtidigt vet vi inte riktigt vari det gamla yrket består. En sjuksköterska ska kunna fatta sekundsnabba livsavgörande beslut. Detsamma gäller för soldaten. De har inte hämtat sin kunskap hur böcker utan från erfarenhet och exempel. De har svårt att förklara hur och vad de gör.
Filosofiprofessorn Alan Janik berättar om den praktiska kunskapen. Priset för att inte ha kunskap och att misslyckas kan vara mycket högt på ett internationellt uppdrag. Felaktig användning av våld ger soldater som drabbas av posttraumatisk stress.
Johan Österberg och Leif Carlstedt pekar på risker med att skicka ut soldater som inte uppfyller de inre kraven. Det finns ett samband mellan psykiska problem efter en utlandstjänst och dåliga själsliga testvärden. Johan Österberg visar att det skulle behövas över 5000 soldater i en första omgång för att få fram de 900 som ska ingå i den nordiska stridsgruppen (NBG) om man även tar hänsyn till psykiska krav.
NBG rycker närmare och sent omsider pumpas försvaret på erfarenheter från internationella tjänst. En studie av 17 bataljonschefer på Balkan visar att när de kom hem till tomheten var det inte något större intresse för deras erfarenheter. Själva tycker de att de varit med om karriärens höjdpunkt.
Peter Tillberg leder ett projekt för just erfarenhetsutbyte. Modeller är nog bra, men man måste börja med de praktiska exemplen, säger han. Officerarna skriver vad de varit med om. De får också möta människor från andra fält, inte minst konstnärer. Att lära sig spela blockflöjt eller leda en bataljon är ungefär samma sak. Dirigenten är en fältherre. Alla måste lära sig och gå vägen från novis till mästare.
De bästa ledarna finns inte överst i samhället. Ann Enander har studerat ledarskap i kriser och katastrofer. Claes Wallenius menar att vi släpar på vårt genetiska arv från savannen. Där var det viktigt att hålla ihop gruppen. Idag går det illa för grupper där det inte finns kritik. Den starke chefen kan vara farlig, säger Claes Wallenius.
En mäktig chef är Åke Svensson. Han har nog ännu inte riktigt fattat att han basar över hela Saab. Den sämste ledaren är de som vet bäst, säger han. Framtidens chef är en coach, säger försvarets egen ledarskapsguru Lars ”Laken” Andersson. Det är laget och inte chefen som gör målen.
Jan-Ivar Askelin är redaktör för Framsyn.