Ledningssystem för stridsvagnar duger också åt räddningsfordon

Mer verklighet i räddningsövning med militär digital teknik

Av Johan Jenvald och Lars Rejnus

Sverige mobiliserar. Massor av tåg ska gå genom järnvägsknuten Alvesta med soldater på väg norrut. Beredskapen i Alvesta är hög. På morgonen 09.04 faller bomberna runt järnvägsstationen. En minut senare går larmet. 09.18 konstaterar indikeringsgruppen att Alvesta anfallits med kemiska vapen. Man har hittat spår efter den dödliga nergasen VX. I Alvesta centrum ligger 50 människor som drabbats av gasen.

Som vanligt var det bara övning, men inte vilken övning som helst utan en övning där informationssamhällets teknik omvandlats för militärt bruk och sedan kommit tillbaka, i detta fall till samhällets räddningstjänst. Ett militärt digitalt ledningssystem kan lika bra användas för att hålla ordning på ambulanser som på stridsvagnar. I botten finns det moderna informationssamhället.

Lagen om civilt försvar, som trädde i kraft 1995, innebär att kommunerna nu har hela ansvaret för befolkningsskydd och räddningstjänst. Det utökade ansvaret betyder bl a att räddningstjänsten under höjd beredskap ska kunna hantera större kemiska utsläpp samt angrepp med kemiska stridsmedel.

Statens räddningsverk bistår kommunerna bl a vid utvecklingen av insatstaktik, samverkan, åtgärder före insats, integrerad utbildning och anskaffning av tilläggsutrustning genom att genomföra särskilda övningar.

En övning sammanfattas ofta med orden ”det var en mycket bra övning” eller ”det var en bra övning, men det är svårt att förstå varför det blev så lång väntan …”.

Alla deltagare har sin egen tolkning av ordet bra. Strävan är att nå en gemensam värderingsgrund för att därigenom motivera och genomföra förändringar för att uppfylla kraven.

Hotanalys och informationssystem
Det är här som FOAs Hotanalys- och systemstudier tillsammans med FOAs Informationssystemteknik medverkar för att utveckla en metod och tillhörande instrument för att uppnå noggrann uppföljning och dynamisk presentation av händelseförloppet. Metoden innebär i första hand automatisk registrering av de centrala processerna dvs automatisk registrering och tidsstämpling av radiotrafiken på en eller flera kanaler, automatisk positionsföljning av fordon, manuell registrering av omhändertagna i sjukvårdskedjan, indikeringsregistrering och rapportregistrering från observatörer.

Insamling, bearbetning och visning av förloppet sker genom användning av delar av det sk Mindsystemet som FOA utvecklat för arméns stridsträningsanläggning i Skövde. Aktuella kartutsnitt med exempelvis skalorna 1:50000 och 1:20000 fungerar som basunderlag för presentationen. Symboler för olika typer av fordon samt platser för förberedd indikering hanteras av programsystemet liksom visningen av utbredningsområdets förändring över tiden.

Vid fältförsöket i Alvesta deltog samtliga kommunala räddningstjänster i Kronobergs län tillsammans med fem sjukvårdsgrupper, två polisgrupper, representanter för länsstyrelsen och stödgrupper. 180 personer var med i övningen, som inleddes med två dagars utbildning och övning under den tredje dagen. Under själva övningen fanns dessutom 50 skademarkörer.

Övning i repris i Alvesta Folkets hus
Bara 90 minuter efter övningen presenterades händelseförloppet med en storbildsprojektor i Alvesta Folkets hus. Samtliga deltagare kunde se övningsförloppet med bl a fordonsrörelser och indikeringsresultat presenterat på digitalt kartunderlag.

Dessutom visades med diagram de skadades väg i kedjan från skadetillfälle till ankomst till sjukhus via sanerings- och uppsamlingsplats. Den enskilde deltagaren kunde se sin roll i det stora sammanhanget vilket ger en mycket bättre förståelse av hela övningen.

All informationen som är insamlad är strukturerad och därmed omedelbart tillgänglig för analys- och värdering.

Vid övningen i Alvesta gjordes 10 200 positionsregistreringar av fordon. Antalet loggade meddelanden var 810 under de 4 timmar som övningen pågick. Sammanlagda tiden för radiomeddelanden uppgick till 58 minuter. Tiden från flyganfallet till första omhändertagandet var 18 minuter. Här finns underlag för framtagning av relevanta värderingsparametrar, som kan utgöra de kriterier mot vilka värderingen ska ske när länsstyrelsen efter 1999 ska följa upp räddningstjänstens förmåga.

Exempel på intressanta frågeställningar som kommer att bearbetas under 1998 är:

• Kan framryckningen ske snabbare genom användning av ett speciellt indikeringsfordon?
• Är indikeringstaktiken riktig?
• Skulle saneringsplatsen kunnat placeras på ett ställe som minskade transporttiderna?
• Var fanns flaskhalsarna i omhändertagandekedjan?
• Räcker nuvarande organisation till för att på ett rimligt sätt hantera en stor kemisk olycka?

Alla uppgifter som registrerats kan med fördel paketeras och sparas på CD som underlag för jämförelser med andra övningar och i anpassad form för användning som utbildningsmateriel.

SRV har ansvarat för genomförandet av tre övningar under 1996/97. Nu vidtar analys och utvärdering av dessa för att kunna ge ytterligare underlag vid upprättande av insatsplaner, förslag till integrerad utbildning av brandmän och befäl samt den fortsatta utvecklingen av värderings- och utbildningsinstrumentet.

Från FOA-tidningen nr 5-6-1997 - www.foi.se/framsyn