På tröskeln till det okända

Nyheter om klimatförändring kommer nästan varje dag. Klimatförändring leder till resursbrist och resursbrist kan leda till konflikter. Därför är det inte likgiltigt för oss i Sverige om det regnar mer i Bangladesh. Konflikten i Sudan kan delvis ses som en följd av att öknen breder ut sig.

Av Jan-Ivar Askelin

Klimat och konflikter är ett ganska nytt forskningsområde. Centrum för tvärvetenskaplig miljöforskning vid Stockholms universitet arbetar med detta och har bidragit till detta temanummer.

Leif Ohlsson vid Göteborgs universitet skriver att det stora problemet idag är de unga männen som drivs in till städerna från en landsbygd där jorden inte längre räcker till.

Försvarsmakten tog redan i perspektivplaneringen 1997 upp miljöfrågan som en konfliktskapare. Michael Moore var med och gjorde den bedömningen. Idag sitter han i ledningen på Högkvarteret och säger att miljöförstöringen är en tidsinställd bomb. Det kommer att ställa krav på det svenska försvarets förmåga till konflikthantering och det kommer att finnas hårda militära delar i detta.

Hur illa är det då ställt? Professor Kevin Noone leder ett stort forskarnätverk som bevakar förändringar i den globala miljön. Han säger att över en lång period är det naturligt att klimatet varierar, men att klimatet strävar efter stabilitet. Om vi fortsätter med att släppa ut växthusgaser i nuvarande takt är risken stor att vi passerar en tröskel där klimatet kan tippa över och hitta ett - för oss människor ogynnsamt - nytt stabilt läge. Vi vet inte hur nära vi är tröskeln för vi har aldrig varit här förut.

Christian Azar är professor i fysik vid Chalmers i Göteborg. Han varnar för att möta koldioxidutsläppen med mer kärnkraft. Han ser en koppling mellan civil kärnkraft och en ökad risk för kärnvapenspridning. Iran är ett aktuellt exempel på detta.

Ska vi då se allt i svart? Bo Kjellén är svensk veteran på miljöförhandlingar och talar om en diplomati för hållbar utveckling. Den slog igenom vid Rio-konferensen 1992. Efter det kalla krigets slut tycktes då allt vara möjligt. Bo Kjellén jämför kalla kriget med hotet om klimatförändringen. På samma sätt som medvetandet om kalla kriget präglade allt vi gjorde kommer klimatförändringen att göra det i framtiden.

En vanlig föreställning är att kampen om vatten leder till konflikter. Över en miljard saknar säker tillgång till dricksvatten. Även om det är ett stort problem så borde vattnet kunna räcka till alla om det hanterades bättre, framhålls i detta nummer. Till och med i Mellanöstern förenar vattnet mer än det skiljer.

Om brist på vatten kan leda till konflikter vad ska man då inte säga om brist på energi? Ingolf Kiesow vid FOI skriver att kampen hårdnar om gas och olja. Kina är en av de stormakter som nu försöker att säkra sin energitillgång. Kina slukar nu energi i en ohållbar takt. EU ger sig också snart in i spelet om energin och därmed är också Sverige indraget.

Det talas ofta om att vi alla kan bidra till att bekämpa klimatförändringen. I Sverige går en tredjedel av energin åt att värma upp bostäder och lokaler. En FOI-studie visar att vi kanske får välja mellan att bo trångt och vistas mycket på lokal eller att stanna hemma om vi har gott om plats. FOI-forskaren Annika Carlsson-Kanyama skriver att mycket beror på hur vi använder vår ökade köpkraft. Lägger vi pengarna på långresor så hjälper det föga att vi sorterar avfallet här hemma.

Även stater har sina livsstilar. Folkrättsjuristen Cecilia Hellman menar att folkrätten inte är tandlös i försvaret av miljön. Problemet är att det är mycket lättare för stater att skriva under avtal än att leva upp till dess förpliktelser.

Vad kan vara en bättre avslutning än Michael Moores förhoppning om att vi människor kunde ägna bara en tiondel av vad vi ägnar åt att vårda våra bildar, båtar och hus åt att vårda våra barns framtid.

Jan-Ivar Askelin är redaktör för Framsyn.

Från Framsyn nr 5-2004 - www.foi.se/framsyn