Nr 6 Nya tider
Nya tider och en ny tidning
De barn som nu växer upp är den första svenska generationen som får uppleva en klimatförändring. Det blir hetare somrar och flera extrema väderhändelser. För en del kanske det är en förändring till det bättre. I varje fall om man inte uppskattar den norrländska vintern.
Den amerikanske författaren och professorn Jared Diamond är mer pessimistisk. Om vi inte ändrar kursen kommer västvärldens barn att få sluta sina dagar i en civilisation på Somalias nivå. Jared Diamonds senaste bok handlar om civilisationers uppgång och fall. Han varnade i tv-serien Planeten för att västvärlden står på tur.
Planeten är ett av flera tecken på att klimat-förändringen blivit ett hett ämne i media. Vår egen tv-meteorolog Pär Holmgren har i flera år försökt att väcka en slumrande allmänhet. Han säger det som många forskare sagt länge, men problemet har fastnat i forskarvärlden.
När medierna har tagit upp klimatförändringen har de tidigare i opartiskhetens namn även släppt fram skeptikerna. Så är det inte längre, säger FOI-forskaren Annika Carlsson-Kanyama som de närmaste fem åren ska leda en grupp forskare som ska hjälpa beslutsfattare att anpassa samhället till den nya tiden. Landet med treglasfönster får skaffa sig luftkonditionering för att stå ut på sommaren.
Bistra tider på lite sikt således. Bistra tider är det redan för försvarsforskningen. Om ett drygt år ska forskningen ha minskat med en halv miljard kronor och det mesta drabbar Totalförsvarets forskningsanstalt (FOI). Försvarets materielverk (FMV)kommer de närmaste åren att minska med 500 anställda när materielprocessen görs om. Det blir mindre av egen svensk utveckling och mer av köp på marknaden.
Försvarshögskolan som i jämförelse med FOI och FMV är en liten myndighet fick bara uppleva en fläkt av den stormvind som härjar hos giganterna. Här är de stora frågorna om skolan ska få högskolestatus och examensrätt och hur försvarets ska utforma sin egen utbildning.
Skolans prorektor Gerry Larsson säger att skolan till och med kan växa om mer av försvarets utbildning lyfts in. Han säger att på sikt är det naturligt att tänka sig att Försvarsmakten lämnar ifrån sig sin teoretiska utbildning. Det vore naturligt på samma sätt som att landstinget inte har en egen läkarutbildning.
Trots att försvarsforskningen skärs ned kraftigt så är det ändå mycket kvar, påpekar försvarets forskningschef Mats Olofsson. Forskningen styrs om. Det blir mindre av teknik och mer av mjuka frågor som ledarskap och urval. Forskarna kommer att arbeta mer med värdering och mindre med att utveckla produkter. Samtidigt ska vissa spetsområden värnas som till exempel undervattensteknik.
– När jag frågade hur vi kan se nyttan med forskning fick jag svaret att titta på den svenska ubåt som amerikanska marinen har stora svårigheter att hitta, säger Mats Olofsson. Den ubåten är resultatet av en högklassisk forskning. Det är vi lite dåliga på att föra fram.
Mats Olofsson talar mycket om forskningens verkningsgrad. Att sprida kunskapen om forskningens nytta.
Och det blir en viktig uppgift för Framsyn i framtiden. En annan är att öka förståelsen för att vi lever i en tid som förändras mycket och snabbt.
Så snabbt att en människa hinner uppleva en klimatförändring under sin livstid.
Av Jan-Ivar Askelin, redaktör för Framsyn.