Resultat nu är viktigare än visioner

Det kalla krigets slut och IT-explosionen har förvandlat Europas försvarsmakter. Det nätverksbaserade försvaret (NBF) ser olika ut i olika länder. Henrik Carlsen vid FOI har på försvarsdepartementets uppdrag studerat motsvarigheter till NBF i Norge, Nederländerna, Frankrike och Storbritannien.

- Inte i något annat land finner jag en så stark betoning av ett nätverksbaserat försvar, eller liknande koncept, som i Sverige.

NBF-läget i ovanstående fyra länder.

Av Jan-Ivar Askelin

Varför har NBF fått en så stark ställning i Sverige? Henrik Carlsen på FOI ser flera möjliga förklaringar till att försvarsförändringen fått en så stark betoning av tekniken.

- Det som driver NBF är den nya hotbilden och den nya tekniken. Men i Sverige kan man nog lägga till en tredje kraft, försvarsindustrin. Myndigheterna var tidigt visionärt ledande, men efterhand har industrin kommit att bli en allt viktigare aktör. Jag ser inte detta starka inflytande från företagen någon annanstans. Jag tror att en del företag ser NBF som den stora, eller kanske enda,
chansen till en framtid. Men då måste man först visa att konceptet hittar kunder på hemmaplan för att sedan gå ut på exportmarknaden.

- En annan anledning till att vi var så tidigt ute är nog att Sverige både såg sig självt och av andra betraktades som ett ledande IT-land. Tidigt år 2000 utropade Newsweek på sin förstasida Stockholm till internets huvudstad i Europa. Vi blev på något sätt Europas motsvarighet till Silicon Valley i Kalifornien. Sverige är ett land av ingenjörer och tron på teknikens möjligheter är stark. Risken är kanske att även försvaret får uppleva en IT-bubbla om man har för stora förväntningar på den nya tekniken.

Gemensam vision
Som en tredje faktor pekar Henrik Carlsen ut försvarets behov av att finna en gemensam vision. I svåra ekonomiska tider och när man söker en ny identitet vill man ha något att samlas kring.

Alla länder i studien betonar osäkerheten i den aktuella hotbilden. Det får dock delvis olika konsekvenser i de stora och de små nationerna. Frankrike och Storbritannien är inställda på att kunna vidmakthålla en hög operativ förmåga.

- Trots att det gamla hotet är borta och att den nya tekniken till en del kräver mycket stora investeringar, är man mycket tydliga med att inte göra några satsningar som tränger undan den operativa förmågan i närtid.

En viktig aspekt blir då att de nysatsningar som görs måste ge en del snabba resultat. Särskilt britterna framhåller vikten av att kunna mäta resultatet av de ansträngningar som görs. Man har en mycket tätare koppling mellan förband på fältet och analytiker. Man mäter på stället och analyserna får en mer direkt koppling till utvecklingsarbetet.

Gemensam lägesbild
Den svenska NBF-ambitionen går ut på att knyta ihop hela försvaret runt den gemensamma lägesbilden. En tidig drivkraft i USA var att nätverkstanken om möjligt skulle kunna få de starka försvarsgrenarna att närma sig varandra. I realiteten sker dock nätverkstänkandet mest inom respektive försvarsgren.

I Frankrike ser man lite annorlunda på saken. Idag saknas den övergripande nätverksvisionen för hela Försvarsmakten. Drivkraften kommer från de lägre nivåerna.

- Om vi försöker optimera ledning över flera olika enheter, försöker man i Frankrike optimera effekten för en enhet.

Det franska projekt som mest liknar NBF går ut på att förbättra en bataljons sammanlagda effekt.

- Ledning är här en aspekt bland andra i det försök till helhetsgrepp kring modern teknologi man tar. Andra är graderad verkan, manöverförmåga och skydd.

Meningen med försvaret
Henrik Carlsen tycker att NBF blivit för mycket en fråga om hur kriget ska föras. I morgondagens värld ska vi ta kullen med NBF. Men man frågar sig sällan varför man ska ta kullen, och han efterlyser en bättre koppling mellan säkerhetspolitik och försvarsmaktsstruktur. Eller helt enkelt svar på frågan vad man ska ha försvaret till.

- NBF har mycket blivit militära frågor i ett militärt sammanhang som ges militära svar. Var det inte så att den nya hotbilden krävde ett bredare synsätt och att informationsteknologin skulle ge oss den möjligheten? Situationen är densamma i de flesta länder, oavsett vilken ambition man har med sin nätverksbaserade försvarssatsning.

I Storbritannien finns försök att sätta in det militära instrumentet i ett bredare sammanhang och svara på frågan när och varför militära medel ska användas. Det talas om effektbaserade operationer, som stöds av effektbaserad planering, EBP. I EBP försöker man uppnå en mer interaktiv samverkan mellan militära och andra medel för att uppnå en önskvärd effekt - till exempel större stabilitet i en orolig region.

Ett gemensamt drag hos Neder-länderna och Norge är att de inte önskar ta en ledande position i omvandlingen till ett nätverksbaserat försvarskoncept.

- Båda länderna betonar att det är för dyrt att leda utvecklingen och att man i en internationaliserad värld inte kan riskera att bygga speciallösningar som inte är interoperabla med de stora nationernas system.

Sverige ledande
Sverige har 0,4 procent av världens samlade försvarsutgifter och har inte varit i krig på nästan två sekler. Men vi önskar ligga långt framme i nätverkstänkandet.

- Frågan är hur ledande en liten nation ska vara, varnar Henrik Carlsen. Nyttan med att ligga först måste vägas mot risken att hamna fel, och det till hög kostnad. Även om man betonar att vi inte ska bygga ett blågult NBF så ser jag ändå en fara i att det blir så.

- Nu borde vi utnyttja vårt fortfarande goda rykte i NBF-världen och samarbeta mer med andra länder. Det minskar kostnaderna och ger oss jämförelseobjekt. Den upplevda hotbilden och den teknologiska basen för framtidens försvar blir alltmer gemensam med andra länder. Vi bör mer aktivt arbeta för att utöka det internationella samarbetet kring det framtida försvaret.

Jan-Ivar Askelin är redaktör för Framsyn.

NBF-läget i...

Storbritannien
Försvarets förändring beskrivs i Strategic Defence Review från 1998. Motsvarigheten till Sveriges NBF är network enabled capability, NEC. NEC är mer kopplat till förmågor än information och ska vara drivande för att försvaret ska uppnå elva målsättningar. En av dessa är flexibilitet och det innebär att effekt ska kunna uppnås på flera olika sätt. Kärnan i den brittiska förändringen är inte en nätverksvision utan det som kallas effektbaserade operationer, EBO.

Frankrike
Det finns många nätverksprojekt, men ingen nätverksvision. I centrum står i stället operativ förmåga, forskning och ett helhetsgrepp på moderniseringen. Det finns en skepsis mot den amerikanska versionen av NBF, network centric warfare. Frankrike betonar betydelsen av framtida teknologier. Ny teknologi sammankopplas med hotbilder. Små och medelstora företag uppmanas liksom det civila vetenskapliga samhället att delta i försvarets omdaning. Som viktiga teknologier utpekas ledningssystem, skydd, energivapen och samverkan människa-system. Den franska nätverkssatsningen görs på bataljonsnivå, där fordon utgör noder. Varje nod ska ha en informationssfär. Nätverket utgörs av dessa sfärer.

Norge
I Norge heter NBF också sedan 2001 NBF. I Bodö finns en experimentverkstad där idéer prövas direkt. Chefens roll är central. Stor vikt läggs vid precisionsvapen. Se även artikel i Framsyn 2002-4. Det stora steget togs i Norge 2003 när de politiska och militära ledningarna slogs samman till ett stort försvarsdepartement, som ökade med 50 procent till 300 personer. Den totala minskningen för de två ledningarna var 40 procent.

Nederländerna
NBF är i första hand avsett att ge en bättre position i samarbetet med företag och andra länder. Försvaret ska byggas upp i moduler. Nätverksutvecklingen sker inom Natos ram där Nederländerna satsar på sina nischer. En del nätverksprojekt förekommer i armén. Man bygger på civil teknik och robusta system. Utvecklingen sker nära användaren i korta och snabba steg. Utvecklingen leds av försvaret och konsulter.

Från Framsyn nr 2-2004 - www.foi.se/framsyn