Forskning pågår på bred front

Forskningsprojektet Försvaret och det kalla kriget (FOKK) startade 2003 och ska pågå fram till 2009. Det är ett samverkansprojekt mellan Försvarshögskolans strategiska och krigsvetenskapliga institutioner (ISS, KVI), Krigsvetenskapsakademien och Örlogsmannasällskapet, men är också öppet för andra. Forskningen är uppdelad i sju områden som beskrivs nedan.

Av Kent Zetterberg och Lars Ericson

Unik forskningssatsning

1. Den nationella strategin och säkerhetspolitiken
Inom detta område ligger fokus på den säkerhetspolitiska ramen i kalla krigets olika skeden. Sveriges säkerhetspolitik och strategi analyseras mot de två blocken internationellt och försvarsfrågor som till exempel kärnvapen och luftförsvar lyfts fram. Professorerna Bo Huldt och Kent Zetterberg vid FHS/ISS leder detta delprojekt. Här framstår det som särskilt angeläget att utforska den andra fasen av det kalla kriget och att analysera den svenska politiken och strategin mot det nya, internationella forskningsläget om kalla krigets utveckling i stort. En viktig aspekt är utvecklingen av de svenska hotbilderna och den politiska och militära förvarningen. Formerna för förvarningen och förmågan på detta område var av vital betydelse för Sverige. En forskningsöversikt på området kommer att publiceras under 2004 liksom en antologi uppsatser kring temat Sverige och Sovjetunionen.

2. Internationella insatser
Under perioden har fredsoperationer varit en viktig del av försvarets verksamhet. Insatserna har spänt från mer rutinartade övervakande uppgifter till direkta krigsinsatser i Kongo 1960-64. Docent Lars Ericson, KVI, arbetar med en studie inom detta område. (Se även ”Ed” Lars Ericson, Solidarity and Defence, Sweden´s Armed Forces in International Peace-Keeping Operations during the19th and 20th centuries, Sthlm 1995).

Det bör observeras att FHS-Projek-tet Challenges of International Peace Operations into the 21st Century (Slutrapport till FN 2002) kommer att fortsätta vid HKV (Ledning, samordning Bo Huldt, Annika Hilding Norberg) och knyter an till både forskningsområde 1 och 2. Forskning kring fredsoperationer under det kalla kriget kan länkas till vårt planerade forskningsprogram.

3. Den militära strategin, hotbilderna och krigsplanläggningen
Under denna rubrik samlas frågor kring utvecklingen av det svenska försvarskonceptet under det kalla kriget. Överstelöjtnant Arvid Cronenbergs omfattande forskning på temat Mellan centralförsvar och periferiförsvar, utgör grunden och överstelöjtnant Bengt Wallerfelt vidareutvecklar forskningen i sin avhandling. Kommendör Lars Wedin tar upp utvecklingen av det marina tänkandet i en översikt. Till detta kan komma antologier med uppsatser.

Hur uppkom och bevarades enigheten kring ”folkhemsförsvaret”, med dess kvantitativa tyngdpunkt i motsats till ett mera teknologiskt inriktat kvalitetsförsvar? Olika frågor om hotbilder och krigsplanläggning ingår här. Kan man spåra en dragkamp om makten över krigsplanläggning och strategiska reserver mellan överbefälhavare, försvarsgrenschefer och militärbefälhavare?

Hur växte planeringsindustrin fram? Andra viktiga aspekter är västsamarbetet, underrättelsetjänstens verksamhet, kärnvapenstrategin och hotbilden i den högre officersutbildningen. Major Lars Ulfvings (FHS/KVI) forskning om underrättelsetjänsten passar väl in i detta sammanhang liksom Lisa Schwans (HKV/MUST) avhandling om de militära hotbildernas roll i svenskt försvar och säkerhet.

4. Doktrinutveckling och verksamhet på den operativa och taktiska nivån
Hur påverkades och utvecklades försvarets operativa och taktiska tänkande under perioden, sådant det återspeglas i officersutbildning, reglementen och övningsverksamhet? Vilken, om någon, roll har de internationella operationerna spelat i detta avseende? Vad har militärattachéernas rapportering om utvecklingen i vår omvärld eventuellt fått för genomslag? En central fråga blir den om krigsförbandens duglighet - vad fick skattebetalarna för pengarna? Vilka utvärderingar gjordes och, i förlängningen, vilka konsekvenser fick dessa? Central är självfallet materielutvecklingen sedd i direkt koppling till den operativa/taktiska doktrinen. Vad har det betytt att det svenska försvaret, i alla fall på ytan, har varit inställt, inte på att vinna ett krig, utan att avvärja ett nederlag i kriget? Har detta grundläggande synsätt i något mentalt avseende bakbundit förband eller enskilda individer?

En god grund finns i en rad vetenskapliga antologier men även i en stor kunskapsmassa i form av uppsatser och utredningar vid MHS/FHS med mera. Här behövs främst systematisering och överblick samt en kritisk, övergripande analys på centrala områden. Området är centralt för krigsvetenskapen vid FHS.

FOKK skall hålla seminarier med ledande militära företrädare, vilka dokumenteras och ger underlag för vidare forskning och studier. Ett första vittnesseminarium i arméfrågor genomfördes i september 2003 under ledning av överste Bo Hugemark och publikation följer. Flygvapnet och marinen står näst på tur.

Inom ämnet militärhistoria och chefsprogrammen FHS pågår uppsatsskrivande inom ämnesområdet. Vidare inventeras enskilda utredningar vid MHS/FHS från 1961.

5. Opinion, mentalitet och kultur
Forskningen på detta område ter sig intressant och betydelsefull men också delvis svårbemästrad. Källmaterialet kommer huvudsakligen att bestå av rapporter från Psykologiska försvaret, SPF, och intervjuer samt tidigare forskning. Hur stark och stabil var försvarsviljan? Hur såg man på Sovjetunionen och USA? Hur såg man på tredje världen? Hur såg officerskåren på sin roll i samhället? Hur rädd var man för kärnvapnen? Några specialundersökningar planeras också, däribland en om svensk film under det kalla kriget och en om ledande svenska opinionsbildare som till exempel Herbert Tingsten, Olof Lagercrantz, Göran Palm och Jan Myrdal.

Projektledare är professor Gunnar Artéus vid FHS som samverkar med red Olof Santesson från Krigsvetenskaps­akademien. Ambitionen är att översiktligt behandla opinionsutvecklingen och övningar i Högkvarteret, men även att få i gång ett avhandlingsarbete inom området.

6. Totalförsvarsmodellen - resurser och organisation
Här handlar det om att i detalj studera försvarets resurser, som befälskåren, de värnpliktiga, frivilligrörelserna, hemvärnets förändrade roll. Vilken typ av materiel har anskaffats, hur länge dröjde det innan materiel i förråden byttes ut? Skedde en förändring när man inte längre kunde nyttja förrådsställd materiel från krigsårens upprustning? Har den svenska modellen en egen profil i jämförelse med Norden och övriga omvärlden? Utvecklingen av och integrationen mellan den militära och den civila sektorn bör studeras liksom problem ifråga omorganisation, resurser och verksamhet över tiden. Fördelar och nackdelar med totalförsvarsmodellen bör nu öppet studeras och diskuteras, även med viss bäring mot utvecklingen efter det kalla kriget och framtiden.

Major Per Iko arbetar som ÖB-doktorand med en avhandling om totalförsvaret. Kent Zetterberg kommer i boken ”Det låsta försvaret” att beröra parametrar inom detta viktiga område.

7. Försvaret, forskningen och industrin
Har industrin fungerat som ett stöd för försvaret eller kanske i första hand som en behovsskapare och därmed styrt försvaret mot att skaffa vissa system och sedermera även anpassa sin doktrin? Vad har försvarsindustrins politiska kopplingar liksom dess kontakter med försvarsledningen betytt? Vad har beroendet av utländska komponenter och system betytt? Hur beroende var Sverige teknologiskt av västsidan i fråga om avancerade försvarssystem, särskilt inom luftförsvaret ? Här bör man analysera vilken roll som FMV och dess föregångare spelade. Liksom FOA och liknande myndigheter. Var satsningen på den stora inhemska försvarsindustrin ”riktig” i efterhandsperspektiv? Vilka alternativ gavs i olika tidsskeden?

Ett samarbete med KTH har etablerats, som gör att vi hyser förhoppningar om att kunna få fram ett antal verk genom samverkan FHS-KTH. Fokus kommer här att ligga på Sveriges västsamarbete inom militärtekniken under det kalla kriget.

Kent Zetterberg är professor i modern historia vid Försvarshögskolans institution för säkerhet och strategi.
Lars Ericson är docent och huvudlärare vid Försvarshögskolans institution för krigsvetenskap.

Unik forskningssatsning
Nedanstående forskning av doktorander i Stockholm, Uppsala och Umeå är den största i riket som är inriktad på svenskt försvar och säkerhet med tonvikt på det kalla kriget. Fokus på den hårda säkerhetspolitiken och utvecklingen av de militära medlen och tänkandet i det kalla kriget är ramen, vilken gör den unik i landet. Professor Kent Zetterberg ansvarar för och handleder följande doktorander:

• Bengt Wallerfelt. Den svenska krigsplaneringen 1945-1975
• Arvid Cronenberg. Debatten om centralförsvar och periferiförsvar. Svenskt operativt tänkande och krigsplanering från Krimkriget till 1945.
• Per Iko. Avhandling om det svenska totalförsvaret under det kalla kriget, inriktning på samverkan nivån Milo-CivO.
• Hans Zettermark. Planerad avhandling om ÖB-ämbetet och den högsta militära ledningen i Sverige 1945-1994.
• Lars Ulfving. Planerad lic. avhandling inom förvarningsområdet och militär underrättelsetjänst.
• Olof Kronvall. Den bräckliga barriären”-Finland i svensk säkerhetspolitik 1948-1962. Klar.
• Magnus Petersson. Brödrafolkens väl - svensk-norska relationer 1949-1969. Klar.
• Jacob Stridsman. Sverige och västmakterna 1945-1955.
• Anna Helkama-Rågård. Svensk-finska relationer 1960-1975.
• Lisa Schwan. Militära hotbilder i de säkerhetspolitiska analyserna i Sverige (efterkrigstiden).
• Petter Wulff. Lic.avhandling om svensk försvarsanpassning 1920-1965.
• Sam Nilsson, FRA planerar att skriva en avhandling på underrättelseområdet.
• Tommy Åkesson planerar avhandling med ämnet Militärteorin i den militära utbildningen i Sverige 1925-2005.
  

Från Framsyn nr 1-2004 - www.foi.se/framsyn