"Kriget får betydelse för svenska försvaret”

Det är fortfarande inte mycket som den svenska militärledningen vet om vad som hände i själva kriget. Men en sak är säker - Irakkriget kommer att få betydelse för det svenska försvaret och väcka en nationell debatt. Det menar Johan Kihl, chef för Högkvarteret och strategiledningen, i en intervju.

Av Jan-Ivar Askelin

USA har inget koncept för ett krig. Det tyckte i höstas Johan Kihl, chef för Högkvarteret och strategiledningen.

- Jag var tveksam till om USA hade tänkt igenom alltihop. Och den tveksamheten känner jag fortfarande. Den första fasen har de klarat, men nu blir det svårare. Det är möjligt att det finns ett koncept, men det vet vi inte, säger han och fortsätter:

- En viktig fråga är vem som ska lyftas fram när den gamla regimen är borta. USA har tidigare både lyckats och misslyckats i sina satsningar. De har backat upp Saddam Hussein mot Iran och Usama bin Ladin mot Sovjet. Detta visar väl hur svårt det här är.

Det är fortfarande inte mycket den svenska militärledningen vet om vad som hände i själva kriget.

- På den högre strategiska och operativa nivån ser man ju resultatet, säger Johan Kihl. Vad som hänt på den taktiska nivån kan vi inte säga något om förrän vi får ta del av den amerikanska utvärderingen.

Kommer skapa debatt
En sak är dock säker. Kriget kommer att få en betydelse även för det svenska försvaret men det är osäkert vad det blir. Det första Gulfkriget drog igång en omfattande debatt. Då fick man se vad ett modernt krig där den ena parten hade hög teknologi innebar. Johan Kihl menar att även det här kriget kommer att skapa en nationell debatt.

- Kriget är ju en stor händelse och det som säkert kommer att debatteras är frågan om man ska utveckla nya system eller behålla gamla. Var och en kommer, en del amatörmässigt och andra mer professionellt, att hitta argument för sin sak. Vi har fått se hur en typ av modernt krig kan gå till. Med ett annat motstånd skulle det se annorlunda ut, men ändå är det en illustration av
teknikens överlägsenhet. Utvecklingen mot det nätverksbaserade försvaret ligger därför helt rätt i tiden

- Vi kunde se i tv hur bomberna slog ned i Bagdad samtidigt som en bil stannade vid ett fungerande trafikljus. Det är en illustration av ett modernt krig. Samhället fungerar ju i huvudsak. Mot detta kan ställas förödelsen i Groznyj. Det är det som händer när man inte har de här sofistikerade systemen.

Kriget fördes i högt tempo och var över på tre veckor. Men det kommer att dröja flera år innan lärdomarna kommit ut i organisationen. Johan Kihl förklarar varför:

- Först måste en analys ske. Sedan måste man övertyga sig själv och därefter övertyga andra. Och sedan sprider det sig via skolor och centra. Slutligen ska lärdomarna genomsyra vår övningsverksamhet.

Tunga stridsvagnar
Tv-bilderna har visat de 70 ton tunga amerikanska Abrahamstridsvagnarna rulla in i Bagdad. Men vi har också fått se hur britterna använt Hägglunds oskyddade bandvagnar i Basra. Förespråkarna för tunga och lätta förband saknar inte argument. En del av diskussionen har rört just detta och försvarsminister Donald Rumsfeld vill ha de lätta förbanden. Men det är inte så enkelt att det är antingen eller, säger Johan Kihl.

- Det går inte att rakt över ersätta tunga förband med lätta förband. Även de tunga förbandens skydd måste ersättas med skydd i annan form. Där kommer informationsöverlägsenheten in. Om man har koll på läget ersätter det skydd och tyngd. Utan bra information måste man utrusta sig just in case. Med bra information kan man utrusta sig just enough.

De tunga förbanden kostar pengar och andra resurser och kan man ha lätta förband, så ser Johan Kihl det som att utnyttja pengar och resurser bättre.

- Att vi på tv sett så många tunga förband beror delvis på att USA har ett arv. De har en massa tunga stridsvagnar och även om det går fort att besluta att gå över till en lättare armé så tar det många år.

- De tunga förbanden får kanske mer och mer defensiva roller i framtiden medan de lätta förbanden används offensivt. De tunga förbanden har hög eldkraft, bra skydd och taktisk rörlighet och i framtidens strid kanske det behövs bäst i försvarsstriden.

Johan Kihl tror att vi kommer att få en stridsvagnsdebatt i Sverige, men att det mindre kommer att handla om dagens Leoparder och mer om framtidens stridsfordon.

- Tiden går fort och det tar lång tid att anskaffa en ersättare. En intressant kandidat är det fordon som Hägglunds utvecklar. Vi kallar det Sep, splitterskyddad enhetsplattform. Det är ett lättare stridsfordon som finns för både hjul och band och kan anpassas för olika roller.

En annan debatt vars konturer redan kan anas är frågan om värnpliktiga eller yrkessoldater. Kriget visade hur ganska få välutbildade soldater skar som en kniv rakt igenom det irakiska försvaret. De egna förlusterna blev mycket små. En del kan naturligtvis tillskrivas det svaga motståndet, men en stor del är också resultat av att soldaterna vet hur man skyddar sig. Kriget visade också på ett mycket stort inslag av specialförband. Det har talats om tio tusen soldater.

Dåligt irakiskt försvar
Johan Kihl vill dock inte se koalitionens seger som en seger för yrkesarmén över värnpliktsarmén.

- För det första var det irakiska försvaret sämre än under det förra kriget. Det har inte skett någon modernisering under alla dessa år. För det andra så fanns det nästan ingen ledning och det saknades samordning. De spontana attackerna mot de oskyddade underhållsenheterna gav USA de största problemen. Hade dessa attacker varit väl ledda och samordnade, hade den amerikanska sårbarheten blivit tydligare. Och någon strid i bebyggelse blev det inte. Så jag tycker nog att bristande ledning och motivation spelade större roll för krigets utgång än att USA hade yrkessoldater.

- När vi tittar på ett land som Sverige som främst ska ha försvaret till att försvara sig så tror jag fortfarande att den stora ytan kräver ett värnpliktsförsvar. En yrkesarmé är ganska komplex och den blir ganska liten. För internationella insatser har vi värnpliktiga som vi skriver kontrakt med och ger en tilläggsutbildning. Och vi har också specialförband. De är inte många, men de är bra.

Johan Kihl tror att ÖB:s förslag är det rätta, nämligen att bygga på värnplikten med möjlighet att skriva kontrakt så att soldaterna blir anställda tillsammans med yrkesofficerarna.

Journalister i nätverket
37 satelliter och mängder med information - ändå visste USA inte var journalisthotellet låg i Bagdad och sköt mot huset med stridsvagn. Var fanns informationsöverlägsenheten då?

- Min gissning är att de har kommit mycket längre på den strategiska och operativa nivån än på den taktiska nivån, säger Johan Kihl och reserverar sig för att vi faktiskt ännu inte vet så mycket om just den taktiska nivån i kriget.

- USA har använt nätverket i precisionsbombningen av Bagdad, för flygunderstöd till rörliga förband och i informationskrigföringen. Man ska inte glömma bort att de inbäddade journalisterna också ingick i nätverket. Men de har inte kommit så långt att den enskilda soldaten är en bra spelare i nätverket, där krävs det mycket övning. Annars blir det som att läsa böcker om schack. Det blir man ingen schackspelare av.

- Så långt har vi inte kommit att den enskilde soldaten är som han beskrivs i Framsyn. Men det kommer han att bli. Det är jag övertygad om.

Jan-Ivar Askelin är redaktör för Framsyn.

Från Framsyn nr 3-2003 - www.foi.se/framsyn