Regler sätter gränser för soldat på fredsuppdrag

Hur mycket våld får en soldat använda i en fredssituation? Och när finns det ett reellt hot? Några självklara svar finns inte. Men handlingsreglerna, rules of engagement, ROE, är ett viktigt verktyg när det gäller bedömning och handling i både strategiska och taktiska situationer.

Av Jan-Ivar Askelin

Två bilder på kyrkogårdar. En civil där en ensam pojke står vid en grav och en militär där korsen står i räta led.

- Det är för att undvika detta som vi har handlingsregler, rules of engagement ROE) sade Mark Rundle, brittisk överstelöjtnant med erfarenheter från bland annat Gulfkriget.

Mark Rundle talade inför en internationell församling av officerare i samband med en stabsövning som Försvarshögskolan (FHS) arrangerade. ROE är numera ett viktigt inslag i alla typer av sådana övningar.

- ROE handlar mycket om politisk vilja, sade Mark Rundle. Självförsvar regleras i nationell lag och alla vet vad det personliga självförsvaret innebär. Den andra sidan är ROE som är skrivna för att gälla vid ett viss uppdrag.

ROE sätter gränser för användande av våld i en fredssituation. I de krig som planerades för 50 år sedan fanns inga ROE.

Reglerna finns i skärningspunkten mellan de politiska, militära och juridiska fälten. Politikerna säger vad de vill uppnå. Militären säger vad de behöver för att uppnå detta. Och juristerna säger vad som är tillåtet.

- Alla dessa tre områden måste täcka varandra för att ROE ska vara bra, sade Mark Rundle. Bombningen av Serbien var knappast laglig, men segrarna skriver historien. Som militär måste man alltid fråga som om alla de tre områdena är med. I Irak var det en krigsliknande situation, men våldet måste ändå kontrolleras. Till det yttre var det ett krig, men i praktiken var det ett FN-uppdrag. Politikerna måste beskriva uppdraget. Juristerna ska ge råd. Men det är till slut befälhavarna, även på den lägsta nivån, som bär ansvaret. För soldaten gäller att han inte bara ska känna till ROE utan också förstå dem. Det gäller att vara säker på att man gör rätt. Och ROE måste vara hemliga för motståndaren. Han ska inte kunna känna till de begränsningar vi satt och kunna utnyttja dem.

Den enskilde soldaten
- Det var enklare förr. Då skulle soldatenhitta sin fiende och förgöra honom. Det går inte i dag. Men de soldater vi skickar ut måste ha så bra ROE att de inte utsätter sig själva för onödig fara, sade Mark Rundle.

Natos ROE kallas MC 362.

- Om någon riktar en pistol mot mig skulle en politiker säga att det proportionellt riktiga svaret är att jag riktar min pistol mot honom. Men militären vet att detta bara leder till en ond cirkel av pistolhot. Denna cirkel måste brytas och därför är det rätt att använda stridsvagnar mot krypskyttar. Då har man en bra chans att få slut på eländet.

ROE finns från strategisk till taktisk nivå. Längst ner finns den ensamme soldaten som står i ett gathörn och blir beskjuten.

- Han är inte betjänt av ett ramverk på 25 sidor av hur ROE ska användas i den operation som han är en liten del av, sade Mark Rundle. Han behöver något som han förstår just i denna stund. Och det har han. Hans ROE är en liten informationslapp i benfickan där det står vad som gäller. Det kanske bara gäller för den dagen, för ROE skrivs om beroende på läget.

Hur svårt det kan vara för den enskilde soldaten att göra rätt illustrerade Mark Rundle med några situationer från den amerikanska operationen i Somalia.

- En amerikansk soldat sköt ihjäl ett barn som rusade mot honom därför att han upplevde barnet som ett hot. Man visste att barn skickades fram med bomber och man hade sett bombfabriker i närheten. Den soldaten gjorde rätt. Ett annat barn sprang omkring med en amerikansk automatkarbin över axeln. Hade den soldaten rätt att skjuta? Knappast. Det fanns redan så många amerikanska vapen i omlopp att ett mer eller mindre inte spelade någon roll. Dessutom riskerade soldaten att hamna i CNN på kvällen och få världsopinionen att rasa mot USA.

- Det är en hemsk situation att behöva utsätta våra soldater för att avgöra om man ska skjuta barn. Därför behövs det flera steg på våldsstegen upp till den skarpa kulan. Ett förband fick order att bara skjuta vuxna i benen. I den höjden skjuter man barn i huvudet.

Svårt avgöra hot
Att avgöra om det finns ett hot eller inte är något av det svåraste som finns, sade Mark Rundle och tog som exempel en kolonn stridsvagnar som kommer på en väg. Luckorna är öppna och eldrören pekar bakåt och nedåt. Det verkar inte finnas något hot. Men är det säkert?

Nästa gång kommer stridsvagnarna inte på rad utan på linje. De är utspridda i terrängen med stora avstånd mellan vagnarna. Luckorna är stängda och eldrören pekar framåt. Linjen rör sig med en vagn i taget. Det ser hotfullt ut. Men kan man vara säker?

- När Sovjet 1983 sköt ned det japanska trafikflygplanet ställdes landet inför en svår situation, sade Mark Rundle. Sovjet visste att ett amerikanskt underrättelseplan varit där tidigare. Den sovjetiska jaktpiloten, som skickats upp mot det okända planet, var pressad. Det var mörkt, ont om bränsle och målet var på väg ut ur sovjetiskt luftrum. Stridsledaren på marken som ledde uppdraget visste inte vad han skulle göra. Han gick till sina handlingsregler. Han hade en minut på sig. Han gav order om eld.

- I juli 1988 sköt den amerikanska robotkryssaren Vincennes ner ett iranskt trafikflygplan i Persiska viken. I media drogs paralleller med nedskjutningen av den sydkoreanska planet. Men det håller inte. Det iranska planet kunde uppfattas som att det flög mot fartyget och bedömdes därför som ett hot. Stora fartyg, som bedöms som nästan oersättliga, har en större rätt i ROE att skydda sig än ett litet fartyg.

Detaljerade regler
Handlingsregler måste vara mycket detaljerade. De varierar från fartyg till fartyg, från flygplan till flygplan och så vidare.

På ett fartyg är det många saker som ska regleras. Det är inte bara vapnen utan även sensorer som laser och eldledningsradar och det är skillnad på olika fartyg. Ett hangarfartyg har mycket större rätt att försvara sig mot en misstänkt patrullbåt än en jagare som ligger långt utanför hangarfartyget.

Inom flyget är regeln att identifiera, avvärja eller få att landa. Som sista utväg används vapen. Men samma flygplan har ofta flera roller och det finns regler för olika roller. När planet fällt sina bomber är det att betrakta som ett jaktplan. Då är det lättare, kan manövrera bättre och är ett större hot som jaktplan än när det var lastat med bomber. Därför gäller andra regler när planet fällt sin last. Det finns också olika regler för olika luftrum. Det finns Natos luftrum, internationellt luftrum och luftrummet över operationsområdet.

Handlingsreglerna till havs och i luften är ändå tämligen enkla jämfört med förhållandet på marken. Det är chefen på flygplanet eller fartyget som fattar beslut. En infanteribataljon har 700 beslutsfattare. Var och en av dessa kan under en internationell operation göra ett misstag som leder till en stor politisk kris.

Jan-Ivar Askelin är redaktör för Framsyn.

Från Framsyn nr 1-2003 - www.foi.se/framsyn