USA betonar försvaret av hemlandet

Mitt under den krisen efter attentaten den 11 september presenterade den amerikanska administrationen sin stora översikt av försvaret. Jämfört med tidigare betonas försvaret av hemlandet på bekostnad av ambitionen att kunna utkämpa två medelstora krig samtidigt. Traditionalister och förnyare kan båda läsa in goda tecken i försvarsöversynen som dock skjuter den stora frågan om vilka projekt som ska strykas framför sig i tiden.

Av Jan Foghelin

Under våren 2001 arbetade den nya amerikanska administrationen med den vart fjärde år återkommande översynen av det amerikanska försvaret (Quadrennial Defense Review; QDR). Parallellt genomförs en "Nuclear Force Posture Review" av kärnvapenstrategin. Viktiga frågor i QDR var bl a prioriterade uppgifter och förnyelsen av försvaret. Vad gäller prioriterade uppgifter var en fråga om målet att nästan samtidigt klara två medelstora krig (MTW) skulle bibehållas. En annan viktig fråga var hur stor betydelse försvar mot terrorism och ballistiska robotar ("homeland defense") samt småskaliga konflikter (smaller-scale contingencies; SSC) skulle tillmätas. På förnyelsesidan var en fråga omsättningen av mer traditionella plattformar kontra nyare system ("RMA").

För dessa överväganden se FRAMSYN 3-2001, sid 24-25.

QDR kom inte att publiceras förrän den sista september förra året. Händelserna av den 11:e september kom att påverka en del av skrivningarna.

QDR-dokumentet är en relativt allmänt hållen policyinriktning. Ekonomiska ramar och en budget, med specificerade resursfördelningar, kommer inte förrän i början av nästa år. Det går därför inte att spåra förändringar i policy till genomslag i förband och system.

På en hög policynivå har mål formulerats för det amerikanska försvaret1.

Uppgiftsmässigt har inriktningen mot två nästan samtidiga medelstora krig tonats ned. Den nya inriktningen tar tydligt upp småskaliga konflikter och försvar av USA.2

Det finns dessutom operativa mål som vägledning för transformationen av stridskrafterna.3

Den nya QDR betonar osäkerheterna beträffande framtida uppgifter. Uppgifterna är mer allmänt formulerade än tidigare. De är till sin karaktär mer generiska. Självfallet har uppgiften att försvara USA mot terrorism lyfts fram ännu tydligare än tidigare. Förändringar av försvaret på kort och lång sikt tillmäts stor betydelse. Transformeringsprocessen betonas liksom uppföljning av densamma.

Några ytterligare inriktningar från QDR:

• Problemet med intertemporal avvägning (effekt i närtid innebär lägre effekt på lång sikt och vice versa) tas upp och anges som viktigt men döms ej av i sak.
• Man konstaterar att dagens försvarsmaktsstruktur tämligen väl täcker behoven.
• Forskning är fortfarande viktigt (3 procent av försvarsbudgeten är ett mål, vilket är något högre än dagens redan höga andel).
• Fältförsök framhålles som en viktig del av förnyelseprocessen.
• Underrättelsefunktionen är viktig, men ny avvägning mellan olika medel kan behövas och nya teknologier bör prövas.
• NBCRE-vapen är viktiga att ta hänsyn till i hotbilden.
• Man ska gå vidare med antirobotförsvar.
• C4ISR, command, control, communications, computers, intelligence, surveillance, and reconnaissance är fortfarande viktigt.
• Förmågan att locka och behålla duktiga människor till försvaret framhålls som viktig.
• Ny teknologi kommer ofta från den civila sidan. Nya samarbetsmönster behövs mellan den militära och civila sidan.

Översynens följder
Vad kommer då att bli inverkan/beslutsproblem av QDR av år 2001 och framöver på försvarets utveckling? Några bedömningar och frågor:

• Vad kommer betoningen av hemlandsförsvar att betyda mer konkret (förutom antirobotförsvar) för det militära försvaret? Något som nämnts och som förmodligen kommer är ett förstärkt luftförsvar mot olika typer av mål t ex kryssningsrobotar.
• Det blir en fortsatt inriktning på antirobotförsvar, dock utan låsning än vid en viss typ av system.
• Trots att det troligen blir mer pengar till det militära försvaret (kanske lika mycket mer som till det civila, d v s cirka 20 miljarder dollar om året) blir det prioriteringsproblem mellan effekt i närtid och inverkningar för framtiden, mellan traditionella plattformar och radikalt nya system.

Vänner av det traditionella försvaret kan hänvisa till att två medelstora krig fortfarande är en försvarsuppgift och att dagens struktur i huvudsak är bra. De som vill ha en radikalare förnyelse kan peka på skrivningar som kan tolkas som argument för detta såväl på mål- som medelsidan.

En gissning kan vara att strukturen kommer att vara relativt konservativ men att en höjd ram ändå ger utrymme för vissa nysatsningar.

• Av de fyra försvarsgrenarna (marinkåren räknas in) förefaller armén att stå inför de största förändringarna. Målet är att utveckla enheter som kan transporteras enklare än dagens tunga enheter. Dock utan att så mycket slagkraft går förlorad. Lösningar kan vara pansrade hjulfordon (en brigad ska prövas med detta koncept),
• Utnyttjande av moderna C4IRS-system,
• ökat utnyttjande av indirekt eld (inklusive attackunderstöd från flyget).
• Kärnvapenarsenalen minkar till cirka 2 000 stridsspetsar på en tioårsperiod.
• Trots att ingen tydlig geografisk prioritering gjorts förefaller det vara en rimlig bedömning att Asien är den prioriterade världsdelen.
• Hemlandsförsvar utanför själva försvarssektorn (civilt försvar) får en ökning på kanske 20 miljarder dollar årligen. Det väntas inga stora omorganisationer men höjd ambitionsnivå särskilt inom valda områden. Dessutom skapas ett säkerhetsråd för hemlandet.

Jan Foghelin är chef för avdelningen försvarsanalys

1 Försvarspolitiska mål

• Återsäkra allierade och vänner.
• Avstyra framtida militär konkurrens.
• Avskräcka hot och tvång mot amerikanska intressen.
• Om avskräckningen misslyckas besegra varje motståndare på ett avgörande sätt.

2 Paradigmskifte i styrkeplanering

• Den nya styrkedimensionerande metoden konstruerar specifikt styrkor för att:
• Försvara Förenta staterna.
• Avskräcka anfall och tvång i framskjutna nyckelregioner.
• Snabbt besegra fiender i överlappande stora konflikter medan presidentens möjlighet att nå en avgörande seger i en av dessa konflikter bevaras - inklusive regimskifte eller ockupation.
• Genomföra ett begränsat antal operationer av mindre prioritet.

3 Operativa mål

• Försvara vitala operationsbaser (hemlandet, styrkor utomlands, allierade och vänner) och besegra kemiska, biologiska, strålnings-, kärnvapen och elektroniska vapen och deras vapenbärare.
• Säkra informationssystem vid attack och genomföra effektiv informationskrigföring.
• Projicera och bibehålla amerikanska styrkor i avlägsna fientliga miljöer med svår tillgänglighet och besegra hot mot denna tillgänglighet.
• Förmena fienden frizoner genom ständig övervakning, spårande och snabb insats med precisionsangrepp av stor kraft genom en kombination av kompletterande luft och markkapacitet mot vitala rörliga och fasta mål på olika avstånd och under alla väder- och terrängförhållanden.
• Förbättra kapaciteten och överlevnadsförmågan av rymdsystem och dess understödjande infrastruktur.
• Anpassa informationsteknologi och innovativa koncept för att utveckla en interoperabel gemensam kommando-, kontroll-, kommunikations-, dator-, informations-, spanings- och övervakningsarkitektur och kapacitet som innefattar en hanterbar gemensam bild av operationerna.
  
  

Från Framsyn nr 1-2002 - www.foi.se/framsyn