Väskbomber och sovjetiska avhoppare
Atombomber som kunde rymmas i en väska konstruerades i början av 1960-talet i USA och förmodligen också i Sovjetunionen.
Av Jan-Ivar Askelin
I september 1997 hävdar Alexander Lebed fd general och säkerhetsrådgivare till dåvarande presidenten Boris Jeltsin att drygt ett hundra små kärnvapen, sk väskbomber, försvunnit. Lebed avslöjade detta i amerikansk TV och sade att han fått uppdraget av Jeltsin att undersöka lagret av väskbomber. Lebed fick sluta som presidentrådgivare under undersökningen.
Moskva dementerade Lebeds påståenden och i USA ifrågasattes TV-journalisternas trovärdighet. Senare vittnade förre översten i den militära underrättelsetjänsten, GRU, Stanislav Lunev i ett kongressförhör att han på GRU:s uppdrag rekognoserat gömställen i USA för väskbomber. Stanislav Lunev hoppade av 1992 och är den högste GRU-officer som gjort detta. Kongressmannen Curt Weldon som ledde förhöret av Lunev betonade att fd sovjetiska vapengömmor hittats i Schweiz och Belgien och varnade för att det kunde finnas väskbomber i USA. Det har i åratal ryktats om att USA, Sovjet och Israel haft sovande kärnvapenagenter placerade i andra länder. För drygt tio år sedan hoppade en GRU-agent av i Kanada dit han kom i slutet av 1940-talet som ”flykting från Ukraina”. I över 40 år hade han väntat vid sin konventionella bomb. Vid ett given signal från Moskva skulle han ha sprängt en oljeanläggning i Edmonton.
Spekulationerna om att bin Laden hade en väskbomb fick näring av att vicepesident Dick Cheney inte visade sig offentligt på flera månader. Man vågade inte ta risken, sades det, att USA:s två högsta politiska ledare skulle dö i samma explosion.
Kan en ensam person bygga en atombomb? Ja, det finns så mycket information tillgänglig att det skulle vara relativt lätt, hävdade Theodore B Taylor i boken The curve of binding energy som skrevs av John A McPhee för nästan 30 år sedan och som finns att köpa idag. Taylor konstruerade i slutet av 1950-talet, Davy Crocket, som är världens minsta kända kärnladdning.
”En smutsig bomb kan döda tusen och göra flera kvadratkilometer obeboeliga för minst ett decennium.” Sådana uppgifter spreds i USA efter den 11 september. För en terrorist som vill skapa panik är en smutsig bomb ett lockande val, uppgav Tariq Rauf som är chef för icke-spridningsprogrammet vid Montereys institut för internationella studier. Den framstående forskaren Michael O´Hanlon vid forskningsgruppen Brooking i Washington menar att det inte är svårt att bygga en radiologisk bomb eftersom det enda man behöver göra är att sprida ut radioaktivt material.
I början av december höjdes plötsligt beredskapen i USA. Allmänheten uppmanades vara vaksam, men det angavs inte för vad. Anledningen till larmet sägs ha varit att man fruktade en attack med en strålningsbomb.
Jan-Ivar Askelin är redaktör för Framsyn.
Från Framsyn nr 1-2002 - www.foi.se/framsyn